Skutor

[imar]

Alfred och hans bror gjorde ofta affärer med gamla båtar. Vissa säger att han köpte Viking 2 år tidigare men auktionsprotokollet som du nämner stämmer bättre med vad de sysslade med, nämligen skrotning av uttjänt tonnage. Däremot blir jag inte klokare på Riksarkivets uppgift om att Ingeborg Kristina var avförd 1975. Jag har sett uppgiften om att hon sågs 1976 i Verkebäck och att hon förliste på sydkusten 1977. Kanske det kan vara så enkelt att Riksarkivet skrivit fel. Det är ju en siffra som blivit fel i så fall. Ingen omöjlig tanke.

En sak slog mig idag. 4-mastskonaren Inger 7387 kan ha varit det största träbyggda fartyg som någonsin funnit på Tjörn. En konkurrent som jag hittat är Prins Carl 1296. Det är ju helt olika byggen och det beror på hur man räknar men Inger var något längre och så lastade hon mer. Prins Carls lastförmåga var enligt Kyrkesund Båtar och Fartyg 196 svåra läster eller 121,5 nyläster medan Inger står för 550 tdw i Sveriges skeppslista 1945 och 1963 och för 575 tdw i Danmarks skeppslista 1921. I den boken skriver de att Prins Carl var största fartyget på Tjörn under 1800-talet.

Jag återkommer till 3-mastarna senare men där ligger väl Norik bra till, kanske slagen på mållinjen av Systerfartyget Agathe, båda byggda i Rudköbing.

[Torsten H]

Prins Carl - Inger: Prins Carls bruttotonnage var 399 ton mot Ingers 382 ton som ny/dansk/utan styrhytt.

[imar]

Svårt att jämföra äpplen och päron. Det finns så många olika parametrar. Jag tycker det verkar som Prins Carl var kortare, lika bred och djupare. Ett mått är ju lastförmågan och då konstaterar jag att Inger kunde ta mer last, tdw. Kan det ha berott på att man inte lastade ner Prins Carl på samma sätt? Hon hade ju volymen verkar det som.

De andra svenska 4-mastarna verkar ha legat på ca 500 tdw. Sonja hade måtten 41,58 X 9,36 X 3,86 år 1945 medan Ingers motsvarande siffror för 1929 var 41,81 X 9,20 X 3,87. De måtten skiljer nästan ingenting men ändå skiljer lastförmågan 50 - 75 tdw. Båda var också danskbyggda. Kan skillnaden i lastförmåga bero på annat? Lägger man till Prins Carls motsvarande mått omräknade från fot så får jag dessa till 35,37 X 9,40 X 5,40. (3,2 fot per meter). Man ser på Prins Carls mått att hon var kortare men betydligt djupare. För mig verkar det som den rapporterade lastförmågan inte beräknades på samma sätt.

[imar]

På en dansk hemsida kan man läsa om skonerten Johanne 5465, byggd 1895 och fortfarande vid liv. Numera för hon dock ett helt annat liv än hon var byggd för. Nu seglar hon charter med B Jensen & Co Rederi Aps som ägare och med Bertil Jensen själv som befälhavare. Hon byggdes för gårdsägare Peder Christensen i Frenderup Dalby Faxe på södra Själland och fick Faxe som hemort. De första åren hade hon Rudolf Vilhelm Illeman som befälhavare. Han var svärson till ägaren. Johanne seglade de första 8 åren med kalklaster i Danmark. 1902 såldes hon till Jörgen Henning Stegman i Marstal som även var hennes befälhavare.

I hemsidan som jag började det här inlägget står att Johanne var byggd i Öxenbjerg och den uppgiften finns även på andra ställen. Om man tittar i de danska skeppslistorna med början 1897 så står det att hon var byggd i Svendborg. Samma uppgift finns även i de svenska skeppslistorna. Det är här det blir svårt för mig. Öxenbjerg ligger såvitt jag kan förstå i Svendborg men i Svendborg låg även Jörgen Ring Andersens varv på Fredriksö. Detta var två olika platser men båda i Svendborg.

En alldeles ny uppgift som jag fått del av säger att Johanne byggdes av J Ring Andersen i Svendborg. Det var han som hade varvet på Fredriksö Svendborg och som han startat redan 1867 efter att ha lärt sig skeppsbyggeri av Niels Troensgaard på Thurö. Niels Troensgaards varv övertogs av hans son Peter Troensgaard 1869 som 1875 flyttade det till Öxjenberg på Svendborgs östsida. Detta varv övertogs 1893 av skeppsbyggmästare Anders Jensen.

Om Johanne var byggd på Öxenbjerg så var det således Anders Jensen som byggde henne och om hon var byggd av Jörgen Ring Andersen så var hon inte byggd på Öxenbjerg utan på Fredriksö. Någon som har en säker uppgift om vem som byggde henne? Bilbrev eller liknande?

