Skutor

[Torsten H]

7755 Anna: John Abrahamsson var farbror till de tre bröderna.

[imar]

Anna-Stina 7905.jpg (66.79 KiB) Viewed 13259 times

Bilden föreställer skonaren Anna Stina som här blivit omriggad till galeas. Hon hade Skärhamn som hemort från 1933 till 1946. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Anna Stina Registreringsnummer 7905
Anna Stina byggdes i ek och var färdig på varvet i Marstal 1907. Hon byggdes som tvåmastad skonare vid Marstals Havneplads av skeppsbyggmästare Johan Andreas Petersen och fick då namnet Viking. Bilbrev blev utfärdat den 25 mars 1907 och hon blev registrerad den 2 april. I Danmarks Skibsliste 1909 är hon införd med mättalen, 8.2 fot djup, 83 brt och 67 nrt. Där framgår också att Martin Elias Weber är redare och befälhavare. Som hemort uppgavs Marstal och den förblev densamma under de danska åren. 1919 tillkommer upplysningen att Vikings lastförmåga var 140 tdw.

Befälhavare och redare skiftar genom åren. 1913 är H Hansen registrerad som befälhavare men Weber är tillbaka igen 1916. 1917 såldes fartyget till Aktieselskabet Hans Petersen i Marstal. 1918 är H Hansen åter registrerad som befälhavare. 1919 såldes Viking till S Nielsen i Nakskov men behåller Marstal som hemort. Omkring 1920 såldes hon till partrederiet R Rasmusen i Marstal som i sin tur sålde henne till skeppsredaren Albert Hansen i Marstal den 5 augusti 1922. Det var han som sålde Viking till Sverige 1933.

Viking såldes den 1 mars 1933 till Anders Osvald Karlsson i Skärhamn för 17 850 kronor. Han hade månaden innan sålt Alfhild som lastade 100 tdw och köpte nu Viking som lastade 140 tdw. Hon döptes om till Anna Stina efter Osvalds dotter. Fartyget var vid inköpet utrustat med en 1-cyl. Säffle fotogenmotor på 50 hk som troligen var nyinsatt. Den 15 maj samma år sålde Osvald 1/50 i Anna Stina till sin hustru, Adolfina Karlsson, som var född i Skärhamn den 18 januari 1900 .

Osvald var född i Skärhamn den 15 april 1895. Hans föräldrar var Karl Olsson och Anna Kristina Andersdotter i Skärhamn. De var födda i Skärhamn 1867 och i Säby Sörgård 1868. I 1933 års skeppslista redovisas mättal och dimensioner till 81,62 brt, 76,30 brt under däck, 61,78 nrt, 23,65 längd, 6,35 bredd och 2,41 djup. Adolfina Karlsson är där huvudredare.

Den 26 februari 1936 anmäldes att Adolfinas del i rederiet övergått till Osvalds far, fiskhandlaren Karl Olsson, genom köpebrev på 500 kronor den 25 februari 1936. I certifikat utfärdat den 29 september 1937 framgår att Axel Henry Pettersson i Skärhamn blivit ny befälhavare och Karl Olsson huvudredare i det nya partrederiet. Han var fiskhandlare i Skärhamn och hade sitt magasin näst intill och söder om magasinet på Hamngatan 23A. Bostaden låg på Djurgårdsvägen 2. Osvald och Adolfina bodde på Skansvägen 7. Karl Olssons föräldrar var Olof Eliasson och Kristina Berntsdotter på Djurgårdsvägen 4. De var födda i Skärhamn 1835 och i Nordvik 1841. Axel Henry Pettersson var född i Skärhamn den 15 mars 1910. Hans föräldrar var Axel Pettersson och Hilda Josefina Hermansdotter. De var födda i Skärhamn 1880 och 1882. Han gifte sig med Maria Teresia Pettersson som var född i Nordvik den 24 november 1912. De bosatte sig på Hamngatan 68 A.

