Hästholmen vid Vättern

[Torsten H]

Apropå krösonabåtar - galeasen Viggo gick flera höstar på 1950-talet med lingon i lådor från Polen till Skåne.

[kapstans]

Lingontraden den var intressant, kul tråd.

[johanmmolin]

Åren 1914 – 1919 ställde som bekant till det för svensk sjöfart med minspärrar och ubåtar.

Lemundabolaget tycks ha hittat sina egna vägar för att få ut sina produkter av sandsten, slipstenar, skrotsten mm, genom att låta Fanny, Elivra och Valkyrian anlöpa Hästholmen för omlastning till tåg, vilket framgår av några skrivelser från Mjölby – Hästholmens Järnvägs trafikchef Adolf Norrby:

Först en avskrift.

24 juli 1916 styrelsemöte MHJ:

§1. På grund af M Hj påförd debitering af hamn - och kranafgiften i Hästholmen för en sändning slipstenar till Haparanda och sedermera F S skrotsten till Boxholm från Lemunda Kalkstensbrott i närheten af Motala beslöt styrelsen, då af trafikchefen under hänvisning till §5 i det mellan Mjölbybanan och Hamnbolaget gällande kontraktet, som stipulerade fria hamnafgifter för gods till stationer på mer än 16 km afstånd från hamnen, gjorda protester mot debiteringen lämnats utan afseende, begärs kompriss enligt kontraktets § 10.
Till M Hj komprissarie utsågs kaptenen i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen Hans Nilson i Södertelje.

Även efter första världskriget var man försiktig:


Det verkar som om man framförallt under de sista krigsåren var påtagligt försiktig. Att man lossade i Hästholmen misstänker jag kan bero på att hamnvavgifterna var lägre än i Motala.

Som jämföerlse, antal passager av Sjötorp respektive Norsholm under olika år, juni – augusti:

1913 11 + 6
1914 12 + 8
1915 12 + 12
1916 15 + 0
1917 17 + 7
1918 9 + 4
1919 9 + 11
1920 20 + 5
1921 7 + 16
1922 26 + 5

F ö kan väl konstateras att titeln "komprissarie" känns relativt fräsch och oanvänd under senare år ...

[Torsten H]

Vilket Klampenborg? Knappast det norr om Köpenhamn. Troligare sågverksön Klampenborg vid Essvik i Sundsvallsområdet. Gick slipstenarna med järnväg hela vägen dit? Eller med en Svea-båt till Sundsvall fvb?
Beträffande passagerna hänger jag inte riktigt med - vilka fartyg passerade? - var det totala antalet fartyg? - åt 1916 0 passager vid Norsholm???

[johanmmolin]

Jag har ju ingen annan uppgift än att stenarna lastades om i Hästholmen från båt till tåg. Och jag kan inte se någon annan förklaring än att man ville minska utsattheten för sina skutor pga det rådande krigsläget (det skulle i så fall möjligen vara att det rörde sig om transporter som var alltför brådskande för att ske med båt hela vägen, men det känns väl kanske mindre troligt).

Jag har faktiskt förutsatt att det var det danska Klampenborg eftersom för samma år står det om att viss "internationell" trafik bedrevs på Mjölby-Hästholmens Järnväg till just Danmark bland trafikchefens handlingar. Men visst, 2 +2 kan bli 3 ibland när man försöker lägga ihop saker ...
Norrbys båda skrivelser är de enda referenser jag har till att Hästholmen utnyttjades för omlastning av lemundabåtarna.

Det rör sig om det totala antalet passager (upp och ner) som Lemundas tre skutor gjorde under sommarmånaderna för respektive år. År 1916 finns inga passager i Norsholm noterade för vare sig Valkyrian, Fanny eller Elvira.

[Torsten H]

Noterat - jag har bara så svårt att koppla ihop danska Klampenborg med slipstenar - lite överklasstadsdel med Arne Jacobsens Bellevue-hus och trav?/galopp?-bana. Vad skulle man med slipstenar där?
Sågverks-Klampenborg verkar mera logiskt - bifogar ett foto från Digitalt Museum.

[johanmmolin]

Sannolikheten ter sig väl större att det var det norrländska Klampenborg som avsågs, i varje fall om det hade järnvägsförbindelse. Det var måhända just Ålands Hav man drog sig för att befara under denna tid.

