Skutor

[moose65]

Hej!
Jag söker fotografier och historik om skutor från Kållandsö.
Skutorna jag söker finns på länken nedan:

http://klubbmaritim.com/efterlysningen/

[imar]

Jag har tittat igenom förteckningen som du hänvisar till utan att finna någon av dem i mina register. Däremot har jag några som inte finns i förteckningen men som haft Kållandsö som hemort.

[imar]

Barbro hade Skärhamn som hemort mellan åren 1938 och 1955. Bilden tillhör Fritiof Anderssons barn.

Barbro Registreringsnummer 7641
Barbro var byggd i fur och ek som tvåmastad skonare av Karl Axel Gustaf Groth i Sjötorp 1930 för egen räkning och med namnet Barbro. I skeppslistan 1931 redovisas hennes mättal och dimensioner med 99,95 brt, 90,19 brt under däck, 71,85 nrt, 22,15 längd, 6,95 bredd och 2,44 djup. Skeppsbyggmästaren var själv ägare och hemorten var Sjötorp. Hon fick motor på 50 hk vid leveransen. Bilattesten är daterad den 15 maj 1930 och av registreringscertifikatet den 20 maj 1930 framgår att Karl Erik Gustavsson i Lidköping var Barbros förste befälhavare. Till och med 1938 seglade hon för varvsägaren själv.

Den 1 maj 1931 blev Ivar Folke Olsson från Lidköping befälhavare. På resa från Lübeck till Karlstad den 26 juni 1932 råkade Barbro ut för rigghaveri NNV Tången. Det är troligen Tången på Styrsö som menas. Hon skulle då gå in i inseglingsrännan till Göta älv. Året därpå gick hon på grund den 31 juli vid Västra Dagskärsgrundet i Vänern när hon var på resa från Odense till Otterbäcken med last av järnskrot. Den 14 november 1937 inträffade ytterligare ett olyckstillbud för Barbro. Hon befann sig då i Göta älv på resa från Lidköping till Hamburg när hon i Svår tjocka kolliderade med s/s Thyra av Göteborg. Skadornas omfattning nämns inte.

1938 såldes Barbro för 42 000 kronor till ett partrederi i Skärhamn med Johan Patrik Andersson som huvudredare och delägare med 1/3. Certifikat utfärdades den 31 mars. Hans bror, Fritiof Valfrid Andersson, var befälhavare och delägare med lika stor andel. Ett tredje syskon, Axel Birger Andersson, var också delägare med samma andelstal. Han var född den 10 januari 1914. Patrik Andersson var född den 29 juni 1902 och ogift. Han bodde på Magasinsgatan 9 i Skärhamn. Fritiof Andersson var född den 18 mars 1908 och gift med Elvy Helen Johansson som var född den 21 april 1915 i Skärhamn. De bodde på Storgatan 15. Birger var gift med Ethel Louise Ruckman som var född i Falmouth Massachusetts USA den 15 februari 1914. Hon var dotter till Oskar William Ruckman och Hulda Nikolina Simonsson som hade emigrerat till USA men återvänt till Sverige. De var födda i Sältebo Klövedal 1884 och i Säby Nordgård Stenkyrka 1890.

De tre bröderna var födda i Skärhamn och deras föräldrar var Anders Olsson och Betty Pettersdotter på Magasinsgatan 9. De var födda i Toftenäs 1864 och Skärhamn 1873. Barbro blev i april 1940 kvarhållen i Aalborg av tysk militär men släpptes den 5 maj. Hon blev omriggad till galeas 1941 och i samband härmed utfördes även reparationer samt installerades en ny Säfflemotor på 120 hk. Anmälan om motorbytet inlämnades den 16 december 1941. Nytt certifikatet blev daterat den 18 december. Birger var befälhavare från den 20 april 1942 till den 28 april 1944 då Fritiof återkom på den befattningen som han därefter innehade till försäljningen 1955. Av Sveriges skeppslista 1945 framgår att Barbros lastförmåga var 175 tdw. Hon kunde ta trälast på 57 std eller 7 000 kubikfot i lastrummet och hennes djupgående var 3,15 meter.

