Propps och kulting

[Staffan Öberg]

Under -50 och början av -60 talet, exporterades " gruvpropps" från norra Sverige och Finland, i detta sammanhang benämndes de olika sortimenten bl.a. som " pitpropps, engelsk propps samt turk propps" jag vet att längderna varierade från 110 cm till ca 200cm, men hade de olika "namnen" med de olika längderna att göra, i annan literatur från skogsbruket som bl.a. handlar om avverkning av propps, näms ordet "kulting" detta som ett avverkningssortiment, är det någon som vet mer om dessa benämningars uppkomst i förhållande till sortiment.

[Skepparättling]

Jag frågade ungefär samma fråga till en gammal sjöbuse som seglat i "Näckros-","Dikes-"och "Grodhavs-" fart och fick då detta svar helt oredigerat och ocensureat

Så va dä begreppet "KUBB",ja,efter alla jävla kubbar man
plockat,så borde ja kunna dä.
Det heter egentligen "massakubb" eller "propps".Det som regel
en bit "granstamm",som är 2 meter lång och i grovlek ungefär
som en vanlig telefonstolpe,är dom grövre,kallades dom för
"prima"kubb.Dom användes för papperstillverkning,därför,
figurerar alltid MUNKSJÖ och OLSHAMMAR,men Olshammar
var egentligen en "massafabrik",förberedelse för papperstillverkning.
Det fanns en liknande "kubb",som kallades för PITPROPPS,dom
gick till England eller Norge,där dom användes till "gruvstöttor".

Inte för att jag blev så värst mycket klokare av det, men det kommer kanske med åren 70 talist som man är.
Finns det andra förklaringar till "Kubb" eller olika former av "Propps", är jag öppen för att ta in ny kunskap.

[Husum]

Gokväll.
Jag kanske kan utveckla denna fråga lite ytterligare. Propps eller "pröppsen" som man sa på gammeltiden kring Husum, jag tog helt enkelt och frågade min farmor som är 90 år och som har bott bredvid fabriken i Husum i nästan alla år, hon sa att proppsen var vedklubbar kring en ca: ½- 2½ meters ved som oftast kom med pråmar till Husum från bl.a den andra Modo ägda fabriken i Robertfors, det bruket gjorde sk. slipmassa som var en mekanisk tillverkningsprocess(mal ved), och när inte det virket var av tillräckligt god kvalitet, så skickades det då till sulfit och i Husums fall sulfatfabrik där det kokades kemiskt(som det fortfarande görs än i dag), där för lagrades veden till sk. "pröppshöga"
Ja, inte vet jag om vi blev så värst klokare av deta inlägg, men jag personligen har ju hörts talas om propps, och jag tog för givet att det var flis det handlade om, men nu vet jag bättre, och jag gogglade lite snabbt på det här också, och det framkomm ju då att det var tydligen vanligt i hela Sverige att använda propps..((PS ska kanske nämna att proppsen i Husum användes redan på 20-30 talet DS))
Blev lite långt utllägg det hela men jag hoppas det inte gör nåt.
Iallafall, om vi inte hörs nåt mer, så God Jul på er alla.
Hälsar

[Magnus Wadell]

Prop betyder ju faktiskt stötta på engelska. "To prop something up"

[Bw]

Vad jag vet är props (eg. pitprops) från början detsamma som gruvstöttor. De kapades litet varstans ute i bushen och och fraktades ut till lämpliga vikar och fjärdar där de lastades direkt från en flotte.
En pitprops tillverkades av furu eller gran, var vanligen 10-15 cm (4 till 6 tum) grova och i olika längder beroende på vem som skulle använda dem. De flesta gick till kolgruvor i England, men de exporterades också till Holland, Belgien m fl länder. En annan exportartikel var juffers som bestod av skrädda granstammar i alla möjliga längder. Även dessa, tror jag, användes i gruvor.
Props beskrivs bl a i boken "Lundebusar och bondesjåare" av Anders Björklund.
Bw

[Håkan Gärdvall]

En bild säger mer än tusen ord.

http://www.miningusa.com/old_photo/cutting%20timber.jpg

Bilden är från hemsida med gruvminnen frå USA och visar hur man använder pitprops.
Idag finns knappast någon kolgruva, iallafall i Europa eller USA, där man använder sig av så ålderdomliga brytningsmetoder.
/Håkan

[Ekström]

I maj 1957 mönstrade jag på fyrmast-skonaren Marcia hemmahörande
i Norrköping ägdes av Kapten Joel Johansson Västervik, som bästeman.
Vi seglade propps från Svenska ostkusten till Lybeck, propps var som
vi i dag kallar massaved men proppsen var i 2-meterslängder, Marcia
lastade 700 meter3, jag var i henne till den 12 nov. då jag var tvungen in-
ställa mej i Karlskrona för tjänstgöring i flottan. Vad man i dag ångrar är
att man inte hade kamera då när vi och kanske ett tiotal så stora skutor
låg på törn på Kakadu kaj i Lybeck. Många svenska men också finska
skutor, men på den tiden var det ju vanliga fraktfartyg men i dag musee-fartyg några så stora skutor finnsväl inte kvar kan jag tänka.

[Skepparättling]

Kubb, propps eller vad lastar de? De är ju i vart fall grövre än friholtarna som hänger på skutan.