[Torsten H]

5465 Johanne byggdes på Öxenbjerg Skibsvaerft.
J Ring Andersen byggde 1896 en Johanne, som 1903-1907 var svensk som Johanna, regnr 4108.

[imar]

Jag trodde att Öxenbjerg var rätt. Det är det som jag haft i mina anteckningar men blev osäker när jag fick den nya felaktiga uppgiften om Jörgen Ring Andersen. Tack Torsten.

[imar]

Kustfart 4168 förliste på hösten 1941 när hon gick för segel med last av koks från Rostock till Verkebäck. Befälhavaren blev av den svenska myndigheten anklagad för att ha haft för stor däckslast vilket bemöttes med att däckslasten var normal och att fartyget inte låg under hård segelpressning och hade vinden in från akter om tvärs.

Fortsättningen på historien framgår inte men såvitt jag vet så hade befälhavaren befäl på flera skutor efter detta (dock inga egna). Om Kustfart nämns inget ytterligare. Jag antar att hon blev kvar på botten ca 23´ NO Gedser Revs fyrskepp och att hon avfördes samma år.

[Micke E]

Marie av Åmål.
Har ni några uppgifter om denna skuta?
Dom uppgifter jag fått till mig säger att den ska varit danskbyggd.
Ägare ska en tid ha varit August Thorén, Johan Gustavsson och Sven Andersson, den senare ska också ha varit skeppare.
Dessa herrar ska enligt uppgift varit från Vänersborg.
Vilken var kopplingen till Åmål?
Tiden ligger kring 1915.

[Torsten H]

Marie, Åmål. Jag har till hands skeppslistor från 1915 och framåt, men i de finns ingen, som passar in. Kan du få fram mera om storlek etc?

[Micke E]

Marie, Åmål. Jag har till hands skeppslistor från 1915 och framåt, men i de finns ingen, som passar in. Kan du få fram mera om storlek etc?

Ett gammalt tidningsklipp med minnen från förr gav den infon jag skrev i förra inlägget.
Kikade på Regnr 1511 Maria, vilken haft både Åmål och Vänersborg som hemvist kring åren 1910-15, men inte mycket stämmer.
Här är bilden...

[Torsten H]

Marie - Åmål. Jag skall se imorgon, om jag kan hitta den.

[Torsten H]

Jag tror ändå, att fotot föreställer 'Tändsticke-Maria', regnr 1511. Den var byggd 1875 i Marum, som låter danskt, men ligger på Björkö i Roslagen.

[Micke E]

Jag tror ändå, att fotot föreställer 'Tändsticke-Maria', regnr 1511. Den var byggd 1875 i Marum, som låter danskt, men ligger på Björkö i Roslagen.

Jo, men namnen på ägartrojkan jag angav tidigare stämmer illa. Skribenten kan helt klart vara ute och cykla, men visste han att den tillhört Vänersborgs tändsticksfabrik
hade han garanterat nämnt detta.
Bifogar delförstoring - klicka upp bild.

[Micke E]

Det går alltså inte att finna någon MARIE av Åmål?
Jag tycker inte det ser ut som det står MARIA på skutan på bilden. Jämför med bokstäver i ÅMÅL.

Jag ska annars göra ett försök hos kommunarkivarien i Vänersborg.
Han hörde av sig till mig för några år sedan ang. några skutbilder som fanns Åmål.
Dom, i Åmål, hade hört av sig till Vänersborgs kommunarkivarie ang. rensning i arkiv.
I Åmål var dom då på väg att rensa/kasta från i arkivet, hamnrullor mm.
Jag sa, kasta inget ge till mig i så fall!!!
Vet inte hur det hela avlöpte.

[Torsten H]

Det finns ingen MARIE från Åmål i skeppslistor från 1899 och framåt. Jag hittar heller inte herrar Thorén, Gustafsson och Andersson i listorna. Jag hittar två slupar med Åmål som hemort under det tidiga 1900-talet - OCEAN, regnr 2211, 35 brt, redare: J H Larsson och BULL, regnr 2249, 32 nrt, J H Larsson.
Det är egendomligt, om det skulle ha funnits en MARIA och en MARIE, som är så lika och som båda hört hemma i Åmål. Jag tror, att Marie är en felstavning. Det finns många sådana, där det t ex står 'w' eller 'th' på namnbrädan, men 'v' eller 't' i skeppslistan. Och vem brydde sig om att kolla?
Det finns ett foto på skonertskeppet ESTONIA av Mariehamn, taget på 1930-talet i Great Yarmouth, där N:et i MARIEHAMN är felvänt. Hur länge seglade hon med det?