Barbro såldes 1955 för 59 000 kronor till Karl Oskar Göte Lindbom. I certifikat av den 31 maj framgår att han var ensam ägare till Barbro av Hamburgsund och själv befälhavare. Han anmälde den 6 februari 1961 att hon hade motor på 160 hk. Två år senare, den 13 april, sålde han sitt fartyg för 30 000 kronor. I 1963 års skeppslista är mättal och dimensioner redovisade med 107 brt, 64 nrt, 23,35 längd och 2,44 djup. Köpare var Nils Hilding Bernhard Magnusson Götberg i Lerbäcken Brandstorp. Han var ensam ägare och själv befälhavare. Barbro fick då Brandstorp som hemort ett kort tag innan hon samma år avfördes från det svenska skeppsregistret.

Hon såldes till Finland den 24 maj 1963 för 41 000 kronor och bibehållet namn. Köpare var Emil Waldemar Gustavsson och Gunnar Bernt Lindberg i Borgå med lika delar. Hon fanns i registret för Finlands handelsflotta registrerad på Emil Gustavsson från Vålax och med Borgå i Finland som hemort från 1964. Lindberg avled 1964 och Emils bror, Per Gustavsson Vålax, kom då in som delägare i Lindbergs ställe. Mellan åren 1965 och 1970 ägdes hon av Einar Nykvist från Härpe på Sarvsalö Finland. Hon hade under hans redarskap Pernå som hemort 1966 – 1970 (Pernaja på finska). Under åren som Nykvist ägde Barbro gick hon i sandfart från Vessö i Borgå skärgård till Helsingfors. 1970 medverkade hon vid fyrbygge i Finska Viken. 1971 ägdes hon av Helsingin Merikalastus OY Helsingfors. Hon såldes 1972 till Toiminimi Hinauspojat i Helsingfors. Ägaren 1971 kan översättas till Helsingfors Havsfiskare AB och det sistnämnda till Firma Bogserkillar (ungefär). Toiminimi Hinauspojat var registrerade redare 1972 - 1973. Barbros hemort från 1971 till 1977 var Helsinki men det finns inget nämnt om ägare efter 1973.

Efter 1977 är hon inte längre registrerad som handelsfartyg i registret för Finlands handelsflotta. Det kan innebära att hon registrerats som nöjesfartyg. I det finska registret var hennes lastförmåga redovisad till 200 tdw vid 3,2 meters djupgående. Barbro förliste 1982 i Stråksundet, som är sundet mellan Emsalö och Hexalö, ca 20 kilometer söder om Borgå.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Segla för Tjörn, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Sveriges skeppslista 1931, 1933, 1935, 1945 och 1963, Family Search - Massachusetts Births, Finlands Sjöhistoriska museum – Databasen för Finlands handelsflotta, Sandfarten från Borgå skärgård till Helsingfors, Skutor och skeppare från Sibbo i väst till Pernå i Öst, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

På bilden ses Brita Leth av Aarhus. Hon hade Skärhamn som hemort under åren 1928 – 1942. Bilden är från hemsidan Coasters & other ships revived.

Brita Registreringsnummer 5775
Brita var byggd i ek och bok hos skeppsbyggmästare Anders Jensen i Öxenbjerg Svendborg 1911. Hon levererades med namnet Brita den 1 april till Aktieselskabet A Jensen i Svendborg. Befälhavare var Jens Jensen från Svendborg. Hennes mättal var 79 brt, 65 nrt och 7.6 djup. Bolagets namn står för Anders Jensen. Det var han som byggt fartyget och som nu även blev dess redare. Den 9 oktober 1915 såldes hon till Kay Kjeld Steensen Christiansen i Mariager på Östra Jyllands kust i Randers Amt ca 20 km norr om Randers. Han var själv befälhavare.

Året därpå, den 12 februari, sålde han fartyget till Sverige för 30 000 kronor genom köpebrev daterat i Mariager och den 18 februari fick hon svenskt mätbrev med 78,62 brt, 64,66 nrt, 22,79 längd, 6,30 bredd och 2,27 djup. Köpare var ett partrederi med handlare Einar Persson på Ven som huvudredare och ägare av 2/20. Befälhavare var Adil Vendel Weberg från Ven med 2/20. Övriga delägare var hamnkapten Gustav Weberg med 1/20, Edvin Wikström i Glummeslöv med 6/20 och Alex Alm med 9/20. Registreringscertifikat utfärdades den 6 mars. Den 26 april 1917 blev Erik Palmer Nilsson på Ven befälhavare.