[johanmmolin]

I år är det precis 100 år sedan två av vårt lands största trafikkatastrofer ägde rum.

Först handlar det förstås om Getå-olyckan, vårt lands hittills största järnvägsolycka. Vad jag förstår planeras en massa evenemang som hågkomst av denna tragedi. Loket, F 1200, har ju överlevt och finns i körbart skick på Järnvägsmuseum i Gävle, och kommer givetvis att delta i samband med någon form av minnesceremonier.

Men hur är det med s/s Per Brahe? Det var ju inte så många veckor senare som hon (!) sjönk 150 m utanför hamnpiren till Hästholmen i en rykande nordanstorm. Min gamle "barndomsvän", gamle distriktsöverläraren Einar Sjöö i Motala ("student 1913" som han sade till mig när han lade bort titlarna) visste att berätta att i samma storm förliste den svenska malmångaren Norrland utanför Norges kust – ett flytetyg som hittils gäckat mina försöka att hitta.

Men, tänker man att ihågkomma detta på något sätt? Är det någon som vet någonting? I så fall får man försöka boka in detta i almanackan.

[Torsten H]

Tirfings (Broströms) Norrland, regnr 3298, 2336 brt, byggd 1889 i Middlesbrough, förliste den 6 augusti 1904 i närheten av Valsörarna - Snipans fyrskepp - på resa Luleå - Tees med järnmalm. Någon annan Norrland passar inte in på förlisning 1918.
Inget svenskt fartyg tycks ha förlist på norska kusten under oktober till december 1918.

[johanmmolin]

Där ser man. Muntliga andrahandsuppgifter kan som synes vara vanskliga ...

[johanmmolin]

Längesedan det var aktivitet i denna tråd ...

Någonting som tycks fullkomligt ha fallit bort i mediebruset kring Getå-olyckan och annat är ju det faktum att det i höst också är hundra år sedan Per Brahe förliste utanför Hästholmens hamn i en rykande höststorm.

Efter mycket om och men kommer nu detta att ihågkommas under några veckor i november. Dock tycks redan ett evenemang ha ägt rum, tydligtvis utan några forumavtryck alls. Jag vill därför påminna om detta här. Det här är ett mail jag fick häromdagen:

Största nyhet på Radio Östergötland i morse var att idag [ 17 september ] skulle det bli kransnedläggning på platsen där Per Brahe förliste. Att det skulle ske nu berodde på att Trafik legat i torrdocka i Motala och idag var på hemfärd till Hjo.Med på Trafik var ett syskonbarn till John Bauer och delaktig i ceremonin vid inloppet till Hästholmen.Tyvärr kunde jag inte.lyssna på fortsatt reportage under dagen.Det.får bli Corren på nätet.
Man har i alla fall vaknat till i Ödeshög...

Är det till äventyrs NÅGON som har mer info, eller t o m bilder?

När det gäller fortsatt åminnelse återkommer jag; jag har en del underhandskontakter med Ödeshögs kommun i frågan.

[m/s munter]

http://www.odeshog.se/nyhetervansterkol ... 59f4b.html

vad ja fann..

[johanmmolin]

Det kommer mera!

[johanmmolin]

Att gräva i gamla urkunder:
Jag har sedan några år tillgång till Mjölby-Hästholmens Järnvägs trafikchefs korrespondens (puh!). Plötsligt finner jag för år 1917 något rätt intressant rörande ångbåten TRAFIK.
Först nämns på ett styrelsemöte 20 juni detta år följande harang:

§5.
Trafikchefen anmälte, att ångbåtsförbindelsen Hjo – Häst
holmen, som uppehålles af ångaren Trafik, varit afbruten sedan den
I februari. Anledningen till trafikens inställande försnämnda [sic]
dag var ishinder, som omöjliggjorde ett återupptqagande af förbin-
delsen under hela februari månad och en del af mars.
Sedan ishindren upphört, gjordes upprepade fram-
ställningar härifrån om trafikens omedelbara igångsättande. Tiden
förhalades emellertid med löften från Ångbåtsbolaget under det att
situationen M.H.J. ovetande alltmera tillspetsades mellan ångbåts-
bloagets störste intressent Hjo – Stentorps Järnväg och Fågelsta-
Vadstena- Ödeshögs Järnväg samt äfven med ledningen af ångbåtsbo-
laget. Då efter hit ingångna meddelanden en upplösning af Ångbåtsbolaget
med försäljning af båten af allt döma omedelbart vore före-
stående, ansåg M.H.J. absolut nödvändigt träda i direkt förbindelse
med Hjo - Stentorps Järnväg för att om möjligt förhindra Ångbåtsbo-
lagets upplösning, som skulle tillskynda M.H.J. en årsförlust af
mellan 35 och 40,000 kronor.
Trafikechefen hade en längre konferens
med Grefve Posse på Vreten, som ehuru ytterst ogärna frånträdde
fattadt beslut om upplösning af ångbåtsbolaget och till sist gick
med på ett återupptagande af trafiken under villkor, att M.H.J.
jämte H.S.J och F.V.Ö.J. deltoge med viss del för täckande af de
3 senaste årens trafikförluster för ångbåtsbolaget.
Förhållandet mellan banorna bestämdes till
1,2,3 och skulle M.H.J.s bidrag häraf blifva 1000 kronor
pr år, F.V.Ö.J.s 2000 kronor och H.S.J.s 3000 kronor.

Styrelsen beslöt efter öfverläggning acceptera förslag-
et ifråga om också med beklagande af, att Ångbåtsbolagets ledning
så kunnat förbise den ekonomiska sidan af företaget, att, under
det alla järnvägar i Sverige begärt och erhållit lämåliga taxe-
regleringar för att kunna möta de större och mindre krafven på
alla till driften hörande områden, Ångbåtsbolaget endast och al-
lenast synes hafva förlitat sig på de tillstötande järnvägarnes
offervillighet.
M.H.J bidrag skulle utbetalas genom Skaraborgs-
bankens afdelningskontor i Hjo under villkor, att F.V.Ö.J. och
H.S.J. inremitterade på dem löpande andelar, att en representant
för M.H.J. bereddes plats i Ångbåtsbolaget styrelse samt att
trafiken omedelbart eller senaste den I nästa Juli återupptages.
Trafikchefen erhöll styrelsens bemyndigande
att i denna frågas fortsättning sköta M.H.J. förhandlingar med
vederbörande på västgötasidan och bevaka bolagets rätt.

Här framgår alltså att s/s TRAFIK inte kom igång säsongen 1917 såsom det var tänkt. Inte ens 1 juli, som stipulerats i MHJ:s styrelseprotokoll kom hon igång, med följdverkningar som ringar på vattnet, vilket framgår av ett brev som tc Norrby senare tvingades skriva till Kungl. Järnvägsstyrelsen:



Vän av farkoster på Vättern undrar ju nu: Vilken båt ersatte s/s Trafik under så stor del av seglationssäsongen 1917? Jag har inte hittat någon information om detta äventyr någon annanstans!

I och med detta får man nog också en förklaring till att motorpråmen TRANSIT, som inköptes 1912 för att bistå med lasttrafiken, framförallt av kalk, från Hjo till Hästholmen, såldes på våren 1917. Visserligen inte så långt bort, till Bispmotala Tegelbruk, men i alla fall.

[johanmmolin]

Intresserade och närmast sörjande:

Jag är relativt säker på att jag knäckt frågan om ersättningsbåt.
När s/s MOTALA EXPRESS överfördes till trafiken Jönköping - Visingsö - Gränna 1915 blev 1153 SÖDRA WETTERN reservbåt på somrarna, och vinterbåt Gränna - Visingsö.

Hon insattes i sommartrafik igen först 1918.
Dessutom måste hon varit känd i Hjo sedan tidigare, då hon under namnet GULDKROKEN trafikerat Jönköping - västra Visingsö - västgötabryggor vid Vättern - Hjo.

Hon är dessutom den enda båt jag hittar som varit omedelbart tillgänglig, så jag vill tro att seglationssäsongen 1917 fram t o m 23/7 sköttes trafiken Hjo - Hästholmen med SÖDRA WETTERN.

Detta är onekligen en intressant historia som jag aldrig hade hört talas om tidigare. Ibland hjälper det att titta i gamla arkiv, så dyker det upp en och annan överraskning!