Renovering av Stor-Erik

[gunne]

Hej!

Jag har gått och skaffat mig ett smärre projekt i form av Stor-Erik. Se mer info på http://www.tugboatlars.se/Storerik.htm och min bygglogg http://stor-erik.com.



I ca ett halvår har jag ägt båten och jobbat på den har jag gjort senaste månaderna. Det är ett par saker att fix kan man säga...

Jag tänkte att det kanske finns vist folk här som kan hjälpa mig med problem som dyker upp längs vägen. För det lär ju dyka upp problem.

En fråga som jag har rör motorn. Det är en CAT D343 från 78 om jag minns rätt. Nu tänkte jag få till avgasutblåset och är lite osäker på vilken dimension jag behöver. Motorn har turbo och utblåset är ca 150 mm i diameter. Efter en krök, ljuddämpare och en krök till ska pipan upp ca 7 meter i skorstenen. Räcker det att fortsätta med 150 mm i diameter hela vägen? Eller bör jag gå upp i dimension?

En annan grej jag funderar på just nu är hur mycket ballast jag ska ha i. Det är kanske enklast om jag länkar till två inlägg på min bygglogg som förklarar det hela: http://stor-erik.com/?p=243 och http://stor-erik.com/?p=249.

Ska jag ha i 30 ton? 40 ton? 50 ton? Nån som har en känsla mellan tummen och pekfingret?

[Fredrik]

Ballasten är helt beroende på stabilitetsberäkningarna och dina hydrostater.

Mitt tips är att försöka få kontakt med sjöbefäls-studenter vid chalmers eller Kalmar och försöka få till ett Ex-jobb på just stabilitetsbiten. Annars får du nog räkna med en 40 till 70k för jobb och papper, om du inte har det idag.

Vill du köra en hay-chaparall, och bara höfta så får du göra som många andra utan papper. köp tio ton, gunga lätt och se vad som händer. plussa sedan på tio till osv tills du får känn på hur skutan beter sig och ligger i förhållande till vattenlinjen.
Inget jag rekommenderar med tanke på vad bly och järn tackor kostar idag... Huga!

[gunne]

Jag ska käka middag idag med en polare som har jobbat på Kockums bland annat med att räkna på stabilitet. Vi får se vad han säger...

Skrovet har jag ritat upp (hyffsat likt verkligheten) i Delftship men man får inte ut så mycket data från gratisversionen. Jag funderar på att köpa fullversionen men det är lite oklart vad som ingår och vilka beräkningar man kan göra.

Det finns papper på en annan båt byggd på samma ritningar:

[Donkeyman]

Kul att någon gör något med "Stor-Erik". Själv har jag vissa minnen av det flytetyget.

Det var nämligen så att för si så där 30 år sedan bad min gamle kompis Gunnar Ljung mig om att hänga med upp till Köpmanholmen. Där låg den gamla timmerdragaren "Frej" upplagd sedan ett antal år. Den hade han köpt för i det närmaste "noll och niks". Men så ville han ha ned den till Stockholm. Frågan som jag skulle besvara var - kunde den köras för egen maskin ned. Så jag skrotade runt i maskin och menade att det gick antagligen helt ok. Den var dessutom helt fullbunkrad så det var soppa i överflöd.

Några veckor senare avgick en expedition upp till Köpmanholmen där vi rustade ut båten, tog upp ångan och fick i gång allting. Så hade vi ombord Fartygsinspektion som utfärdade certifikat och sedan avseglade vi.

Då fick vi reda på att Gunnar Ljung hade dessutom tänkt sig att vi skulle ta med ett släp till Stockholm. Och det var "Stor-Erik". Som låg i Sundsvall och såg ledsen ut. Den var helt enkelt ett vrak. Men vi gjorde den klar för bogsering, vilket var ett stort jobb. Det skulle blindas av en massa öppningar, det skulle ....., det skulle .... och så vidare. Så tog vi ombord Fartygsinspektion igen och fick tillstånd att bogsera.

