Hästholmen vid Vättern
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Hästholmen vid Vättern
Jag är en gammal östgöte från Motala i förskingringen (Malmö) som följt detta forum i flera år och glatts åt all kunskap som finns samlad här. Har alltid varit sjöfartsintresserad och särskilt av min barndoms hemsjö Vättern. Får väl kalla mig en typisk "fåtöljsjöman" om nu det uttrycket finns. Jag skulle aldrig kunna renovera en bogserbåt, men gläds åt bilder från dem som verkligen duger till sånt.
Av många anledningar har mitt fokus så småningom landat på lilla Hästholmen med sin intressanta historia, sitt persongalleri av kända och okända människor, och den transporttekniska spännande miljön med två järnvägar (smalspåriga FVÖJ och normalspåriga MHJ) och hamnen som givetvis är så intimt förknippad med s/s Trafik, men som tjänat så många andra fartyg också.
Som ett led i att försöka mig på att förstå mig på denna lilla del av världen har jag lyckats få kontakt med en mycket vänlig kille i Ödeshögs kommun som generöst håller på att förse mig med hamnliggare från Hästholmen. Hittills har jag fått liggare från juni - augusti 1937, 1943 och 1948. Fler är på gång. Tyvärr finns ett jätteglapp mellan 1894 och 1937, spännande år som man gärna velat botanisera i. Jag hoppas de liggare som finns dock ska skapa mig en bättre förståelse om sjöfarten rent allmänt på Vättern och i synnerhet till denna lilla f.d, medeltidsstad.
Jag tar mig friheten att redan i mitt allra första inlägg presentera det lilla jag lyckats lista ut om hur denna värld såg ut 1937. Givetvis är jag medveten om att 3 månader innebär ett skevt urval, många transporter var förstås säsongsbundna.
Jag vore mycket tacksam om någon vill fylla på med information om de skutor och fartyg jag har hittat; somliga har jag en del information om, andra är ganska anonyma.
Först några bilder från liggarna för att skapa en "miljöstämning" kring dessa gamla liggare:
Hamnliggare för juni - augusti 1937 i Hästholmen. En våt dröm för en båtnörd som jag. Här är beviset på att den stagade kapten Lamberg fortfarande styrde s/s Trafik med säker (?...) hand.
De varor som nämns i de två första bilderna är destinerade till Svanshals, Hedaslätt och Rök, så rimligen har de transporterats vidare med MHJ.
Det var rätt livlig trafik med andra fartyg också. Ska nu bara försöka dechiffrera vilka alla var.
Här finns allting från gevär, vaggor och kaniner till cementsäckar och traktorer nämnda...
Och OBS! skutan Framåt, med skeppare Fägersten, ett klassiskt efternamn bland de tidigare jönköpingska stenroddarna.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och som sängfösare till alla som gillar mycket text och få bilder: Här är ett försök till sammanställning:
Hästholmen var en trafikkuntpunkt av intresse vid denna tid. Sjöfarten från Vättern och Göta Kanal sammanstrålade i mångt och mycket här, och levde i en symbios med såväl Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnväg, sedermera en del av Mellersta Östergötlands Järnvägar, som Mjölby-Hästholmens Järnväg, som hade två år kvar som enskild järnväg vid denna tidpunkt. Ni får ursäkta om det dyker upp lite järnvägsinformation bland alla båtarna också.
MJÖLBY-HÄSTHOLMENS JÄRNVÄG
1936 var ett år när trafiken revolutionerades på MHJ. Detta år inköptes en rälsbuss från NOHAB i Trollhättan, och denna skötte sedan all persontrafik, utom vid stor tillströmning av resenärer till helgerna, då fortfarande ångloksdraget persontåg användes.
Samma år köptes en lokomotor från Kalmar Verkstad, och i tjänstetidtabeller från 1938 visas tydligt att det är denna lokomotor som sköter godstrafiken genom lokalgodstågen 15 och 16.
FÅGELSTAD-VADSTENA-ÖDESHÖGS JÄRNVÄG
Godstågen var fortfarande ångloksdrivna och förblev så ända fram till 1955, 5 år efter förstatligandet. Ångloksdraget persontåg förekom fortfarande, framförallt för att passa ss Trafiks dagliga tur till och från Hästholmen. Resten sköttes med motorvagn, MÖJ 4, en länkaxelmotorvagn från Hässleholm som visade sig vara ett osäkert kort som behövde diverse verkstadsöversyner och dessutom var dyr i drift.
Styckegodstrafiken sköttes dels genom styckegodsvagnar från Linköping, Fågelsta och Vadstena, dels genom en styckegodsvagn som specifikt avdelats för frakterna Hästholmens hamn - Ödeshög. Det torde framgå nedanför varför.
S/S TRAFIK
Denna ångbåt från 1892 var legendarisk vid detta laget, och var den viktigaste transportlänken mellan Västergötland och Östergötland. Fortfarande år 1937 hade hon denna funktion, trots att hon sedan Hjo kommuns övertagande av trafiken i början av 1930-talet alltmer kommit att betraktas som turistångare. Hamnjournalerna ger dock inte alls denna bild.
Under sommarmånaderna fraktade hon 75 ton gods mellan Hjo och Hästholmen och vice versa. Omedelbart famkommer att de väsentliga godsleverantörerna och - mottagarna var Ödeshög (43 ton) och Hästholmen (25,7 ton).
MHJ stod för 4 ton styckegods (Hedaslätt-Rök-Svanshals) medan FVÖJ stod för resterande 5,1 ton frakt.