Den 22 mars 1922 anmäldes att fartyget sålts till ett partrederi med lotsförman Adolf Reinhold Råwall i Råå som huvudredare och ägare av 3/38. Befälhavare var Janne Theodor Davidsson i Råå med 14/38. Övriga delägare var skepparen Gustav Davidsson 6/38, änkefru Sofia Davidsson 4/38, fröken Anna Davidsson 2/38, fröken Rebecka Davidsson 1/38, skepparen Johan Pettersson 2/38, byggmästare Göran Bengtsson 2/38, sjökapten Fredrik Gudmundsson 2/38, sjökapten Jakob Andersson 2/38, alla från Råå. Maskinist Albert Åberg i Ängelholm hade 1/38. Köpebrevet var daterat den 21 mars och köpeskillingen var 19 000 kronor.

När Brita den 31 mars 1922 var på resa från Råå till Stettin med last av järnskrot, blev hon klockan 9.50 på morgonen påseglad av den tyska skonaren Marthalouise några nautiska mil NV om Swinemünde under SSO frisk bris. Brita låg bidevind för babords halsar och den tyska skonaren länsade för akterlig vind. Brita fick betydande skador på bogen ovan vattenlinjen och blev inbogserad till Swinemünde av en passerande ångare. Påseglingen orsakades av det tyska fartyget som bröt mot sjövägsreglerna.

Anmälan att Brita försetts med motor gjordes den 9 april 1923. Motorn som var på 35 hk var av fabrikat Ellwe från Svenska Maskinverken i Södertälje. Därefter fick hon certifikat som motorskonare den 12 april. Av certifikatet framgår att hon tillhörde partrederiet, lotsförman, Adolf Reinhold Råvall i Råå. Janne Davidsson i Råå var befälhavare. I 1923 års skeppslista uppges då hennes mättal vara 78,69 brt och 61,46 nrt efter motorinstallationen samt att hon drivits 1918. När Brita den 30 september 1924 var på resa från Västerås till Malmö med last av tackjärn strandade hon, klockan 18.30 på eftermiddagen, i Södermanlands skärgård under befäl av Janne Davidsson med fyra mans besättning. Ledfyren Svarthäll passerades kl 18. Därefter sattes kursen mellan två mindre holmar belägna norr om Kråkö, för att där gå till ankars norr om denna ö. Fartyget kom då för nära den ena holmen och fick bottenkänning. En så svår läcka uppstod att det inte gick att hålla fartyget läns. Man satte därför fartyget på grund på lämpligt ställe ost om Kråkö. Brita länspumpades och flottdrogs några dagar senare av en bogserångare. Efter av dykare företagen tätning avgick fartyget till varv i Mälaren för reparation. Vid sjöförklaring i Malmö rådhusrätt den 24 oktober 1924 bedömdes orsaken till haveriet ha varit oförsiktig och dumdristig navigering. Under det tilltagande mörkret borde inte befälhavaren passera mellan holmarna utan istället ankrat upp fartyget norr om denna holme.

Den 29 februari 1928 utfärdades certifikat för motorskonaren Brita, tillhörande hemmansägaren Albin Johannesson i Utäng Skärhamn. Brittas hemort var Skärhamn och befälhavare var sonen, John Robert Johannesson. Han hade köpt Brita för 25 000 kronor dagen innan. Albin var född i Utäng den 5 december 1879 och gift med Amanda Rustina Rutgersdotter som var född i Klövedal den 24 oktober 1881. De bodde i Utäng. John Robert var född i Utäng den 23 september 1904 och gift med Märta Alida Johansson som var född i Fagerfjäll den 26 november 1907. De bodde också i Utäng. Albin Johannessons föräldrar var Johannes Eliasson och Elsa Johansdotter i Utäng. De var födda i Kyrkefjäll Klövedal 1839 och i Mölnefossa 1838. I skeppslistan 1929 uppges att motorstyrkan var 40 hk. Albins andre son, Adolf Eberhard, blev befälhavare den 19 april 1941. Han var född i Utäng den 8 september 1906.

När Britta den 12 november 1941 var på resa från Höganäs till Lübeck, med last av porslinslera (chamotte), sprang hon läck och sjönk syd om Samsö klockan 4.20 på morgonen. Brita var under befäl av Adolf Johannesson med tre mans besättning och befann sig vid tillfället i hård vind med grov sjö. Hon avseglade den 10 november från Höganäs kl 8.30 på morgonen och tog natthamn i Hundested på norra Själland. Man fortsatte resan den 11 november kl 8.30 på morgonen. När man passerat spärren vid Själlands rev klockan 14.30 hade vinden ökat till full storm. Klockan 19.30 tog en brottsjö livbåten och dess dävertar.

