förslag o tips sökes kring grymt porigt stålbåtsskrov.

[silver top]

Lite data om "Snoddas" hämtad ur ingvar Söderholms Lotsbåtar. Byggd vid Gävle varv 1937 för lotsplatsen i Stocka. L 8,77 m x 2.82 m. Stålskrov 4 mm. Vid en tillfällig placering i Bönan under -50 talet gjorde hon ett besök hos abborrarna. Fick efter det en ny botten. Namnet Snoddas fick hon när placeringen blev Fagerviken. Detta p.g.a. hon rullade så kraftigt.
Porig i skrovet? Byta plåt fungerar alltid, alternativt tjockleksmäta och om det visar sig möjligt Inerta botten. Dyrt vilken metod man än väljer.
Att komma ihåg vid Inertning, ingen inblandning av lösningsmedel, den skall värmas till föreskriven temperatur.
Används lösningsmedel kan man lika gärna anväda vilken skräpfärg som helst. Rent praktiskt så finns väldigt få
företag som utför Inertning p.g.a att det krävs special utrustning, så den möjligheten har man bara om företaget finns inom räckhåll

[golden oil]

lervik.. du får förklara DEJ så att jag förstår lite bättre. det där med kumla, systemkö. båt i toppskick, dyr ? jag vet inte vad du syftar på, men det är inget jag känner igen eller trivs med. jan hodén..

[kapstans]

Det finns inga genvägar till frächare stål utan att det kostar pengar.
Men du kan väl alltid måla med isbrytarfärg och hoppas på det bästa.
Om du kör båten kommersiellt har du nog inget annat val än UTM plus stålbyte.

[Donkeyman]

Jag utgår ifrån att detta är en båt som inte skall användas kommersiellt. Den står alltså utanför de kommersiella kraven på besiktningar. Samtidigt kan du ju inte ha en båt som är hur dålig som helst. Därför att du riskerar helt enkelt att den sjunker. Antingen vid kaj eller när du är ute och kör. Dessutom har du inte obegränsat med spänn. Du måste göra ett "budgetarbete". Det kräver en hel del eget slit.

Varje "pitting" måste du se som en säkerhetsrisk. En aldrig så liten pora i skrovet kan öppna sig helt och då "pissar det in". Alltså måste du bedöma hur allvarligt det är. Och för att bedöma den saken måste du först och främst göra rent det hela. Rosten och gammal färg måste väck. Det enklaste sättet för den som inte har råd att köpa in varvsresurser är att hyra en rejäl högtryckstvätt. Spola sedan skrovet med ett munstycke som ger en koncentrerad stråle med högt tryck. Håll den mycket nära plåten när du spolar - obehagligt och du behöver skyddskläder men det funkar. Avsluta med vanlig "scraping", dvs mekanisk rengöring.

Sedan behöver du hjälp från någon som kan mäta plåttjocklek. Plåten kan ju vara nedfrätt även där det inte är "pittings". Den som har ett instrument - och kan använda det - tar ett par mätningar per plåt. Så jämför man med ursprungstjockleken. Först därefter är det meningsfullt att bestämma vad man skall göra sedan. Innan du har gjort rent och fastställt plåttjocklek så vet du faktiskt inte någonting - du tror. Eftersom du själv antagligen inte har någon erfarenhet av sådana här bedömningar så bör du ta hjälp av någon med erfarenhet. Och sådana finns det inte så många av. Det är till exempel inspektörer från klass eller fartygsinspektion, alternativt rederi- eller varvsfolk.

Först nu kan du bestämma vad du skall göra. Det finns tre sätt att hantera "pittings". Antingen byter man hela plåten, men man kan också lägga igen sagda "pitting" med svetsen (förutsatt att de inte är för många och för stora, det kan du göra själv om du är kunnig i elsvetsning). Slutligen kan du lämna det hela "as is". Därför att man bedömer att dina "pittings" inte är så allvarliga att de behöver åtgärdas.

Nästa steg blir att sätta anoder på skrovet och slutligen måla detta.

Men när du står på land bör du göra tre andra ting.
- Du måste öppna bottenventilerna för inspektion, har båten legat i sjön i flera år måste de ganska säkert åtgärdas eller bytas
- Du måste ta spelet på roderhylsa och propellerhylsa
- Du måste överväga att ta ned roder och ta ut propelleraxeln för översyn och reparation

Skall du äga ett stålskrov i mindre skala finns det en sak som betalar sig bättre än något annat. Lär dig svetsa ordentligt. Lär dig också grunderna i stålarbete, dvs att ta ut och passa in skrovplåtar. Detta är jobb som den händige mycket väl kan göra själv. Men som sagt - man måste kunna svetsa ordentligt. Att kunna lappa bilar med migen räcker inte på långa vägar.

Att överhala bottenventiler, roderstam / bussningar och propellerhylsa / axeltätningar är "piece of cake" för den som är normalt fingerfärdig. Klarar man inte sådana jobb måste man kompensera med att ha en stor plånbok.

[bothnia]

Hej
Om du inte tänker stångas med is och timmer med din båt så tycker jag du kan få koll på om och vilka av rostgroparna som måste åtgärdas på följande sätt.
Rosten måste du få väck. Gå över botten med en pneumatisk nålhacka. En sån består av en knippe nålar som når ner i rostgroparna. Där det är riktigt tunt så går dom igenom. Där det är lite tunt så kanske det blir små inbuktningar som du kan känna med handen på insidan. Därefter så svetsar du på i dom svagheter du hittat. Om det är riktigt illa så kanske det måste bli plåtbyten ändå, men du vet nu var det är mest akut.
Sedan så finns inget annat än blästring som duger. Därefter direkt på med primer, följ någon färgfabrikants målningsprogram. Koll på elsystem, jordningar och krypströmmar är ett villkor om inte det du gjort snabbt ska vara "ogjort". Mot krypströmmar hjälper inga offeranoder eller målningsprogram.
Gjorde själv på detta sätt på en stålbåt jag ägde 8-9 år runt 1980, vad jag vet så flyter den än...