I allt väsentligt var ss Trafiks transporter i symbiotiskt förhållande till smalspårsjärnvägen således, och, som sagt, den överväldigande majoriteten av transporterna skedde till och från Ödeshög.
Allt mellan himmel och jord transporterades, alltifrån metallvaror av olika slag (jordbruksredskap, gjutgods, smidesprodukter, fältässjor, maskiner och maskindelar mm) till jordbruksprodukter, av vilka intressant nog kan nämnas inte helt oväsentliga kvantiteter majs och jordnötter.
Säsongsbundet tycks transporter av stora kvantiteter glasburkar till bygden runt västra Tåkern vara i slutet av juli, följt av återtransporter av honung över till Västergötland.
Hästar, 1 hund (!) och ett ansenligt antal kaniner transporterades med ss Trafik. Kaninerna exporterades samtliga från Östergötland i augusti månad.
KORT EXPOSÉ AV VAROR FRAKTADE AV SS TRAFIK
1. Ödeshög
27,7 ton styckegods av diverse slag transporterades från västgötasidan till Ödeshög.
Här återfanns tapeter, papper och färg till Kullerstrands, maskiner, spiralfjädrar, fanér, fåtöljstommar, väv och kompressorer till ortens möbelfabriker, diverse livsmedelsprodukter till Löfs kända diversehandel, maskiner till gjuteriet och tomsäckar till valskvarnen, mm.
Betydande kvantiteter möbler exporterades till bl.a. Svenljunga, samt "gjutgods" till Turitz, alltså rörelsen bakom EPA.
2. Hästholmen
Spik, muttrar och smide sändes till gjuteriet, gödning och tomsäcker till Lindgren & Öhman.
Fältässjor, gjutgods och andra metallprodukter exporterades, troligen från gjuteriet, liksom gödning och spannmål, återigen från Lindgren & Öhman. Intressant nog var allra största produkten som skeppades ut från Hästholmen direkt halm, totalt 18 ton på 32 dagar. Vad jag förstår hade Lindgren och Öhman förråd både i Hjo och Hästholmen, och allt efter behoven fraktades både gödning och spannmål fram och tillbaka med s/s Trafik mellan Hästholmen och Hjo.
3. Hedaslätt, Rök och Svanshals (MHJ)
Största produkterna tycks ha varit glasburkar in från Västergötland och honung ut.
Samt,som sagt, en hel del kaniner i augusti. Totalt dock inga stora mängder, totalt 4 ton omsatta.
4. Alvastra, Omberg, Rogslösa, Borghamn och Vadstena (FVÖJ)
5,1 ton styckegods fraktades i båda riktningarna. Här finns återigen glasburkar och honung, 2 höuppfordringsverk till Borghamn, och diverse andra produkter i mindre mängder.
5. Övrigt
s/s Trafik hade vid det här laget även börjat frakta "turistande motorfordon".
Österut skeppades 37 bilar och 29 motorcyklar med släpvagn, framförallt i början av sommaren, medan under den senare halvan fraktströmmarna gick i motsatt riktning: 24 bilar och 10 motorcyklar med sidovagn.
7,5 ton ärter exporterades västerut från Östergötland.
Bland övrigt kan märkas 9 hästar (varav 8 fraktade från Östergötland) och 1 hund!
1 självbindare, mjöl, plåtcisterner, smörjolja och nästan 1 ton ost fraktades också över Vättern.
LASTÅNGARE
De ångare som omnämns under sommaren är Ångfartygs AB Göta Kanals båda ss GÖTA KANAL IV och GÖTA KANAL VI som tillsammans anlöpte Hästholmen knappt var tionde dag, samt ÖSTERGÖTLAND, JÖNKÖPING, SMÅLAND, RAN, BYLGIA, WETTERN II, SIGURD och SOFIA. Totalt gjordes 24 anlöp under 92 dagar, eller ungefär ett anlöp var fjärde dag.
Genomgående anlöpte lastångarna hamnen för att lossa varor, såsom, i fallande frekvens, foder, järn-plåt-balkar-gjutgods, olja på fat - rör- sten, samt jordbruksredskap, salt sill, mjöl, fanér och liknande, eternit och socker.
SKUTOR OCH ANDRA LASTFARTYG
Totalt 70 anlöp gjordes, 0,76 per dag m.a.o. Detta innebar att förutom Trafiks dagliga anlöp gjorde andra fartyg ganska precis ett anlöp per dag.
Överlägset flitigast var motorslupen ANNA, ägd av Kindboms i Rödesund, som kom ungefär var tredje dag för att hämta ved till Munksjös anläggningar. Hon bistods av jakten FRAMÅT från Jönköping, med en skeppare Fägersten, uppenbarligen av gammal traditionell stenroddarsläkt, som befälhavare.
Sågat virke var näst vanligaste exportprodukt, med ELSA, FREY, SYDIA, JOHNNY och de gamla klassiska vättergaleaserna HUGO och SIMON nämnda i skeppslistorna.
Cement var den viktigast importvaran, med 6 anlöp av skutor från Öland (GRETA och KARIN) samt 3 från Hällekis (ESTHER, LÄRKAN och AAGOT).
Gödning och foder lossades (NIORD, SIMSON VII, LINNÉ och TORA).
De motoriserade skutorna SVEA och VALEN lastade massaved för Lilla Edet ungefär varannan vecka.
Totalt anlöpte 32 olika skutor hamnen under de 92 dagar sommarmånaderna varade, med - givetvis - s/s TRAFIK som flitigaste gäst, följd som redan nämnts av slupen ANNA. Tillsammans stod de för 2/3 av alla anlöp i Hästholmen.
