Flottningens nedläggning.

[Börje Åström]

Med anledning av det inlägg jag hade i Observationer igår, kan man spekulera i orsak och verkan.
Argumententen för eller emot på 60-talet varierade, men 70-talet blev förutom några undantag, årtiondet då bilan föll för flottningen.
Vem eller vilka styrde "skutan"?
Här är två av dom som jag tror hade stor inverkan och dessutom stor makt, nämnligen VOLVO och SCANIA!

[Claes Thure Moberg]

Jag minns mycket väl timmerflottningen i Torne Älv. Modern kom från Tornedalen och vi tillbringade vart år en del av sommaren däruppe. Och det var mitt i flottningssäsongen. Men efter vad jag förstår så var Klarälven den sista älv där man hade timmerflottning i stor skala. Då var det nedlagt i alla Norrlandsälvar.

Men det är ju inte bara flottningen i älvarna som har försvunnit. Flottläggningen och havsbogseringen av timmer har ju också fått dödsstöten. Men den verksamheten levde några år in på 80-talet. Även här hade jag förmånen att få delta. Jag var med ett par av de sista åren som chief på "Frans Michael" och "Kempe". Bästa jobb jag någonsin har haft. Jag skulle aldrig ha slutat om det inte var därför att man såg skriften på väggen: Nedläggning inom kort.

Men jargongen ombord använde ordet "flottning" även om den verksamheten. Speciellt i uttrycket "Flottväder". Varje morgon samlades hela besättningen på bryggan för att gemensamt lyssna på sjövädret. Sedan ringde skepparen till SMHI för att få den specialprognos som man abonnerade på. Och så var det dags för honom att bestämma om det var Flottväder eller ej det närmaste dygnet. Det vill säga kunde vi bogsera eller kunde vi inte. Det måste vara landvind. Och det fick inte vara större våghöjd än en halvmeter. Så måste vädret räcka till nästa punkt där man säkert kunde förtöja ett släp och vänta på Flottväder.

Men vem var det som var orsak till att man lade ned både timmerflottning och flottläggning. Jag håller också en knapp på Bilindustrins effektiva lobbyverksamhet (=Volvo och Scania). Samma lobby som har sett till att en mängd med transporter som rimligen borde gå med båt eller järnväg i stället går på landsvägen.

[Janne Duczynski]

Varför är Halmstad Sveriges största trävaru utskeppningshamn?
Håller nån spänn på att transportstödet i Norrland gör det omöjligt för sjöfarten att konkurera.

[erik jalking]

[quote="Janne Duczynski"]Varför är Halmstad Sveriges största trävaru utskeppningshamn?
Håller nån spänn på att transportstödet i Norrland gör det omöjligt för sjöfarten att konkurera.[/quote]

Gudrun härjade inte i Norrland.

[NB]

Varför är Halmstad Sveriges största trävaru utskeppningshamn?
Håller nån spänn på att transportstödet i Norrland gör det omöjligt för sjöfarten att konkurera.

Halmstad och Varberg är Norrlands största virkeshamnar, utskeppning av sågade trävaror. Detta har ingenting att göra med "Gudrun" utan helt riktigt med transportstödet.

[silver top]

Detvar nog inte bara Lastbilsindustrin som medverkade till timmer-
flottningens nedläggning. Det var nog även el. kraftindustrin som såg
ekonomiskat bortfall när allt virke skulle tappas genom kraftverksdammarna. Dessutom svinn genom sjunkvirke varje år.
Väldigt personalkrävande säsongsvis. Säsongsarbete passade väldigt bra
för många då skogsarbetet kunde kombineras med flottningsarbete.
Skogsarbetare med motorsåg är väl mer eller mindre försvunna ur skogen. Mekaniseringen av skogen var lättare att genomföra än att
mekanisera timmersorteringen i Flottlederna. Ångermanälven gjorde ett försök men det blev också nedlagt. Det är väl bara manövertornet som ha stått kvar in i nutiden.