Intyg utfärdades den 28 september 1937 att Anna Stina blivit omriggad till galeas och den 9 mars 1938 var Osvald tillbaka som befälhavare. I svår tjocka kolliderade fartyget den 19 november 1942 utanför Landskrona med motorseglaren Elin av Ålabodarna. Den 17 juli 1944 anmäldes att Osvalds son, Frank Anders Karlsson, blivit delägare i rederiet genom övertagande av sin farfars 1/50 för 600 kronor. Frank blev då även ny huvudredare. Han var född den 2 februari 1921 och senare gift med Ulla Märta Elisabeth som var född i Borås den 14 oktober 1923. De bodde en tid på Skansvägen 7 och därefter i Göteborg och Torslanda. Den 13 december 1945 fick Anna Stina svår grundkänning vid Tegelskär i Kosterfjorden när hon var på resa mellan Skoghall och Oslo med trälast. Hon blev stående på grundet i sju dygn innan hon kunde dras loss av den norska bärgningsångaren Uräd. I 1945 års skeppslista redovisas nya mättal med 89,15 brt, 69,38 nrt, 145 tdw och 3,0 meter i djupgående. Eftersom brt och nrt ökat med lika mycket sedan mätningen 1933 så är det troligt att ökningen beror på att man byggt ny lastlucka. Detta medförde även att tdw ökade från 140 till 145.

Anna Stina blev kvar i Skärhamn till 1946 då hon genom köpebrev den 29 juni såldes för 50 000 kronor. I certifikat den 3 juli meddelas att motorgaleasen Anna Stina tillhör partrederiet, skeppsredare Erik Gustav Sigfrid Hellman i Kalmar. Hellman ägde själv tre femtedelar medan hans fru Greta Sylvia Hellman ägde två femtedelar. Befälhavare var Nils Gunnar Svensson i Degerhamn på Öland. Även under denna befälhavare råkade Anna Stina ut för en sjöolycka. Den 1 oktober 1946 kolliderade hon i tjocka 1,5 sjömil utanför Helsingborg med tankpråmen Shell X som var under bogsering av Röda Bolagets bogserbåt 6189 Birger. Anna Stina som var på resa från Hudiksvall till Halmstad med trälast blev svårt läck men flöt på trälasten och kunde, av Birger, bogseras in till Helsingborg för sliptagning.

Enligt uppgifterna från Birgers sjöförklaring inträffade olyckan klockan 05.50 på morgonen. Anna Stinas babords bog stötte mot Birgers babords ankare efter att de gått stick i stäv mot varandra och inte hunnit gira styrbord i tid. Hon blev, av bogserbåten, införd till Helsingborg vid 9-tiden. På Anna Stinas sjöförklaring framkom att fartygen växlat signaler ett par gånger innan olyckan. Några få minuter senare passerade man, bogserbåten med kontrakurs, på rätt sida på ca 20 meters avstånd. Man skrek från bogserbåten till Anna Stina att gira styrbord varför befälhavaren lade rodret styrbord och slog full fart fram ungefär samtidigt som bogserbåten upptäcktes rätt förut och mycket nära.

Anna Stina såldes den 7 januari 1956 till Lars Olof Kindström i Ekenäs Kalmar län för 25 500 kronor. Kindström var ensam ägare och själv befälhavare. Han behöll henne i sin ägo till 1964 då hon såldes till Danmark för 35 000 danska kronor och fick Gilleleje som hemort. I 1963 års skeppslista är Anna Stinas mättal och dimensioner upptagna till 95 brt, 69 nrt, 23,65 längd, 6,35 bredd, 2,41 djup, 140 tdw, 45 std och 3 meters djupgående med motor på 127 hk. De danska köparna var ett partrederi i Hilleröd med J Just och H Just som ägare. I 1965 års skibsliste står H H Just som huvudredare. Dessa ägare var troligen de sista som bedrev fraktfart med Anna Stina. När de 1967 sålde fartyget till I N C G Nielsen i Köpenhamn blev hon omdöpt till Global och omändrad till lustfartyg med Köpenhamn som hemort. I 1968 års skibsliste hade hon motor på 133 hk. Från 1970 är hon införd i skeppslistan med samma redare bosatt på Grand Canaria. Hon avfördes ur det danska registret den 8 mars 1971 som såld till en Henri Vallin i Martinique Västindien.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Danmarks Skibsliste 1909 – 1933 och 1965 – 1971, Sveriges skeppslista 1933, 1935 och 1963, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Anna-Lisa 7188.jpg (60.54 KiB) Viewed 13257 times