Framförallt många av skutorna är halvanonyma för mig. ANNA var tydligen väl känd och näst vanligaste gästen i Hästholmen 1937, men jag har bara sett ett dåligt fotografi av henne + ett jag tror avbildar henne från Munksjökanalen i Jönköping. Är det någon som orkat läsa ända hit och till äventyrs har bilder att visa från ovan publicerade fartyg blir jag mer än tacksam. Är det dessutom någon lika dåraktig som jag som vill läsa mer från hamnliggarna så återkommer jag gärna.
Av många anledningar har mitt fokus så småningom landat på lilla Hästholmen med sin intressanta historia, sitt persongalleri av kända och okända människor, och den transporttekniska spännande miljön med två järnvägar (smalspåriga FVÖJ och normalspåriga MHJ) och hamnen som givetvis är så intimt förknippad med s/s Trafik, men som tjänat så många andra fartyg också.
Som ett led i att försöka mig på att förstå mig på denna lilla del av världen har jag lyckats få kontakt med en mycket vänlig kille i Ödeshögs kommun som generöst håller på att förse mig med hamnliggare från Hästholmen. Hittills har jag fått liggare från juni - augusti 1937, 1943 och 1948. Fler är på gång. Tyvärr finns ett jätteglapp mellan 1894 och 1937, spännande år som man gärna velat botanisera i. Jag hoppas de liggare som finns dock ska skapa mig en bättre förståelse om sjöfarten rent allmänt på Vättern och i synnerhet till denna lilla f.d, medeltidsstad.
Jag tar mig friheten att redan i mitt allra första inlägg presentera det lilla jag lyckats lista ut om hur denna värld såg ut 1937. Givetvis är jag medveten om att 3 månader innebär ett skevt urval, många transporter var förstås säsongsbundna.
Jag vore mycket tacksam om någon vill fylla på med information om de skutor och fartyg jag har hittat; somliga har jag en del information om, andra är ganska anonyma.
Först några bilder från liggarna för att skapa en "miljöstämning" kring dessa gamla liggare:
Hamnliggare för juni - augusti 1937 i Hästholmen. En våt dröm för en båtnörd som jag. Här är beviset på att den stagade kapten Lamberg fortfarande styrde s/s Trafik med säker (?...) hand.
De varor som nämns i de två första bilderna är destinerade till Svanshals, Hedaslätt och Rök, så rimligen har de transporterats vidare med MHJ.
Det var rätt livlig trafik med andra fartyg också. Ska nu bara försöka dechiffrera vilka alla var.
Här finns allting från gevär, vaggor och kaniner till cementsäckar och traktorer nämnda...
Och OBS! skutan Framåt, med skeppare Fägersten, ett klassiskt efternamn bland de tidigare jönköpingska stenroddarna.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och som sängfösare till alla som gillar mycket text och få bilder: Här är ett försök till sammanställning:
Hästholmen var en trafikkuntpunkt av intresse vid denna tid. Sjöfarten från Vättern och Göta Kanal sammanstrålade i mångt och mycket här, och levde i en symbios med såväl Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnväg, sedermera en del av Mellersta Östergötlands Järnvägar, som Mjölby-Hästholmens Järnväg, som hade två år kvar som enskild järnväg vid denna tidpunkt. Ni får ursäkta om det dyker upp lite järnvägsinformation bland alla båtarna också.
MJÖLBY-HÄSTHOLMENS JÄRNVÄG
1936 var ett år när trafiken revolutionerades på MHJ. Detta år inköptes en rälsbuss från NOHAB i Trollhättan, och denna skötte sedan all persontrafik, utom vid stor tillströmning av resenärer till helgerna, då fortfarande ångloksdraget persontåg användes.
Samma år köptes en lokomotor från Kalmar Verkstad, och i tjänstetidtabeller från 1938 visas tydligt att det är denna lokomotor som sköter godstrafiken genom lokalgodstågen 15 och 16.
FÅGELSTAD-VADSTENA-ÖDESHÖGS JÄRNVÄG
Godstågen var fortfarande ångloksdrivna och förblev så ända fram till 1955, 5 år efter förstatligandet. Ångloksdraget persontåg förekom fortfarande, framförallt för att passa ss Trafiks dagliga tur till och från Hästholmen. Resten sköttes med motorvagn, MÖJ 4, en länkaxelmotorvagn från Hässleholm som visade sig vara ett osäkert kort som behövde diverse verkstadsöversyner och dessutom var dyr i drift.
Styckegodstrafiken sköttes dels genom styckegodsvagnar från Linköping, Fågelsta och Vadstena, dels genom en styckegodsvagn som specifikt avdelats för frakterna Hästholmens hamn - Ödeshög. Det torde framgå nedanför varför.
S/S TRAFIK
Denna ångbåt från 1892 var legendarisk vid detta laget, och var den viktigaste transportlänken mellan Västergötland och Östergötland. Fortfarande år 1937 hade hon denna funktion, trots att hon sedan Hjo kommuns övertagande av trafiken i början av 1930-talet alltmer kommit att betraktas som turistångare. Hamnjournalerna ger dock inte alls denna bild.
Under sommarmånaderna fraktade hon 75 ton gods mellan Hjo och Hästholmen och vice versa. Omedelbart famkommer att de väsentliga godsleverantörerna och - mottagarna var Ödeshög (43 ton) och Hästholmen (25,7 ton).
MHJ stod för 4 ton styckegods (Hedaslätt-Rök-Svanshals) medan FVÖJ stod för resterande 5,1 ton frakt.