Fartyget, som sprungit läck, fick därefter länsa mot Samsö. Eftersom fyrarna var släckta ankrade man klockan 21. Seglen hade slitits sönder och på grund av att det fanns för lite brännolja ombord, var fartyget manöverodugligt. Fram till klockan 3 på morgonen hade hon fortsatt läcka och det var omöjligt att hålla läns med pumpen som gått sönder. För att ta sig närmare land kapades den ena ankarkättingen varvid riggen gick överbord. Ångfartyget Limfjorden som var i närheten tillkallades för att bistå de skeppsbrutna. Britta sjönk så hastigt att besättningen måste hoppa överbord. De bärgades av Limfjorden, med undantag av lättmatrosen Ivar Leonard Johansson från Limhall Klövedal som omkom. Han var född den 17 november 1911. Bästeman, Axel Ragnar Johannesson från Utäng, var bror till befälhavaren, och född den 4 augusti 1917. Händelsen är ett referat från sjöförklaringen som hölls samma år.

Brita blev bärgad och förd till Middelfaert Skibsvaerft i Middelfaert, i närheten av Kolding, där hon reparerades och omriggades till galeas. Den 1 mars 1942 anmäldes att hon sålts till Arne och Gunnar Flyvbjerg i Hirtshals för 7 650 kronor. Hon blev då omdöpt till M A Flyvbjerg av Hirtshals och använd för tångfiske. Hon deltog även under kriget i smuggling av judar till Sverige. Den 6 oktober 1943 överfördes 186 personer på en gång. I 1944 års Skibsliste anges hennes mättal och dimensioner vara 75 fots längd, 20,9 fots bredd, 7.5 fots djup, 82 brt, 53 nrt och 135 tdw. Motorstyrkan anges till 98 hk. Gunnar Flyvbjerg i Hirtshals är huvudredare. 1948 finns samma huvudredare i Strib på västra Fyn. 1954 redovisas motor på 119 hk. 1955 är huvudredarens hemort Fredrikshamn. Hemorten för fartyget är 1957 fortfarande Hirtshals.

1957 såldes hon för 120 000 kronor till Alfred Sörensen i Aarhus och blev namnändrad till Hilfred med Aarhus som hemort. Hon kom då att användas som stenfiskare. 1970 har hennes nrt ändrats till 44. Efter de hårda åren som tångfiskare och stenfiskare med bristande underhåll var fartyget mycket slitet då det utbjöds till försäljning 1972.

Otto B Leth i Aarhus köpte Hilfred 1972 för 58 000 kronor och döpte om henne till Brita Leth. Han överlät henne samma år till Jens Carl Leth i Ikast, mitt på Jylland. Fartyget genomgick en grundlig renovering och återställdes till ursprungligt skick. Hon fick även en modern Scania diesel motor på 230 hk. Hon inreddes för skolskeppsverksamhet och betalande gäster och tar nu emot 12 övernattande gäster eller 30 på dagstur. På hemsidan uppges att fartygets segelyta är 420 m2, brt 87, längd över allt 33,20 , bredd 6,50, djup 2,6 meter och har Aarhus som hemort. 1980 finns registrerat att hon har radiotelefoni ombord och att motorstyrkan är på 169 kW. Mättalen är justerade till 86 brt och 43 nrt. 1985 är fartyget överfört till m/s Brita Leth ApS i Aarhus.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Danmarks Skibsliste 1913 – 1915 och 1944 – 1985, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Rååwalds Rederi, Coasters & other ships revived, Brita Leth hemsida, medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Tjärns båtar, Museet för söfart i Helsingör samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Böljan.jpg (44.05 KiB) Viewed 15025 times

Bilden föreställer den tremastade skonaren Böljan på slipen vid Härön. Böljan hade Skärhamn som hemort under åren 1947 till 1960. Bilden är hämtad från boken, Kyrkesund – båtar och fartyg.

Böljan Registreringsnummer 5994
Böljan var byggd av skeppsbyggmästare Johan August Svensson på Södra Garns Varv i Götaälvdalen 1917 för egen räkning med namnet Laila. Hon var byggd av ek och fur som tremastad skonare för Rederi AB Concordia i Göteborg och mätte enligt det första mätbrevet den 27 juli 131,54 brt och 95,21 nrt. Hon var från början utrustad med en 1-cyl Bolinder hjälpmotor. I bilattesten från den 21 maj 1918 framgår att hon var byggd 1917. Hon såldes den 16 maj för 140 000 kronor till Rederi AB Tempus. I samband med överlåtelsen blev hon omdöpt till Styrbjörn Starke. I det nya registreringscertifikatet den 31 maj 1918 framgår att Jarl Oskar Risberg från Skillinge var fartygets befälhavare. Den 21 december samma år tillträdde Bernhard Jönsson Rifve i Brunnsby som ny befälhavare.