Tremastskonaren Anna-Lisa fotograferad som motorseglare. Skärhamn var hemort mellan åren 1939 och 1961. Bilden kommer från Tjörns båtar.


Anna-Lisa Registreringsnummer: 7188
Anna-Lisa var byggd som tremastskonare i ek 1920. Hon byggdes på Carl Holzerland junior skeppsvarv i Barth vid Tyska östersjökusten och hon blev döpt till Irmgard vid sjösättningen. Beställare var J Krüger i Stettin för AG Ostsee. Hennes mättal och dimensioner var i 1925 års skeppslista 94,69 brt, 86,98 brt under däck, 77,36 nrt, 25,89 längd, 6,40 bredd och 2,41 djup. Hon inköptes till Sverige av ett partrederi i Brantevik med 7 delägare den 24 mars 1925 för 26 500 danska kronor. Köpman W. Reinke i Hamburg var säljare och fartygets hemort fram till övertagandet var Stettin.

Huvudredare i Brantevik var handlanden Lars Olof Larsson som även ägde 1/36 i fartyget. Skomakaren Alfred Andersson ägde också 1/36. Fartygets befälhavare och störste ägare var Emil Persson som ägde 30/36. Övriga delägare var skeppare Herman Karlsson med 1 andel, sjökapten Nils Mauritz Håkansson 1 andel, handlanden Sven Petter Larsson 1 andel samt skeppare Nils Herman Håkansson1 andel. Mätbrev från den 11 maj visade 94,69 brt och 77,36nrt. Registreringscertifikatet var daterat den 13 maj 1925. Irmgard drevs och reparerades samma år.

Den 7 mars 1932 såldes Irmgard för 15 000 kronor till ett partrederi i Kyrkesund med Olof Laurentius Ludvigsson som huvudredare. Övriga delägare i rederiet var Charles Lechard Ludvigsson och Martin Osvald Ludvigsson. De tre ägarna som var bröder hade 1/3 var i rederiet. Charles var befälhavare ombord. De lät J W Bergs Mekaniska Verkstad på Hälsö installera en Bolinder råoljemotor på 40 hk samma år. Anmälan om förändringen gjordes den 29 april. Hon fick certifikat som motorskonarskepp den 15 maj 1932. Osvald Ludvigsson blev befälhavare den 26 september 1936, fram till försäljningen 1939.

Irmgard såldes den 31 januari 1939 för 21 000 kronor till ett partrederi i Skärhamn med 5 delägare och Olof Alexius Axelsson (Alex) som huvudredare och ägare till 1/8. Hon blev då omdöpt till Anna-Lisa. De övriga delägarna i rederiet var befälhavaren, Georg Valdemar Axelsson, med 1/8, Axel Birger Axelsson med 1/8, Karl Albert Axelsson med 1/8 samt Nils Harald Valfrid Pettersson med 4/8. Alexius Axelsson var född den 10 februari 1902 och bodde på Strandvägen 4. Valdemar Axelsson var född den 29 november 1911 och bodde på Kyrkvägen 2. Birger Axelsson var född den 13 april 1907 och bodde på Skolgatan 6. Karl Axelsson var född den 28 september 1904 och bodde på Skolgatan 30. Nils Pettersson var född i Nordvik den 12 oktober 1912 och bodde på Skolgatan 32. Befattningen som befäl-havare växlade mellan bröderna och Nils Pettersson.