I allt väsentligt var ss Trafiks transporter i symbiotiskt förhållande till smalspårsjärnvägen således, och, som sagt, den överväldigande majoriteten av transporterna skedde till och från Ödeshög.
Allt mellan himmel och jord transporterades, alltifrån metallvaror av olika slag (jordbruksredskap, gjutgods, smidesprodukter, fältässjor, maskiner och maskindelar mm) till jordbruksprodukter, av vilka intressant nog kan nämnas inte helt oväsentliga kvantiteter majs och jordnötter.
Säsongsbundet tycks transporter av stora kvantiteter glasburkar till bygden runt västra Tåkern vara i slutet av juli, följt av återtransporter av honung över till Västergötland.
Hästar, 1 hund (!) och ett ansenligt antal kaniner transporterades med ss Trafik. Kaninerna exporterades samtliga från Östergötland i augusti månad.
KORT EXPOSÉ AV VAROR FRAKTADE AV SS TRAFIK
1. Ödeshög
27,7 ton styckegods av diverse slag transporterades från västgötasidan till Ödeshög.
Här återfanns tapeter, papper och färg till Kullerstrands, maskiner, spiralfjädrar, fanér, fåtöljstommar, väv och kompressorer till ortens möbelfabriker, diverse livsmedelsprodukter till Löfs kända diversehandel, maskiner till gjuteriet och tomsäckar till valskvarnen, mm.
Betydande kvantiteter möbler exporterades till bl.a. Svenljunga, samt "gjutgods" till Turitz, alltså rörelsen bakom EPA.
2. Hästholmen
Spik, muttrar och smide sändes till gjuteriet, gödning och tomsäcker till Lindgren & Öhman.
Fältässjor, gjutgods och andra metallprodukter exporterades, troligen från gjuteriet, liksom gödning och spannmål, återigen från Lindgren & Öhman. Intressant nog var allra största produkten som skeppades ut från Hästholmen direkt halm, totalt 18 ton på 32 dagar. Vad jag förstår hade Lindgren och Öhman förråd både i Hjo och Hästholmen, och allt efter behoven fraktades både gödning och spannmål fram och tillbaka med s/s Trafik mellan Hästholmen och Hjo.
3. Hedaslätt, Rök och Svanshals (MHJ)
Största produkterna tycks ha varit glasburkar in från Västergötland och honung ut.
Samt,som sagt, en hel del kaniner i augusti. Totalt dock inga stora mängder, totalt 4 ton omsatta.
4. Alvastra, Omberg, Rogslösa, Borghamn och Vadstena (FVÖJ)
5,1 ton styckegods fraktades i båda riktningarna. Här finns återigen glasburkar och honung, 2 höuppfordringsverk till Borghamn, och diverse andra produkter i mindre mängder.
5. Övrigt
s/s Trafik hade vid det här laget även börjat frakta "turistande motorfordon".
Österut skeppades 37 bilar och 29 motorcyklar med släpvagn, framförallt i början av sommaren, medan under den senare halvan fraktströmmarna gick i motsatt riktning: 24 bilar och 10 motorcyklar med sidovagn.
7,5 ton ärter exporterades västerut från Östergötland.
Bland övrigt kan märkas 9 hästar (varav 8 fraktade från Östergötland) och 1 hund!
1 självbindare, mjöl, plåtcisterner, smörjolja och nästan 1 ton ost fraktades också över Vättern.
LASTÅNGARE
De ångare som omnämns under sommaren är Ångfartygs AB Göta Kanals båda ss GÖTA KANAL IV och GÖTA KANAL VI som tillsammans anlöpte Hästholmen knappt var tionde dag, samt ÖSTERGÖTLAND, JÖNKÖPING, SMÅLAND, RAN, BYLGIA, WETTERN II, SIGURD och SOFIA. Totalt gjordes 24 anlöp under 92 dagar, eller ungefär ett anlöp var fjärde dag.
Genomgående anlöpte lastångarna hamnen för att lossa varor, såsom, i fallande frekvens, foder, järn-plåt-balkar-gjutgods, olja på fat - rör- sten, samt jordbruksredskap, salt sill, mjöl, fanér och liknande, eternit och socker.
SKUTOR OCH ANDRA LASTFARTYG
Totalt 70 anlöp gjordes, 0,76 per dag m.a.o. Detta innebar att förutom Trafiks dagliga anlöp gjorde andra fartyg ganska precis ett anlöp per dag.
Överlägset flitigast var motorslupen ANNA, ägd av Kindboms i Rödesund, som kom ungefär var tredje dag för att hämta ved till Munksjös anläggningar. Hon bistods av jakten FRAMÅT från Jönköping, med en skeppare Fägersten, uppenbarligen av gammal traditionell stenroddarsläkt, som befälhavare.
Sågat virke var näst vanligaste exportprodukt, med ELSA, FREY, SYDIA, JOHNNY och de gamla klassiska vättergaleaserna HUGO och SIMON nämnda i skeppslistorna.
Cement var den viktigast importvaran, med 6 anlöp av skutor från Öland (GRETA och KARIN) samt 3 från Hällekis (ESTHER, LÄRKAN och AAGOT).
Gödning och foder lossades (NIORD, SIMSON VII, LINNÉ och TORA).
De motoriserade skutorna SVEA och VALEN lastade massaved för Lilla Edet ungefär varannan vecka.
Totalt anlöpte 32 olika skutor hamnen under de 92 dagar sommarmånaderna varade, med - givetvis - s/s TRAFIK som flitigaste gäst, följd som redan nämnts av slupen ANNA. Tillsammans stod de för 2/3 av alla anlöp i Hästholmen.