Styrbjörn Starke såldes till Rederi AS Nielsen i Nyköbing den 29 juli 1919 för 125 000 danska kronor. Anmälan inlämnades den 30 juli med avregistrering från det svenska skeppsregistret den 31 juli. I samband med försäljningen bytte fartyget namn till Carl och blev registrerat i det danska registret den 13 augusti med Nyköbing som hemort. 1920 finns hon med 32 hk motor. Mättal och dimensioner är upptagna till 133 brt, 113 brt under däck, 14 rt maskinrum, 19 rt manskapsutrymmen, 100 nrt, 230 tdw, 97,8 fots längd, 24,4 fots bredd och 8,9 fots djup. 1921 är en E Hansen befälhavare och 1922 E F Jensen. Då heter redaren C J Brun i Köpenhamn. Den 11 februari 1925 registreras att Carl återigen har bytt ägare. Det är ett partrederi i Nyköbing Falster med köpman August Nielsen, som huvudredare och delägare, som förvärvat fartyget. Den andre delägaren var fartygets befälhavare, Valdemar Jakob Steffensen i Nysted. Som hemort behölls Nyköbing. De hade lika stora andelar i fartyget till den 4 februari 1927 då hon såldes till Sverige.

I certifikat av den 4 augusti 1927 framgår att Carl blivit omdöpt till Vinnita i samband med försäljning till Grundsund. Köpare var ett partrederi med 3 delägare och Maria Josefina Johansson som huvudredare och ägare till halva delen i fartyget. Hennes man, Karl Emanuel Johansson, var befälhavare men inte delägare. Resterande delar i Vinnita ägdes av deras två söner, Johan Harry Johansson och Anders Samuel Johansson, med 1/4 vardera. Den 27 oktober samma år blev Axel Teodor Torgersson befälhavare tills Karl Emanuel Johansson, den 23 februari 1928, åter tillträdde den tjänsten.

Under de närmaste åren, fram till försäljningen 1934, byttes befälhavare vid flera tillfällen. Den 20 juli 1928 tillträdde Karl Anders Alfredsson-Ögård från Gravarne, den 28 augusti 1928 Karl Emanuel Johansson, den 2 april 1929 N O Olsson i Barrevik. Den 20 augusti 1929 anmäls att Karl Emanuel Johansson övertagit 1/200 i Vinnita för 150 kronor och samtidigt blivit huvudredare för fartyget. Den 17 november samma år tillträder han även som befälhavare. Den 26 i samma månad anmäls att Vinnitas motor är på 45 hk. Den 2 mars 1930 är Torgersson återigen befälhavare till den 14 juni 1932 då Karl Emanuel Johansson återigen tillträder. Ny mätning inför stundande fiske vid Island gjordes den 27 juni 1932 till 120,62 brt och 88,69 nrt. Vinnita fick då distriktsnummer LL 120. Den 22 mars 1933 blev J N L Hansson i Lysekil befälhavare.

Den 14 februari 1934 såldes Vinnita till ett partrederi i Hällvik Blekinge med 2 delägare för 20 000 kronor. I certifikatet av den 19 februari framgår att Karl Johansson i Hällevik var huvudredare, ägande 19/20 och själv befälhavare. Den andre delägaren var Ernst Molander Södergren i Hällevik som ägde 1/20. Den 1 februari 1935 anmäldes att man satt in tre nya lastluckor året innan och att fartyget har en motor på 120 hk. Det var en 2-cyl. råoljemotor från Jönköpings Motorfabrik. Hon blev i samband med försäljningen till Hällevik namnändrad till Böljan. I skeppslistan 1935 upptas mättal och dimensioner till 136,51 brt, 108,66 brt under däck, 103,55 nrt, 28,60 längd, 8.25 bredd, 2,70 djup och 3,60 djupgående. Där framgår även att hon drivits och reparerats 1934 och att hemorten är Hällevik. Nils Olsson Södergren från Mjällby blev befälhavare den 15 juli 1935. Han var far till Ernst Molander Södergren som var en av delägarna.