[Husum]

Hej.
Som fd timmerhanterings arbetare så känner jag att jag måste blanda mig i funderingarna. För MoDos Husum fabrikens del så var det även en
miljö fråga, inte just timmerbogseringen som sådan, utan lagringen av
timmret i dom olika magasinen. Det var ju mycket syreförbrukande
ämnen som urlakades från veden, och botten i närområdena var död
och det har man sett själv när man gick på ramarna och lade loss dom
för vidare befordran till intagen. Vattnet var brungrönt och många fiskar flöt döda.
En annan orsak till slutet var hur konstigt det nu kan låta, var lagerhållnings-
kostnaderna, (hyra av en del vattenområden Bl.a
Det finns ju som sagt mycket olika orsaker till nedläggningen, så vi
får väl tänka tillbaks och drömma.
Godnatt på er alla.

[Börje Åström]

Enligt nyheterna idag skall transportstödet sänkas från 45-30 %, vilket motsvarar c:a 100 miljoner för Sverige. Pengar som skall täcka kostnaderna för Gudrun.
Hur transportstödet beräknats genom åren har jag ingen större koll på, men vad jag förstår idag får vidareförädlande företag transportstöd om man har transporter längre än 40 mil. Tanken med stödet är väl att göra Sverige rundare.
Är det någon som vet hur det såg ut på 70 och 80-talet när flottning och flottläggning lades ned? Min känsla, utan att veta, är att man tog i ordentligt då för att snabbare avveckla flottningen.

[Skepparättling]

Som född på 70 talet, vet man väl inte.
Men man kan tycka desto mer.
Det var väl inte bara flottningen som drabbades av missriktat transport stöd.
Hela det mindre kust tonnaget drabbades. Vet inte hur många urklipp, om eventuell utbyggnad av Västra delen av Göta Kanal, jag läst.
Vilket det ju inte blev något av.
Se dessutom på hur Volvo "fick" Uddevalla. Och Saab "fick" Kockums.
Varven fick stryka på foten för något som heller inte bar sig.

[Janne Duczynski]

Jag var på en kurs i företagsekonomi inom shipping
på fd Härnösands Sjöbefälsskola i mitten av 80-talet,
kursen hölls av Hernodia som bildats av några ex-lärare
på sjöbefälsskolan.
Bland föreläsarna fanns några killar från Ahlmarks som
berättade om dom villkor som stod till buds för småtonnaget
att i kampen om frakter försöka att konkurera med SJ och DB
i Tyskland.
Då var det billigare att transportera produkter från de mest
prioriterade stödområdena direkt med tåg till Tyskland än att
ta det 10 mil till närmsta Norrlandshamn.
Jag vet inte hur det är idag men jag såg att Volvo
får 50 miljoner per år i transportstöd för att transportera
förarhytter som byggs i Umeå.
Dom går säkerligen inte med båt...

[Rolle]

Giant spruce logs are towed in a double boom by the tug John Roen III in this photo from the June-July 1971 edition of the Minnesota Timber Producers Bulletin. (Lake Superior Marine Museum Association Archives, Lake Superior Maritime Collection at University of Wisconsin-Superior)

[Claes Thure Moberg]

Jag var för si så där 10 år sedan inblandad i ett projekt som gick ut på att köra en trailerfärja mellan Piteå och Kapellskär. Tanken var att dragbilarna skulle parkera trailers ombord. Så skulle färjan segla ned och så kom nya dragbilar och hämtade trailers.

Själv jobbade jag med de tekniska lösningarna men företagets kommersiella sida ansåg att man hade tillräckligt med kuder för att sjösätta projektet. Intresset från industrins sida var väldigt stort. Och självfallet vore det praktiskt att lyfta bort x antal trailers från E4-an genom Norrland.

Men projektet föll samman när man transportstödet kom in i projektet. Det visade sig nämligen att detta föll bort för sjötransporten. De inblandade företagen fick enbart transportstöd om trailern rent fysiskt gick på landsväg. Verkligheten är så illa att transportstödet aktivt är ett stöd till landsvägstransport. Samtidigt som det missgynnar järnvägs- och sjötransport.