Framförallt många av skutorna är halvanonyma för mig. ANNA var tydligen väl känd och näst vanligaste gästen i Hästholmen 1937, men jag har bara sett ett dåligt fotografi av henne + ett jag tror avbildar henne från Munksjökanalen i Jönköping. Är det någon som orkat läsa ända hit och till äventyrs har bilder att visa från ovan publicerade fartyg blir jag mer än tacksam. Är det dessutom någon lika dåraktig som jag som vill läsa mer från hamnliggarna så återkommer jag gärna.
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
Nyss hemkommen från Holland har jag inte hunnit läsa allt, utan bara skummat på ytan. Ska dock ta mer tid på mig vid senare tillfälle.
Svea är troligen Kindboms regnr 2081.
Anna som efterfrågas med skeppare Gustaf Carlsson kommer här: Allmänt kallad "Jösse på Anna" några vettiga skutbilder på 4403 Anna är det svårare med.
Har någon vrak bild och någon på håll.
Valen är troligen 5125
Framåt en liten origgad jakt b 1907. Delar av denna användes av Gunnar Holmberg när denne byggde Maryann som blev klar runt 1970.
Ser fram mot mer i ämmnet Hästholmen och Trafik, denne ska ha haft en pråm att bogsera. Men uppgifter kring detta är svåra att verifiera.
I en hast nedklottrat, av en "skrivbordssjöman i näckrosfart"
Svea är troligen Kindboms regnr 2081.
Anna som efterfrågas med skeppare Gustaf Carlsson kommer här: Allmänt kallad "Jösse på Anna" några vettiga skutbilder på 4403 Anna är det svårare med.
Har någon vrak bild och någon på håll.
Valen är troligen 5125
Framåt en liten origgad jakt b 1907. Delar av denna användes av Gunnar Holmberg när denne byggde Maryann som blev klar runt 1970.
Ser fram mot mer i ämmnet Hästholmen och Trafik, denne ska ha haft en pråm att bogsera. Men uppgifter kring detta är svåra att verifiera.
I en hast nedklottrat, av en "skrivbordssjöman i näckrosfart"
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Re: Hästholmen vid Vättern
Det kommer mera!
Jo, det lär vara "Jösses" Anna, figurerar fortfarande 1948, men hennes frakter har då i hög grad övertagits av just Svea. Återkommer om detta.
Jag har således hittills samlat på mig sommarmånaderna 1937, 1943, 1948, 1953, 1958 och 1963 (även 1968, men då finns inga anlöp registrerade).
Enda uppgiften hittills om någon pråm härrör från juli 1958, utan namns nämnande.
Tidigaste sparade årgången före 1937 är 1894! Undrar just var resten av hamnliggarna tog vägen...
Det jag hittills kan säga, efter att ha analyserat allting mycket ofullständigt, är att byggnaden av silo och nya magasin i Hästholmen 1939-40 (John Andersson och Centralföreningen) snabbt kom att innebära relativt stora laster av gödning ("norgesalpeter")- åtminstone efter kriget -, spannmål och liknande, samt att 1953 har plötsligt raps seglat upp (!) som en transportvara i stora kvantiteter. Detta sammanföll väl med försvinnandet av betodlingarna från västra Östergötland – betor har dock inte varit sjötransportvara.
Jo, det lär vara "Jösses" Anna, figurerar fortfarande 1948, men hennes frakter har då i hög grad övertagits av just Svea. Återkommer om detta.
Jag har således hittills samlat på mig sommarmånaderna 1937, 1943, 1948, 1953, 1958 och 1963 (även 1968, men då finns inga anlöp registrerade).
Enda uppgiften hittills om någon pråm härrör från juli 1958, utan namns nämnande.
Tidigaste sparade årgången före 1937 är 1894! Undrar just var resten av hamnliggarna tog vägen...
Det jag hittills kan säga, efter att ha analyserat allting mycket ofullständigt, är att byggnaden av silo och nya magasin i Hästholmen 1939-40 (John Andersson och Centralföreningen) snabbt kom att innebära relativt stora laster av gödning ("norgesalpeter")- åtminstone efter kriget -, spannmål och liknande, samt att 1953 har plötsligt raps seglat upp (!) som en transportvara i stora kvantiteter. Detta sammanföll väl med försvinnandet av betodlingarna från västra Östergötland – betor har dock inte varit sjötransportvara.
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
Nu kommer det mera:
Sydia återfinns i ett svar bland Okända Fartyg:
1937 så BÖR det rört sig om denna Elsa: Men Elsa var ett vanligt namn.
Esther nämns också ett förslag är 5925 från Kållandsö dock har jag ingen bild på denna.
Frey tror jag dock är: http://fallrepet.se/viewtopic.php?f=2&t ... frey#p8928
Detta är kanske inte helt rätt men vad jag med hjälp av det jag samlat på mig kan klura ut, men mitt samlande är fortfarande fullt av hål....Bidrag mottages mer än gärna.
heter numera? Lilly II och var 2009 till salu för 150 000 kr.
Återfinns numera vid grundet flisen vid Hjo. En annan Jösse nämligen Jösse på Bele (som tidigare ägt Linné) sa så här om förlisningen:"När jag fick höra om läget satte jag högsta fart och alla segel till platsen.Och lyckades få ombord mannen med den stora hunden (Ägare och befälet ombord Bågenholm)och den övriga besättningen. Men hunden hoppade tillbaka ombord på den sjunkande Linné"Sydia återfinns i ett svar bland Okända Fartyg:
1937 så BÖR det rört sig om denna Elsa: Men Elsa var ett vanligt namn.