Alexius var gift med Andrea Bernhardina Johansson från Harestad som var född den 9 juni 1907. Valdemar var gift med Hildur Linnea Hermansson från Skärhamn som var född den 22 maj 1910. Birger var gift med Gunhild Maria Karlsson från Skärhamn som var född den 6 november 1911. Karl var ogift. Nils var gift med de fyra brödernas syster, Magda Elisabeth Axelsson som var född den 15 juni 1914.

Bröderna Axelssons föräldrar var Axel Bernhard Olausson från Kurlanda och Anna Kristina Kristiansdotter från Haketorp. De var födda i Kurlanda 1870 och i Haketorp 1872. Axel gick i Skärhamn under namnet Dyras-Axel. Detta kom av att hans far, Olaus Berntsson, var kronobåtsman nummer 39 med soldatnamnet Dyre. Han var båtsman för Kurlanda, Kebene och Häle med sitt båtsmanstorp på Kurlandas ägor. Nils Pettersson var son till Rutger Pettersson från Nordvik och Alma Josefina Eliasdotter från Dagsås socken i Halland. De var födda 1877 och 1879. Under tiden i Skärhamn fick Anna-Lisa 1949 en 2-cyl Säffle tkm på 100 hk.

Hon såldes den 2 april 1961 för 12 000 kronor till Jonas Lennart Gustaf Adolf af Jocknick i Väse för att bli lustfartyg. I 1963 års skeppslista finns hon listad med 120 hk motor och lastförmåga på 165 tdw, 56 std. och 7 000 kubikfot grain. Hennes brt och nrt uppges vara 98 och 69. Som hemort anges Väse och ägarens boställe var Veglemyren. Hon såldes vidare den 15 november 1963 till Karl Erik Karlsson i Karlskoga för 13 500 kronor och fick då Kristinehamn som hemort. Hon anmäldes såld den 26 augusti 1971, genom köpebrev den 20 augusti, till Lars Gunde Karlsson i Degerfors för 6 000 kronor. Sista försäljning ägde rum den 5 juli 1975 till Jan Axel Segersten och Mariann Valborg Vestlund i Kristinehamn för 8 000 kronor. Den 25 juli anmäldes att man ville ha återgång på köpet. Detta blev inte av och man döpte istället om fartyget den 22 december till Mariann. Året därpå blev hon uppeldad av brandkåren i Kristinehamn. Resterna höggs slutligen upp 1978.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Svenska seglare och motorseglare, Kyrkesund Båtar och fartyg, Tjörns båtar, Deutsche Sconer Band IV, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Sveriges skeppslista 1925, 1927, 1929 och 1963, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[Lars Johansson]

Tack Imar! Nej det var en äldre Uranus, ex. Marthine, regnr 5419.

[imar]

Bilden föreställer galeasen Anni för ankar i Skärhamns hamn. Hon hade Skärhamn som hemort från 1920 tills hon avfördes från registret 1926. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Anni Registreringsnummer 6308
Om galeasen Anni vet man inte så mycket beträffande ursprunget. Hon kan ha varit byggd i Tyskland och därefter via Danmark kommit till Sverige. Enligt Handbuch für die Deutsche Handelsflotte 1879 hette hon Catharina, byggd på okänd ort i Tyskland 1857 och förbyggd 1875. Från 1876 till 1918 var hon hemmahörande i Apenrade/Åbenrå, som var tyskt fram till 1920. Från början var hon riggad som jakt men fick galeasrigg 1878. Hon blev avförd från tyskt register i augusti 1918 och den 1 oktober samma år såldes hon till skibsförer Johan Henrik Johansen. Hennes namn var då Galathea med Aabenraa som hemort. Den 9 mars 1920 upptogs hon i det danska registret som Hans med Aerökiöbing som hemort. Johan Henrik Johansen i Svendborg var då fortfarande ägare. Hon var byggd i ek.