Därifrån gick färden till Stockholm med ett mellanliggande uppehåll i Norrsundet i väntan på bättre väder. Vi som gjorde jobbet var ett blandat gäng men det var flera från "Blidösund" med. I maskin var det jag, Gunnar Bollner och Jens Svedberg (bägge från W-bolaget). Navigatörer var Micke Lehnert och Torbjörn Svensson (då Saltsjön). Så var det Gunnar Ljung själv och Uffe Andersson (dåvarande ägare av Örnen). Minns inte vilka fler som var med men det var flera till. Betalningen bestod i en kul upplevelse samt att vi fick plocka ut ånggeneratorn från Stor-Erik och flytta över till Blidösund. Den gamla turbinen var nämligen på bommen och hade dessutom alldeles för liten kapacitet.

När det gäller ballasten så kan du tänka så här. När båten var ångbåt hade man troligen inte någon ballast alls. Det som skall ersättas med ballast är vikten av ångpannan, vattnet i ångpannan, ångmaskinen samt allt annat ångmaskineri. En dieselmotor med utrustning väger "nadazero" jämfört med de här prylarna. Hur mycket det ursprungliga maskineriet vägde är svårt att säga men jag skulle så där "mellan tummen och pekfingret" gissa att pannvattnet vägde bortåt 10 ton, pannan vägde ungefär lika mycket, maskinen låg nog också där någonstans och så tillkommer vikten av kringliggande maskineri. Så skall allt reduceras med vikten av nuvarande maskin.

Visst kan man räkna ut det hela teoretiskt men det enklaste är faktiskt praktiskt fullskaleprov. När du har fått dit det masineri du tänker sätta dit och har fått inredning och sådant på plats så är det ju bara att lasta ned båten till den vattenlinje den höll när den var operativ. Det finns ju mängder med bilder på båten. Huvudsaken är att du lägger dit sådant som är lätt att flytta på. När jag gjorde motsvarande operation med "Östanå 1" använde vi ett lastbilslass med kasserade bromsblock från järnvägen. Järnklumpar som var tunga men inte tyngre än att man kunde hantera dem. När du sedan ligger rätt så gör du ett fullskaligt krängningsprov. Trimmet för - akter måste du ut och köra för att kunna bestämma vad som är bäst för ditt bruk men utgå från det som båten hade "in the old days". Det var antagligen redan noga utprovat.

[laban]

Tjena,

Jag har ett liknande fartyg, Carmen som ligger på Skeppsholmen, jag har en TMD100 och ca 7-8m avgas rör, jag har ett rör på 100mm i diameter, och det räcker gott o väl!

Angående stabilitet, så gissar jag att du får lägga i en 25 ton. Jag gorde en stabilitets beräkning, sjf verket krävde det.. Skulle vara stabilitet som ett nybygge.... Jag tog Mickael Huss till hjälp. Kontakta honom, han har en hemsida www.mhuss.se

Jag har kvar ångbåts proppen, byggde en liten växel på 10ggr. Så det ger ett bra vridmoment på axeln. Min propp har en stigning på 1,5, och 1,5 i diameter.

Lasse

[nordan]

Trevligt att läsa om våra gamla timmerbogserares öden och äventyr.
Jag önskar er lycka till med projektet.
Vad hände med FRANS MICHAEL? Någon som vet?

[gunne]

Kul att höra lite historia!

Bra med info om avgasröret. Jag får se vad jag får tag på för rör men jag satsar på 150 mm.

Jag har modellerat upp skrovet i Delftship och lagt vattenlinjen där den ligger idag och där den ligger enligt en gammal ritning.



Med dagens (lutande) vattenlinje deplacerar han ca 130 ton. Men vattenlinjen som den ska vara så deplacerar han ca 170-180 ton. Alltså ske det i totalt ca 45 ton. Jag kan ju räkna ut ungefär hur mycket inredningen och tankar etc kommer att väga och sen fylla på med ballast så jag kommer upp till 175 ton. Höftar man lite så ger 10 ton fulla tankar och 15 ton inredning ca 25 ton över till ballast.