Esther nämns också ett förslag är 5925 från Kållandsö dock har jag ingen bild på denna.
Frey tror jag dock är: http://fallrepet.se/viewtopic.php?f=2&t ... frey#p8928
Detta är kanske inte helt rätt men vad jag med hjälp av det jag samlat på mig kan klura ut, men mitt samlande är fortfarande fullt av hål....Bidrag mottages mer än gärna.
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Re: Hästholmen vid Vättern
Stort tack! Precis vad jag hoppats på! Någon bild hade jag innan (Aagot) och några skutor hade jag dechiffrerat själv men nya fotografier är alltid spännande att få ta del av.
Fortsättning följer inom kort! Nu har jag gått igenom ett antal nya årgångar.
Jag har också fått för mig att Frey är den Frey du hänvisar till.
Men Elsa? Jag trodde det var 6338 Elsa, som väl fanns kvar på Vättern fram till hösten 1937. Användes hon enbart för sandtransporter, eller har du någon annan anledning till din förmodan (jag vet ju sedan länge att du kan det här med gamla skutor så fantastiskt väl, så jag är givetvis intresserad av om du har några specifika skäl till att tro på den Elsa du visat!).
Kom på att jag ju har uppgifter om skeppare i listorna, det kanske kan hjälpa? Återkommer.
Det kommer som sagt mera, och inte minst år 1953 blir utmanande. En del namn är då så otydligt skrivna så jag funderat på att ta listorna med mig till närmaste apotek. Fast nuförtiden är receptarierna så unga att de har inte "de gamlas" förmåga att tolka omöjliga handstilar...
Fortsättning följer inom kort! Nu har jag gått igenom ett antal nya årgångar.
Jag har också fått för mig att Frey är den Frey du hänvisar till.
Men Elsa? Jag trodde det var 6338 Elsa, som väl fanns kvar på Vättern fram till hösten 1937. Användes hon enbart för sandtransporter, eller har du någon annan anledning till din förmodan (jag vet ju sedan länge att du kan det här med gamla skutor så fantastiskt väl, så jag är givetvis intresserad av om du har några specifika skäl till att tro på den Elsa du visat!).
Kom på att jag ju har uppgifter om skeppare i listorna, det kanske kan hjälpa? Återkommer.
Det kommer som sagt mera, och inte minst år 1953 blir utmanande. En del namn är då så otydligt skrivna så jag funderat på att ta listorna med mig till närmaste apotek. Fast nuförtiden är receptarierna så unga att de har inte "de gamlas" förmåga att tolka omöjliga handstilar...
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
Det är inte så svårt att "glänsa" med skutkunskap då det inte är många som är intresserade av dessa längre.johanmmolin wrote: Men Elsa? Jag trodde det var 6338 Elsa, som väl fanns kvar på Vättern fram till hösten 1937. Användes hon enbart för sandtransporter, eller har du någon annan anledning till din förmodan (jag vet ju sedan länge att du kan det här med gamla skutor så fantastiskt väl, så jag är givetvis intresserad av om du har några specifika skäl till att tro på den Elsa du visat!).
Kom på att jag ju har uppgifter om skeppare i listorna, det kanske kan hjälpa? Återkommer.
Men mitt antagande baseras på att jag fått från flera håll är att hon lämnade Vättern redan 1935:
http://tugboatlars.se/Elsa1903.htm
Och en skrift som Brandstorps Hembygdsförening gett ut.
(enl skriften för att gå cementtraden Gotland-Stockholm):
på nätet finns:
http://medlem.spray.se/brandstorphbf/index2.htm
Där bla Valen omnämns
En av ättlingar till Skeppar Magnusson på är medlem på forumet, om han vet vad 6338 Elsa fraktade mest.
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
När du kommer till 1922 kanske du kan tala om vilken den 6:e felande länken är.
Ser ut att vara Ångfartyg Helges skorstensmärke på ångaren vänd mot kameran men skymd av en massa master (HELGE, SÄTRA, NERIKE och SMÅLAND vilka fler har haft det märket?)
Kanske även den med styrbord sidan mot kameran har ett sådant märke? Men kortet är suddigt där.
WILLE och NELLY kan man läsa sen ska VÄNERN, NYA HERMES och SKATTKÄRR deltgit i lyftet men vilken är den sjätte ångaren utanpå Trafik.Ser ut att vara Ångfartyg Helges skorstensmärke på ångaren vänd mot kameran men skymd av en massa master (HELGE, SÄTRA, NERIKE och SMÅLAND vilka fler har haft det märket?)
Kanske även den med styrbord sidan mot kameran har ett sådant märke? Men kortet är suddigt där.
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Re: Hästholmen vid Vättern
Jag får återkomma till kortet från Per Brahes bärgning. För ögonblicket har jag inte en susning, men jag ska göra ett tappert försök att studera detta kort!
Under tiden får jag återgå till det krigsår när fortfarande verkligheten lade en våt filt över Sverige, men dock man kunde ana en vänd krigslycka. Alltså, 1943:
Tankar kring gamla hamnjournaler från 1943
En genomgång visar att kriget satt sina spår när det gäller transporterna, framförallt att transporter kring inre vattenvägar blivit viktigare än transporter av mer riskabelt slag. Cementtransporter från Öland figurerade inte längre, inte heller stentransporter från Gotland.
S/S TRAFIK
Transportarbetet tycks här ha ökat med nästan 50 %. I praktiken hela ökningen handlade om John Anderssons silobyggnad från 1939-40 och Centralföreningens lagerbyggnad från samma tid. Det handlade om mycket gödningsmedel in och lite ut samt betydligt mindre mängder spannmål och fodermedel ut.