Hon blev såld till Johan Edvard Johannisson i Skärhamn för 8 500 kronor och blev då omdöpt till Anni. Hon fick den 14 juli 1920 certifikat för registrering i hans namn, själv befälhavare och med Skärhamn som hemort. Den 8 mars 1921 utfärdades mätbrev som motorfartyg. Motorn, som var på 20 hk, har troligen insatts direkt efter köpet. I 1921 och 1923 års skeppslista finns hon med hemort Skärhamn. Ägare och befälhavare är Johan Johannisson. Mättal och dimensioner är 1923 införda med 35,53 brt, 33,75 brt under däck, 27,08 nrt, 15,19 längd, 4,83 bredd och 2,21 djup. Samma mättal redovisas 1925. Därefter finns hon inte med längre. Anni blev liggande för ankar på Toftenäs mark i Prosteviken Skärhamn och drev där på land och blev vrak sedan ankaret släppt. Detta hände 1924. Den 10 april 1926 anmäldes att Anni ”Icke använts i sjöfart under 1925 utan slopats”. Hon avfördes från registret i september 1926 som förstörd. Den 21 september 1928 skriver landsfiskalen att ”fartyget sålts 1925 på offentlig auktion för 198 kronor för att huggas upp. Draggat i Skärhamn 1924”. Annis stormast blev peke på 7297 Zita och mesanmast och klyvarbom hamnade på samma fartyg som stänger.

Johan Johannisson blev också delägare i och huvudredare för den tremastade skonaren Zita som köptes till Skärhamn 1926. Johan var född i Bö Nedergård den 1 november 1869. Hans föräldrar var Johannes Eliasson och Malena Mattisdotter. De var födda i Åkervik 1835 och i Lirås 1839. Han gifte sig med Alma Charlotta Pettersdotter som var född i Nötsäter den 13 september 1877. De bosatte sig på Kroksdalsliden 18 och antog senare efternamnet Dahlberg.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Tjörns båtar, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Sveriges skeppslista 1923 och 1925, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Bilden föreställer den tremastade skonaren Argus med Skärhamn som hemort från 1929 till förlisningen 1930. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Argus Registreringsnummer 7523
Argus levererades i april 1915 från Albert Mietzner skeppsvarv i Neuwarp Tyskland. Efter gränsjustering 1945 ligger platsen numera i Polen, ca 20 km söder om Swinoujscie (tidigare Swinemünde) och heter Nowe Warpno. Platsen ligger i Vorpommern, som på svenska blir Förpommern eller Västpommern. Hon byggdes för Wilhelm Ehlert i Neu-Reddevitz på Rügen och fick Stralsund som hemort. Han var ensam ägare från 1915 till 1929 och själv befälhavare till 1926 då han efterträddes av sin svärson Albert Dreyer. Hon var riggad som tremastgaffelskonare och mätte enligt tyska källor 69 nrt. 1929 fick hon en Deutz-Brons maskin på 40 hk inmonterad.

Hon köptes den 1 februari 1929 till Karl-Albin Axelsson i Skärhamn för 24 000 kronor. Säljare, enligt köpebrevet, var Albert Dreyer i Stralsund. Karl-Albin var född i Skärhamn den 20 januari 1886 och bodde på Skansvägen 4. Han var ogift och son till Axel Alfredsson från Backa (Göteborgs och Bohus län) och Anna Kristina Pettersdotter från Skärhamn. De var födda 1866 och 1863.

Vid mätningen den 8 maj 1929 i samband med köpet till Sverige noterades 86,24 brt och 62,46 nrt. Mättal och dimensioner i 1929 års skeppslista utöver dessa nämnda tal var 78,63 brt under däck, 24,48 längd, 6,50 bredd och 2,30 djup. I skeppslistan framgår dessutom att Karl-Albin var fartygets befälhavare och ägare och att hemorten var Skärhamn. Den 10 maj fick fartyget certifikat som tremastmotorskonare. Den 29 januari 1930 blev Albin Emanuel Schagerlind i Skärhamn befälhavare. Han var född i Skärhamn den 25 oktober 1895 och son till Erik Schagerlind och Anna Maria Eliasdotter. De var födda på Breviks mark 1848 och på Staffansholmen Klövedal 1855. Albin var gift med Lydia Magdalena Johansson som var född i Stockevik den 27 augusti 1897. De bodde på Skansvägen 9.