Gunnar Arnold Johansson från Skärhamn blev befälhavare den 21 augusti 1935 men avlöstes av Karl Johansson igen den 3 oktober. Han kvarstod som befälhavare till den 11 oktober 1939 då Ernst Molander Södergren övertog befälet fram till den 7 maj 1940 då Karl Johansson återkom på posten. Den 29 mars 1943 blev Karl Johan Viktorsson från Hörviken Blekinge ny befälhavare till 24 mars 1944 då August Konrad Olsson i Hällevik övertog befälet. I 1945 års skeppslista redovisas 141,41 brt och 98,76 nrt. Viktorsson återkom den 2 april 1945 men avlöstes den 23 mars 1946 av Einar Torsten Rodhammar i Djupekås. Det var han som var befälhavare den 20 oktober 1946 då Böljan på kvällen grundstötte vid Edesön utanför Dalarö på resa från Hudiksvall till Tuborg med trälast. Böljan sprang läck men tätades provisoriskt, bärgades och infördes till Furusunds slip (eller TB, Transportbolaget) där hon skulle repareras.

Av den efterföljande sjöförklaringen framgår att Böljan avgått från Hudiksvall den 18 oktober klockan 20.30 för resa till Tuborg i Danmark. Den 19 klockan 21.05 på kvällen passerades Östra Stendörrens fyr och i dennas vita sektor styrdes ut mot Jungfrufjärden. Då Dalarö fyr syntes klar av Långholmslandet ändrades kursen i tron att det var Hummelkläppens fyr. Efter att bästemannen orienterat sig i sjökortet konstaterades att fyren inte hade den rätta karaktären för att vara Hummelkläppen. Vidtagen manöver kunde inte hindra att fartyget körde på grund med 7,5 knops fart så att stäven lyftes ca 3 fot. Den 21 oktober klockan 4.30 på morgonen kom bogserbåten Munin till platsen. En del last lossades och klockan 16 drogs fartyget av grundet efter att 25 standard lossats. Vid dykarundersökning visade det sig att förstäv och köl var svårt skadade. Den 22 oktober var Böljan provisoriskt tätad och klockan 18.30 anlände hon till Furusund där lasten lossades och fartyget upptogs på slip för reparation. Orsaken till olyckan angavs vara försumlig navigation från bästemannens sida.

Böljan såldes den 21 januari 1947 för 120 000 kronor till partrederiet Karl Bernhard Simonsson i Skärhamn. Hans son Anders Ragnvald Simonsson var befälhavare. De ägde hälften vardera i fartyget. I en ostlig kuling med sydlig ström grundstötte Böljan den 31 oktober 1947 vid Middelgrund när hon var på resa från Köpenhamn till Lübeck med last av styckegods. Grundstötningen inträffade klockan 14.30 och hon kom loss klockan 20.30 samma kväll sedan vattnet stigit. Orsaken till olyckan var lågvatten. John Bror Eberhard Berntsson från Skärhamn blev Böljans befälhavare från den 5 juli 1948 till den 16 oktober då Anders Simonsson var tillbaka. Den 9 december samma år hade Böljan grundkänning vid Själlands nordkust när hon var på resa från Kalundborg till Halmstad med Salpeter. Strandningsredogörelsen från samma datum meddelar att Böljan grundstötte under en svag sydvästlig bris i tät dimma vid ytterändan av Själland Rev. Fartyget kom senare loss själv efter att en del av lasten lämpats överbord. Orsaken till grundstötningen uppgavs vara dimman.

Karl Gunnar Simonsson, bror till Anders Simonsson, blev befälhavare den 9 december 1949. Den 4 april året därpå efterträddes han av en annan bror, Knut Erik Simonsson. Fadern avled 1951 och Knut Simonsson blev troligen delägare i fartyget då. Han efterträddes som befälhavare av Anders den 19 oktober 1953. Knut blev huvudredare i mars 1954 och den 14 juli blev han även fartygets befälhavare fram till försäljningen 1960.