Transporterna till och från Ödeshög hölls också väl uppe, medan man kan ana minskade transportmängder framförallt till och från FVÖJ:s stationer (Omberg, Alvastra, Rogslösa, Borghamn och Vadstena).
Hästar transporterades fortfarande som tidigare. Nytillkommet jämfört med 1937 är relativt stora mängder levande smågrisar, framförallt till Ödeshög.
Transporterna av bilar hade nästan helt upphört, EN bil transporterades under hela sommaren från Hjo till Hästholmen. Det var allt.
LASTÅNGARE
1937 anlöptes Hästholmen 24 gånger under juni – augusti av lastångare. Siffran år 1943 var väsentligt mindre; 10 anlöp totalt.
NERIKE var flitigast med 3 anlöp, följd av JÖNKÖPING med 2, och därefter 1 anlöp vardera av VESTMANLAND, TELL (som 1921 i juni nämndes 2 – 3 gånger per vecka i Göta Kanalbolags slussliggare som på väg till Omberg för att hämta sten!), SONJA, SMÅLAND och TORE.
TELL transporterade 60 ton cement, antagligen från Hällekis, till Hästholmen.
SMÅLAND lastade 50 ton spannmål från John Andersson.
Övriga fartyg lossade och lastade mindre mängder varor (ut spannmål och havrekli 10 respektive 20 ton), samt obearbetad sten, klinker och kalksalpeter i relativt små mängder.
SKUTOR OCH ANDRA LASTFARTYG
Anlöpen är drastiskt färre år 1943; totalt 14 jämfört med 70 anlöp 1937.
Motorslupen ANNA är fortfarande flitigast med 9 anlöp för att hämta ved till Munksjö, GUNNAREN som under 2 anlöp lossar totalt 75 ton cement, samt EOS (lossar 37 ton cement), VERNADIA (125 ton gödning in till John Andersson) och slutligen BARBRO (med 145 ton gödning som lossas, denna gång för Centralföreningens räkning). GUNNAREN kommer att fortfara vara en tapper gäst framöver under närmaste femton åren; jag återkommer till det.
Totalt gjordes 2,05 anlöp av skutor och lastångare per vecka (redigerat, felräkning av mig från början), väsentligt färre än före kriget (7,07 anlöp år 1937, eller drygt ett anlöp per dag).
När kriget kom lades många av Ångfartygs AB Göta Kanals fartyg upp, men den väsentliga förändringen rör skutanlöpen, och då framförallt ANNA:s minskade antal tillägg jämfört med före kriget.
Cementfrakterna var också avsevärt färre än tidigare, och kom vad jag kan förstå i sin helhet från Hällekis och inte längre från Öland.
Under tiden får jag återgå till det krigsår när fortfarande verkligheten lade en våt filt över Sverige, men dock man kunde ana en vänd krigslycka. Alltså, 1943:
Tankar kring gamla hamnjournaler från 1943
En genomgång visar att kriget satt sina spår när det gäller transporterna, framförallt att transporter kring inre vattenvägar blivit viktigare än transporter av mer riskabelt slag. Cementtransporter från Öland figurerade inte längre, inte heller stentransporter från Gotland.
S/S TRAFIK
Transportarbetet tycks här ha ökat med nästan 50 %. I praktiken hela ökningen handlade om John Anderssons silobyggnad från 1939-40 och Centralföreningens lagerbyggnad från samma tid. Det handlade om mycket gödningsmedel in och lite ut samt betydligt mindre mängder spannmål och fodermedel ut.
Transporterna till och från Ödeshög hölls också väl uppe, medan man kan ana minskade transportmängder framförallt till och från FVÖJ:s stationer (Omberg, Alvastra, Rogslösa, Borghamn och Vadstena).
Hästar transporterades fortfarande som tidigare. Nytillkommet jämfört med 1937 är relativt stora mängder levande smågrisar, framförallt till Ödeshög.
Transporterna av bilar hade nästan helt upphört, EN bil transporterades under hela sommaren från Hjo till Hästholmen. Det var allt.
LASTÅNGARE
1937 anlöptes Hästholmen 24 gånger under juni – augusti av lastångare. Siffran år 1943 var väsentligt mindre; 10 anlöp totalt.
NERIKE var flitigast med 3 anlöp, följd av JÖNKÖPING med 2, och därefter 1 anlöp vardera av VESTMANLAND, TELL (som 1921 i juni nämndes 2 – 3 gånger per vecka i Göta Kanalbolags slussliggare som på väg till Omberg för att hämta sten!), SONJA, SMÅLAND och TORE.
TELL transporterade 60 ton cement, antagligen från Hällekis, till Hästholmen.
SMÅLAND lastade 50 ton spannmål från John Andersson.
Övriga fartyg lossade och lastade mindre mängder varor (ut spannmål och havrekli 10 respektive 20 ton), samt obearbetad sten, klinker och kalksalpeter i relativt små mängder.
SKUTOR OCH ANDRA LASTFARTYG
Anlöpen är drastiskt färre år 1943; totalt 14 jämfört med 70 anlöp 1937.
Motorslupen ANNA är fortfarande flitigast med 9 anlöp för att hämta ved till Munksjö, GUNNAREN som under 2 anlöp lossar totalt 75 ton cement, samt EOS (lossar 37 ton cement), VERNADIA (125 ton gödning in till John Andersson) och slutligen BARBRO (med 145 ton gödning som lossas, denna gång för Centralföreningens räkning). GUNNAREN kommer att fortfara vara en tapper gäst framöver under närmaste femton åren; jag återkommer till det.