Argus förliste vid Svarthällorna Bjuröklubb den 28 oktober 1930 då hon var på resa från Luleå till Gävle med last av järn. Det rådde vid olyckstillfället mörker och tät dimma med, troligen, en svag NO bris. Man passerade vid middagstid fyrskeppet Norströmsgrund varifrån kursen hölls SSV mot Bjuröklubb. På grund av tjockan stoppades motorn klockan 5 på efter-middagen i ungefär 10 minuter för att försöka höra mistsignalerna från Bjuröklubb. Då ingen signal hördes sattes motorn igång igen. En stund senare kom land i sikte om styrbord och nästan samtidigt grundstötte fartyget. Man gick på grund på den ostligaste delen av Bjurön. Argus började vattenfyllas varför besättningen gick i livbåten och rodde iland. Den 30 oktober kom bärgningsbåt till platsen men fartyget var då så svårt skadat att bärgning ansågs omöjligt. Motorn bärgades senare. Hon avfördes från registret som förlist samma år.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Tjörns båtar, Länsstyrelsen/Skellefteå Museum 2004 – sökväg: Argus Bjuröklubb, Sveriges skeppslista 1929, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka och Backa.

[Torsten H]

7523 Argus: Neuwarp hade INGET - absolut INGET - med Polen att göra!!!
Swinoujcie fanns inte då. Orten heter Swinemünde i det här sammanhanget.
Polen var på den här tiden lika avlägset för en Neuwarp-bo som för en Skärhamnare.
Sedan kan man tala om, att enligt Potsdamavtalet från 1945, så flyttades Tysklands och Polens gränser, tyskarna fördrevs och in flyttade polacker, och ortsnamnen ändrades till Nowe Warpno resp Swinoujcie, men detta har inget med Argus historia att göra.
Och Neuwarp låg lika lite i Ostpreussen som att Skärhamn ligger i Hälsingland. Området heter Vorpommern.
Och skeppsbyggmästaren hette Mietzner.
Redaren, Wilhelm Ehlert bodde i Neu-Reddevitz på Rügen, men fartygets hemort var Stralsund. Det var f ö hans svärson - Albert Dreyer - som så småningom blev befälhavare.

[imar]

Tack Torsten, det blev lite olyckligt formulerat.
Såvitt jag kan förstå blev Argus byggd i Neuwarp, nuvarande Nowe Warpno, som idag ligger i Polen men vid Argus tillkomst låg i Tyskland. Nuvarande Swinoujcie i Polen var vid Argus tillkomst dåvarande Swinemünde i Tyskland. Neuwarp låg i Förpommern som du säger eller Västpommern om man vill använda det istället. Tyvärr har det här blivit en förväxling med Ostpreusen. Omkastade bokstäver för Mietzner har blivit Meitzner vilket jag tacksamt noterat. Jag tackar även för din uppmärksamhet angående stavningsfelet i Reddevits som fått ett w istället för v. Att det var svärsonen som blev befälhavare viste jag inte men det kommer att tilläggas liksom hemort Stralsund som inte kommit med.

Jag är mycket tacksam för dina synpunkter.

[Torsten H]

Imar, du gör ett imponerande arbete, så det är inte så förvånande, om något någongång behöver rättas till. Det råkar vi alla ut för.
Möjligen kan det glädja att få veta, att både Neuwarp- och Altwarpborna m fl blev svenskar! år 1645. Westfaliska freden. När de upphörde att vara det, har jag inte kollat; Sverige avträdde bitar till Preussen då och då.
Om man googlar på Altwarp, så hittar man en hel del också om Neuwarp. Det går en passagerarbåt mellan Neuwarp/Nowe Warpno och Altwarp på sommaren - färden tar 15 minuter enligt turlistan, som ligger ute för 2017.