Karl Simonsson var född i Duvdalen Stockevik den 18 juli 1881. Han var gift med Anna Johansson som var född i Skärhamn den 9 september 1883. De bodde på Fiskgatan 5. Karls föräldrar var skepparen Simon Robert Berntsson från Duvdalen och Helena Nilsdotter från Kroksdal. De var födda 1857 och 1856 och bodde i Duvdalen innan de flyttade till Skärhamn. Anders var född den 13 september 1907 och gift med Gunhild Charlotta Johannesson som var född i Skärhamn den 23 februari 1908. De bodde på Skolgatan 8. Knut var född den 25 februari 1912 och gift med Alice Gunhild Olsson som var född i Skärhamn den 18 juni 1911. De bodde på Parkgatan 11. Karl Gunnar var född i Skärhamn den 4 november 1919. Han var gift med Mary Ingegerd som var född den 30 juni 1921 i Torp socken på Orust. Uppgifterna om Arnold Johansson från Skärhamn som blev befälhavare den 21 augusti 1935 finns i historiken för 8356 Ethel. Bröderna Simonsson i Skärhamn hade kvar Böljan till 1960 då hon i september månad såldes för 47 000 kronor till ett partrederi på Hönö med 3 delägare. I certifikat den 13 september framgår att tremastskonaren Venita ägdes av Gunnar Botvid Börjesson, Egon Börje Börjesson och Karl-Erik Bertil Börjesson med lika delar. De hade då döpt om henne till Venita. Gunnar Börjesson var huvudredare och befälhavare. Den 19 november 1960 tillträdde Olof Hasse Jakobsson från Styrsö som befälhavare.

Rolf Gunnar Bjernestrand i Munkedal köpte Venita för 9 000 kronor den 7 maj 1965. Året därpå lades hon upp vid Gullbergskajen i Göteborg. Han sålde henne den 15 april 1971 till Claes Westman i Göteborg som sålde henne vidare till Per Anders Berg i Göteborg. Han var ensam ägare och själv befälhavare och gav henne åter igen namnet Styrbjörn Starke. Han sålde henne den 27 juli 1972 för 38 000 kronor till Lena Åström Kungshamn. Jonas Peter Osvald Almfeldt i Göteborg var då befälhavare. Därefter finns uppgifter att hon som skuta med en mast blev utställningsbåt för Osby-Pannan. Den 7 mars 1974 anmäldes att hon skall omregistreras från lastfartyg till handelsfartyg. Hon var verksam som klädbåt och var synlig i Västervik den 17 maj 1975, Hjulstabro den 17 juli och Gamleby den 10 september 1975.

Anmälan den 29 december 1975 anger att hennes ägare var Lena Westman. Därefter låg hon under sommaren och hösten 1976 vid flera tillfällen i Kungshamn och Gravarne.

I maj 1977 var hon återigen riggad som tremastskonare och låg i Trelleborg på väg till Israel. Båtologen 1977, sidan 155, uppger att hon då var såld till CH-Bil Cohen & Hedström i Stockholm med Kungshamn som hemort. Israelfödde Eli Cohen köpte henne för att ta henne till Israel. Hon avgick från Sverige den 18 juni 1978 och anlände till Haifa den 25 juli Där fanns hon i augusti 1978 med namnet Stockholm i Eilats hamn och med lastrummet ombyggt till diskotek.

Hon fanns fortfarande i skeppslistan 1988 som Styrbjörn Starke och med CH-Bil Cohen & Hedström i Stockholm som ägare. Skeppslistan anger då 141 brt, 90 nrt, 200 tdw och 160 hk. Det finns även en uppgift om att hon skulle ha förolyckats 1978 eller 1979 men på grund av utestående inteckningar inte kunnat avföras.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Historiker framtagna av Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Museet for Söfart Helsingör, Dansk Söulykke-statistik 1947 och 1948, Sveriges skeppslista 1935 och 1945, Danmarks Skibsliste 1920 – 1922, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[Sluputen]

Några bilder på Lilly av Kållandsö

Lilly byggs.jpg (54.54 KiB) Viewed 14927 times

Lilly Av kållandsö.jpg (49.88 KiB) Viewed 14927 times

Lilly Lustfartyg.jpg (39.53 KiB) Viewed 14927 times

Lilly Jolly Roger.jpg (63.17 KiB) Viewed 14927 times

Några bilder är egna och några är "lånade", var vet jag inte riktigt.
Lilly lustfartyg och Lilly i Sjötorp 1974 är tagna från 5726 Juno.