Totalt gjordes 2,05 anlöp av skutor och lastångare per vecka (redigerat, felräkning av mig från början), väsentligt färre än före kriget (7,07 anlöp år 1937, eller drygt ett anlöp per dag).
När kriget kom lades många av Ångfartygs AB Göta Kanals fartyg upp, men den väsentliga förändringen rör skutanlöpen, och då framförallt ANNA:s minskade antal tillägg jämfört med före kriget.
Cementfrakterna var också avsevärt färre än tidigare, och kom vad jag kan förstå i sin helhet från Hällekis och inte längre från Öland.
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Re: Hästholmen vid Vättern
Kort reflektion kring 1922: Tyvärr finns inga hamnliggare alls bevarade i Ödeshögs kommuns regi efter 1894 och före 1937. Just år 1922 hade väl varit högeligen intressant att få ta del av...
Och jag undrar fortfarande i mitt stilla sinne vart all denna dokumentation kan tänkas ha tagit vägen?
Och jag undrar fortfarande i mitt stilla sinne vart all denna dokumentation kan tänkas ha tagit vägen?
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
De flesta som inte var ångfartyg, eller kunde lösa sin bränsleförsörjning (uppfinningsrikedomen var stor) på ett eller annat sätt, hade svårighet att kunna bedriva fraktfart.
Aspa/Jim. Fast på bilden har hon återfått diseldrift.
ANNA seglade säkert en hel del.
Synnerligen intressanta fakta du kommer med Johan.
Och var vissa dokument tar vägen undrar man ibland, även i våra dagar slängs det hej vilt. Till förtret för forskare....
Redigerat 20111123 Glömde uppge att jag fått bilden från en annan forummedlem nämligen linmag01
Gunnaren löste ju detta galant genom att låna en ångmaskin, från bogserbåten ANNA seglade säkert en hel del.
Synnerligen intressanta fakta du kommer med Johan.
Och var vissa dokument tar vägen undrar man ibland, även i våra dagar slängs det hej vilt. Till förtret för forskare....
Redigerat 20111123 Glömde uppge att jag fått bilden från en annan forummedlem nämligen linmag01
Last edited by Skepparättling on 23 Nov 2011, 16:24, edited 1 time in total.
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Re: Hästholmen vid Vättern
Her lidt foto til historien om Lilly ex. Aagot af Råbäck. Den ligger som projekt i Horsens havn. Fantastisk at den stadig er i live. Foto er fra høst 2011.
Hilsen Niels Stummann
Hilsen Niels Stummann
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
Inte illa för en dam på 121....
Tack Niels, för status och bilder.
Tack Niels, för status och bilder.
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Re: Hästholmen vid Vättern
Även jag tackar för trevliga bilder!
Gunnaren har jag mycket lite info om, faktiskt inte mer än just ångmaskinsbytet med Jim – och så det som jag hittat i hamnlängderna från 1943 och framöver. Så är jag tacksam om det finn mer info.
Och så då till BARBRO och VERNADIA. Mystifierad! Har inte stött på dessa tidigare.
Gunnaren har jag mycket lite info om, faktiskt inte mer än just ångmaskinsbytet med Jim – och så det som jag hittat i hamnlängderna från 1943 och framöver. Så är jag tacksam om det finn mer info.
Och så då till BARBRO och VERNADIA. Mystifierad! Har inte stött på dessa tidigare.
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Hästholmen vid Vättern
GUNNAREN är det tunnsått med info kring. Forumet har nosat på henne tidigare. Då i tråden om Osbybåtar men jag tror ingen info kring henne kom fram.. Jag är mest förundrad över att hon i Örjans skeppslista 2008 fortfarande hänger med. Flyter hon fortfarande därute på Tjörn? Inte fullt lika gammal som Lilly, då Gunnaren är byggd 1922 vid Hjälmare docka.johanmmolin wrote:Även jag tackar för trevliga bilder!
Gunnaren har jag mycket lite info om, faktiskt inte mer än just ångmaskinsbytet med Jim – och så det som jag hittat i hamnlängderna från 1943 och framöver. Så är jag tacksam om det finn mer info.
Och så då till BARBRO och VERNADIA. Mystifierad! Har inte stött på dessa tidigare.
BARBRO KAN vara 7641 byggd 1930 i Sjötorp. Kanske Barndstorpsborna kan kanske ge besked om henne? Då hon ett kort tag på 60 talet hörde hemma där VERNADIA då, sökte i datorn (mest på skoj för jag trodde INTE på någon träff) och fann att jag "lånat" detta kort från WWW: Men nu är jag ute och trampar på djupt och okänt vatten
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
-
- Posts: 351
- Joined: 15 Nov 2011, 18:15
- Location: Moth Virgin; exil-östgöte
Mer info...
Först 1937, och Elsa:
"86 tons" - skeppare Hessle.
Så till 1943:
Gunnaren "70 tons" - skeppare Berggren
Vernadia "51 tons" - skeppare J Andersson
Barbro "71 tons" - skeppare Andersson
Vet inte om dessa ledtrådar kan bidra till att nagla fast respektive farkost?
Det finns mycket mer som kommer framöver...
"86 tons" - skeppare Hessle.
Så till 1943:
Gunnaren "70 tons" - skeppare Berggren
Vernadia "51 tons" - skeppare J Andersson
Barbro "71 tons" - skeppare Andersson
Vet inte om dessa ledtrådar kan bidra till att nagla fast respektive farkost?
Det finns mycket mer som kommer framöver...