[Torsten H]

6308 Anni: hör hemma i Apenrade/Åbenrå fram till 1918, då hon säljs till Danmark. 1920 flyttas gränsen mellan Tyskland och Danmark, och staden blir dansk som Åbenrå. Några danska orter/städer har valt att officiellt behålla 'aa' i st f 'å' - bl a Aabenraa.

[imar]

Skärhamns Slip anlades 1915 och en gissning från min sida är att de gjorde Annis motorinstallation. Om det var så, så kan det ha varit en Säfflemotor som blev installerad. Fanns den på 20 hk? Flera andra skutor i Skärhamn fick sin första motor installerad där. Men det är bara en gissning.

[imar]

Asta.jpg (78.7 KiB) Viewed 12977 times

Asta hade Skärhamn som hemort mellan åren 1920 och 1957. Bilden är från boken Segla för Tjörn, fotograf var C G Nyström i Helsingborg.

Asta Registreringsnummer 6339
Asta var byggd 1914 av Richard Rasmussen i Nakskov Danmark som tvåmastad skonare med namnet Linde för Jens Dalgaard Andersen i Aalborg. Enligt Danmarks skeppslista 1915 var hon byggd i ek och fur och hon fick 15 hk motor från början. Mättal anges i 1915 års skeppslista till 7,5 fots djup, 55 brt och 34 nrt. Året därpå redovisas mättal och dimensioner till 66,4 fots längd, 18,6 bredd, 7,5 djup, 55 brt, 50 brt under däck, 9 rt maskinrum, 12 rt manskaps-utrymme och 34 nrt. Hennes lastförmåga anges i senare svenska skeppslistor till 95 tdw. Som hemort för Linde anges Nakskov.

Den 28 juli 1920 såldes Linde med Bergen som hemort för 45 000 kronor av Henry M lind, Kragerö i Telemark fylke på Norges sydkust. Han hade troligen inte ägt fartyget någon längre tid för i en norsk skeppslista från 1920 upptas Ole L Hamre som ägare till fartyget med Kragerö som hemort. Hon är där upptagen till 54 brt och 35 nrt.

Hon köptes till Skärhamn den 28 juli 1920 av Axel Skanse som var ensam ägare och själv befälhavare. Svenska seglare och motorseglare uppger att hon då var försedd med motor på 30 hk. Hon mättes den 23 augusti till 53,58 brt och 39,98 nrt och den 30 augusti 1920 fick hon certifikat som motorskonaren Asta. Namnet fick hon efter Skanses dotter. 1934 drevs hennes bordläggning och den 16 mars 1938 mättes hon om till 53,62 brt och 36,90 nrt. Innan Skanse sålde så monterade han in en ny motor på 50 hk vid Skärhamns slip. Samtidigt riggades Asta om till galeas. Förändringarna anmäldes den 18 februari 1939 och den 17 januari såldes hon för 15 750 kronor. Nedriggningen till galeas och därmed lättare segelhantering möjliggjordes av att Asta fick starkare motor.

Axel var född med efternamnet Andersson men tog senare namnet Skanse. Han var född den 7 november 1875 och bodde på Kroksdalsliden 11 i Skärhamn. Hans föräldrar var Anders Eliasson och Nilena Mattisdotter. De bodde, i huset som numera används som Skärhamns sjöfartsmuseum, på Postvägen 26 A. De var födda i Skärhamn 1843 och i Ranneberg1850. Axel gifte sig med Augusta Elisabeth Kristiansdotter som var född i Tubberöd den 15 februari 1877.

