Hallå Fallrepare!
Läste lite på Equasis.org och såg att Cementabåtarna Sunnanvik, Östanvik och Västanvik numera ägs av Klaveness Cement Logistics i Olso, Norge. I deras flotta såg jag att
ytterligare tre båtar var svenskflaggade, och att det skett i slutet av 2003 (tidigare norskflaggade). Någon som vet mer om dessa tre, någon bild kanske och uppgift om trafik.
Kan det vara så att de vill utöka de svenska cementtransporterna till sjöss eller är de svenskflaggade på grund av de förmånliga avtalen med TAPare och sedan kör i finska
eller norska vatten?! Vet att de även äger fd. finska Envik som nu går under något Ballerinanamn, därav gissningen att de satt båtar i trafik där.
Fjordkalk, byggd 1978.
Conberria, byggd 1981.
Cemstar, byggd 1977.
Väntar på ett par intressanta svar!!
/KRNI
Cementa AB / Klaveness Cement Logistics
-
- Posts: 73
- Joined: 29 Jan 2005, 15:43
- Location: Tromsø, Norway
Det kan bero på många olika ting, men vilken besättning du får använda är en av flera faktorer. Reglerna i Norge säger att ett NIS-fartyg inte får gå i Norsk inrikesfart. Sådana fartyg måste vara registrerade i NOR. Därmed blir det hel Norsk besättning med Norska löner etc.
Däremot får alla EEC-ländernas fartyg segla i Norsk inrikestrafik. Och detta oavsett vilka avtal som finns. Eller uttryckt mer konkret. Ett Svenskt fartyg med TAP får gå mellan Norska hamnar. Ett Norskt fartyg (NIS) med samma besättning får inte detta.
Däremot får alla EEC-ländernas fartyg segla i Norsk inrikestrafik. Och detta oavsett vilka avtal som finns. Eller uttryckt mer konkret. Ett Svenskt fartyg med TAP får gå mellan Norska hamnar. Ett Norskt fartyg (NIS) med samma besättning får inte detta.
-
- Posts: 73
- Joined: 29 Jan 2005, 15:43
- Location: Tromsø, Norway
Nåja. Det finns en mängd andra faktorer än personalkostnaden som styr vilken flagg man väljer. Visserligen är "crewing" en tung del av ett fartygs "running costs" men ser man till totalkostnaden är det ändå i många fall en ganska liten pott jämfört med det finansiella.
Jag vill påstå att det finansiella ofta är en viktigare faktor när det gäller val av flagga än vad "crewing" är. Och många gånger är det faktiskt bankerna som kräver en viss flagga för att finansiera projektet. Alternativt är det det företagets skatteförhållanden som styr. Norge till exempel har för närvarande oförmånliga regler för rederibeskattning jämfört med i stort sett hela det övriga EEC-området. När NIS infördes för nästan 20 år sedan var det precis tvärtom.
När det gäller valet mellan Svensk flagg eller NOR så finns det både plus och minus när man ser till personalsidan. Svenskar har betydligt lägre löner än Norrmän. Dessutom har du möjligheten till TAP, som ytterligare sänker kostnaden. Å andra sidan krävs det större besättning i Sverige. Däremot jobbar Norrmän normalt sett på fast lön utan speciell övertidsbetalning så där jämnar lönekostnaden ut sig en del. Och så en mycket viktig skillnad: Norsk besättning hanterar lasten själv i alla hamnar där detta är tillåtet (t.ex. i Norsk kustfart), vilket innebär att du bara använder stuveri i de största hamnarna eller där du har mycket last. Och då arbetar stuveriet ofta bara på kajen medan båtens besättning hanterar lasten ombord.
Som du ser blir valet av flagga en högst komplicerad ekvation där möjligheten till TAP bara är EN av många faktorer.
Jag vill påstå att det finansiella ofta är en viktigare faktor när det gäller val av flagga än vad "crewing" är. Och många gånger är det faktiskt bankerna som kräver en viss flagga för att finansiera projektet. Alternativt är det det företagets skatteförhållanden som styr. Norge till exempel har för närvarande oförmånliga regler för rederibeskattning jämfört med i stort sett hela det övriga EEC-området. När NIS infördes för nästan 20 år sedan var det precis tvärtom.
När det gäller valet mellan Svensk flagg eller NOR så finns det både plus och minus när man ser till personalsidan. Svenskar har betydligt lägre löner än Norrmän. Dessutom har du möjligheten till TAP, som ytterligare sänker kostnaden. Å andra sidan krävs det större besättning i Sverige. Däremot jobbar Norrmän normalt sett på fast lön utan speciell övertidsbetalning så där jämnar lönekostnaden ut sig en del. Och så en mycket viktig skillnad: Norsk besättning hanterar lasten själv i alla hamnar där detta är tillåtet (t.ex. i Norsk kustfart), vilket innebär att du bara använder stuveri i de största hamnarna eller där du har mycket last. Och då arbetar stuveriet ofta bara på kajen medan båtens besättning hanterar lasten ombord.
Som du ser blir valet av flagga en högst komplicerad ekvation där möjligheten till TAP bara är EN av många faktorer.
-
- Posts: 73
- Joined: 29 Jan 2005, 15:43
- Location: Tromsø, Norway
-
- Posts: 65
- Joined: 14 Feb 2005, 21:03
Tilläggas kan att "Fjordkalk" är någon typ av pråm.Har aldrig sett den så jag kan inte säga exakt hur det ser ut och vad användningområdet är.
Kan vara som cementdepå.
"Conberria" och "Cemstar" går i huvudsak på norska kusten.
Finska "Envik" heter numera "KCL Ballerina" och syns ofta även på den svenska kusten när hon är här och ersätter någon av de tre svenska som i sin tur har seglat mycket på både Danmark och Norge.
Detta på grund av att det varit tonnagebrist där.
Kan vara som cementdepå.
"Conberria" och "Cemstar" går i huvudsak på norska kusten.
Finska "Envik" heter numera "KCL Ballerina" och syns ofta även på den svenska kusten när hon är här och ersätter någon av de tre svenska som i sin tur har seglat mycket på både Danmark och Norge.
Detta på grund av att det varit tonnagebrist där.
hei
Jeg kan informere deg litt om Fjordkalk...
I dag er jeg Statslos i Norge men før dette var jeg kapteinpå forskjellige slepebåter. Jeg har da i mange år tauet Fjordkalk rundt til forskjellige havner.
Fordkalk ble bygget for transport av kalkstein,fra Langøya ved Holmestrand og inn til Slemmestad rett syd av Oslo.
Da dette opphørte ca midten av 80 tallen ble hun tauet til Polen for ombygygging slik at hun kunne frakte ferdig cement i bulk.
Jeg har og slept Fjordkalk mellom Polen og Norgen da hun har vært lasten med cement.
Fjordkalk har også lagt som lager i Stavanger under bygging av condeep platformer. Men i fra 1991 og frem til i dag går hun mellom Brevik i telemark og Oslo med cement.
-
- Posts: 65
- Joined: 14 Feb 2005, 21:03