//Sluputen

[Klas Andersson]

Hej moose65
Jag har sett din efterlysning om historiken på gamla fartyg från Kållandsö.
tror jag har en hel del om några av dom .
ska kolla närmare bara jag får tid !
men här är en av dom till att börja med !
2206 EMANUEL
skulle tro bilden är tagen av Tore Granath ?
Den var byggd i Södra Garn 1882
59 Brutto ton och 57 Netto ton
strandade och blev vrak Norr om Byxelkrok 30 Juli 1963

Har inga bilder ,men GULLBRAND ligger som vrak i skärgården en bit söder om Navens Fyr

Även om jag inte själv dykt där så är jag ganska säker på att
LYCKE ligger ett 50 tal meter väster om Navens Fyr

Mvh Klas Andersson ,Götene

[m/s munter]

Gomöran, på bilden av Lilly 1947 så ligger det något som ser ut som en jaktriggad slup akter om Lilly.. Kan det vara Bruce från pirum?

[moose65]

Gomöran, på bilden av Lilly 1947 så ligger det något som ser ut som en jaktriggad slup akter om Lilly.. Kan det vara Bruce från pirum?

Hej!
det är slupen Bruse som ligger akten om Lilly
//mosse65

[m/s munter]

Ah kul, ja växte upp med Ingegärd Djup som dagmamma, och det var hennes far som hade Bruce.. har här mycket om pappan och dennes resor. vad ja vet så klarade han sig hela sin tid utan missöden. Bruce ligger numera begravd i kanalbanken ssom utfyllnad i Sjötorp intill nuvarande kajkran vid sjömacken i övre stora basängen. var väl lustbåt sista åren med hemmahamn Sjötorp har ja för mig.

Ingegärd berättade att de som barn boendes på pirum, brrukade sitta på berget och lyssna på skutorna som kom förbi, och gissade vilken det var innan de kunde se den för udden. de hade järnkoll på allas olika läten!
det skulle ja vilja se barn idag göra!

[moose65]

Hej moose65
Jag har sett din efterlysning om historiken på gamla fartyg från Kållandsö.
tror jag har en hel del om några av dom .
ska kolla närmare bara jag får tid !
men här är en av dom till att börja med !
2206 EMANUEL
skulle tro bilden är tagen av Tore Granath ?
Den var byggd i Södra Garn 1882
59 Brutto ton och 57 Netto ton
strandade och blev vrak Norr om Byxelkrok 30 Juli 1963

Har inga bilder ,men GULLBRAND ligger som vrak i skärgården en bit söder om Navens Fyr

Även om jag inte själv dykt där så är jag ganska säker på att
LYCKE ligger ett 50 tal meter väster om Navens Fyr

Mvh Klas Andersson ,Götene

skanna0001.jpg

Tack för informationen om 2206 Emanuel
Mvh moose65

[imar]

Hej,
I mina historiker över träskutor, som haft Skärhamn som hemort och som jag börjat presentera här, kommer fortsättningsvis att göras följande komplettering. Uppgiften om Sjömanshusmuseet som källa kommer att kompletteras med uppgiften att deras uppgifter är framtagna av Tore Olsson i Mörrun. Sjömanshusmuseets arbete består här i att de digitaliserat Tore Olssons mycket omfattande material. Mina historiker över skutorna i Skärhamn är 160 stycken till antalet. I den totala källförteckningen över samtliga källor och vad som avses, framgår att Tore Olsson är den som försett Sjömanshusmuseet med material. Detta kom, beklagligt nog, inte med när jag började lägga ut mina historiker på Fallrepet.

Jag har gjort komplettering och nämnt Tore Olsson i Böljans historik och det blir så det kommer att se ut i de historiker som läggs ut här.

[kapstans]

Det är väldigt intressant att följa denna genomgången. Säg när, vilket år är det som allra flest skutor registrerade i Skärhamn? När når man toppen/kulmen av skutor på orten. Likväl hur många sysselsattes direkt i sjöfart på ön vid den tidpunkten? Man önskar ju att man kunde fått uppleva de guldåren...

[imar]

Hittade den här skutan i Paris i förra veckan. Med den riggen kommer hon inte långt. Broarna går inte att öppna. Hon används troligen som bostad. Jag glömde anteckna namnet. Att det är en järnare syns ju men varifrån kommer hon? Holland? Tyskland. Trevligt blickfång. Man har även hängt upp några segel. Någon som känner igen henne?

[kapstans]

Hon heter "La Boudeuse" och är byggd i Holland 1916. Hon är en tremastad skonare som faktiskt fortfarande används för expeditioner. Hon är 46 meter lång och 7 meter bred. Hon sticker 2,70 och har ett displacement om 250 ton. 26 mans besättning. ME Scania DS 12, HJM 2 st onan 28 kva resp 24 kva.
Fartyget bär Fransk flagg och har Fecamp som hemmahamn.

Fartygets hemsida

http://la-boudeuse.org/