Dock måste man ju ha tyngdpunkten för att få till stabilitetsberäkningarna. Spontant känns det som att den kommer hamna lägre än original eftersom ångpannan hade hög tyngdpunkt. Ballast och tankar kommer ligga längst ner i kölsvinet och det borde mer än väl väga upp det faktum att man bygger inredning högre upp på huvuddäck och i styrhytten.

Donkeyman: Hur fick du tag på bromsblocken? Min plan i nuläget är antingen glödskal (2,4 ton/m^3, 500 kr/ton) eller skrotstål (ca 4-6 ton/m^3, 4000 kr/ton).

[laban]

Jag använde järn pellets, blandat med betong som balast, fick tag på det via en granne. (och järnskrot, sten osv) Carmen har ångpannan kvar, ca 10ton. Jag har panna 10ton, 6ton betong/järnspellets blandat skrot ca 3-4ton bunker ca 4ton. Carmen väger ca 75ton totalt. Dom "extra" 6 tonen var sjf påhitt, för att uppfylla kraven för ny byggen..

Om ett fartyg ser ut som ett pasagerar fartyg, så måste hon så klart uppfylla kraven för ett nybyggt sådant. Sfj verks logik! Även ett fritids fartyg, som inte tar pasagerare.

Du har ju ingen ångpanna kvar, så balasten kommer ner djupare. Ett för styvt fartyg ger knyckiga rörelser i vattnet när det rullar, det är inte så kul. Men risken för det är nog inte så stor, då Stor-Erik har en skapligt hög överbyggnad. Kolla på Huss hemsidan, finns en del dokument där, bla om stabilitet.

[bali]

Var ägare till Stor erik en gång i tiden, kanske finner du information på museet till Norrbyskär, var är ångmaskinen?

[gunne]

Den ska finnas i England tror jag.

[laban]

det är väll denna? http://www.prestonservices.co.uk/marine.htm
långt ner på sidan

[Donkeyman]

Jag har modellerat upp skrovet i Delftship och lagt vattenlinjen där den ligger idag och där den ligger enligt en gammal ritning.

Men det är väldigt många bogserbåtar som man med tiden "trimmar om" därför att det trim som man har konstruerat efter inte är optimalt. Sedan trimmade man olika för isbrytning och timmerdragning. Om du enbart skall köra som nöjesbåt så behöver du ytterligare ett annat trim. Det enda sättet att hitta rätt är att utgå från gamla foton och sedan bedriva "trial and error".

Donkeyman: Hur fick du tag på bromsblocken? Min plan i nuläget är antingen glödskal (2,4 ton/m^3, 500 kr/ton) eller skrotstål (ca 4-6 ton/m^3, 4000 kr/ton).

Det var ganska många olika personer inblandade i bygget på slutet. Det var båtens blivande besättning men också ett gäng båtentusiaster varav ett par järnvägsmän. Som "råkade" veta var det låg en stor skrothög med just gamla bromsblock. Som järnvägen skulle köra till skrot. De "dealade" om saken och vi fick ta hand om det hela mot att vi omedelbart transporterade bort högen. En ren "win-win" situation alltså, skrotpriset år 1985 var på en helt annan nivå än i dag. Det var väl nästan så att transportkostnaden, inklusive kostnaden för lastning och lossning, fick det hela att gå "upp i upp". Alltså var det ett välkommet erbjudande från vår sida.

[gunne]

Nu har jag i alla fall skyfflat ner 20 ton glödskal så han har satt sig lite. Jag har också flyttat skeppet med hjälp av Fritz från Kummelnäs till Mälarvarvet vilket ju är ett lyft för mig som bor inne i stan då man slipper mycket pendling.




Näst på tur står att ta upp honom igen och blästra och måla undervattenskroppen samt svepa och måla friborden. Anoderna ska också bytas. Dock har jag dålig koll på hur många anoder det är. Hur många ska man ha? Finns det någon bra tumregel? Ytan på undervattenskroppen är ca 180 m^2.

[laban]

en anod brukar täcka en radie av 2m... så det är bara att räkna!

[gunne]

En radie av 2 m ger en yta på pi*2^2 ~ 12,6 m^2. 180/12,6 ~ 14. Säg ca 15 st då.

Edit: Det känns lite lite? Menar du en diameter på 2 m?