Den 27 februari 1939 såldes Asta inom Skärhamn till ett partrederi med August Pettersson på Hamngatan 22 som huvudredare och ägare till 1/10. Han var född den 19 maj 1872. Hans föräldrar var Petter Eliasson och Petronella Andersdotter. De var födda i Skärhamn 1826 och i Nötsäter 1832. August var gift med Hilma Johannesdotter som var född i Utäng den 22 november 1873. De övriga 9/10 ägdes av hans son, Arvid Harald Pettersson, som var befälhavare på fartyget. Han var född i Skärhamn den 2 januari 1897 och gift med Edina Olausson som var född i Skärhamn den 1 november 1897. De bodde på Storgatan 18. 1948 blev Knut Egon Haraldsson huvudredare efter sin farfar som avlidit året innan. Egon var då ägare till 1/10 vilket anmäldes den 17 december 1947 som köpt för 500 kronor. Även Egons bror, Arvid Gunnar Haraldsson, blev genom köpebrev den 10 december 1947 ägare till 1/10 för 500 kronor. Egon var född den 26 december 1922 och gift med Gunhild Marianne Korneliusson som var född i Skärhamn den 5 mars 1924. De bodde på Tubbegatan 26. Gunnar var född i Skärhamn den 9 juni 1921 och gift med Astrid Linnea som var född i Myckleby den 27 december 1921. De bodde på Lyckebacken 14. Den 29 april 1950 grundstötte Asta vid Bastungskäret utanför Vänersborg men kunde komma loss sedan en del av lasten lossats.

Köpebrev undertecknades den 25 februari 1957 om försäljning av Asta för 22 000 kronor till ett partrederi med Erik Sigfrid Hansson i Hamburgsund som huvudredare och ägare av 1/3. 2/3 ägdes av hans bror, Olof Jarl Hansson. Asta hade då Hamburgsund som hemort. Den 20 maj 1960 anmäldes att fartyget sålts för 15 000 kronor till ett partrederi på Öckerö med Richard Alex Karlsson på Öckerö som huvudredare och ägare av halva fartyget. Den andra halvan ägdes av Arne Holger Kärrbrandt från Öckerö som också var befälhavare. De hade köpt Asta som ersättning för Lyran som förlist.

Inte heller detta innehav blev långvarigt. Hon såldes nämligen den 2 april 1964 för 8 000 kronor till Kaj Magnus Mandorf i Göteborg med hemort Hälsö. I samband härmed blev Asta lustfartyg. Mandorf hade hälften i fartyget och Sonny Rudolf Farby i Partille den andra hälften. Detta innehav blev bara drygt ett år, för den 28 augusti 1965 sålde de båda delägarna fartyget för 8 850 kronor för att den 4 september samma år säljas vidare för 25 000 kronor till bröderna Arthur Napoleon Larsson och Axel Gustav Georg Larsson i Hjo. Anmälan om ägar-bytet inlämnades den 13 mars 1966. Den 25 juni samma år utfärdades certifikat för Asta som lustmotorgaleas ägd av slöjdläraren Sven Erik Andersson i Varberg. Han var ensam ägare till fartyget och även hennes befälhavare.

Den 28 januari 1969 tecknades köpekontrakt med Göran Wirsell i Stockholm om försäljning av Asta för 32 500 kronor. Två år senare, den 20 februari 1971 anmäldes att hon tillhörde socialassistent Göran Wirsell och att han var ensam ägare. Den 1 januari 1976 är hon registrerad på honom. Det finns uppgifter om att hon under Wirells redarskap blev upplagd vid Strandvägen. Därefter finns ytterligare information i Båtologen. 1981, att hon tillhörde Mats Gunnar Lundin i Stockholm och då fått namnet Linde av Nakskov. 1990, att hon var skänkt som gåva till Kai Mikael Svaetichin i Stockholm och omdöpt till Martine Petter. 1991, att hon den 11 augusti 1990 låg på land vid Frihamnspiren i Stockholm. 1993, att hon blivit avförd från registret november/december 1992 som upphuggen. Hon hade då blivit sönderslagen i Stockholms Frihamn vecka 17 samma år. I skeppslistan 1988 var hon upptagen till 53 brt, 48 nrt, 95 tdw med motor på 88 kw.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Segla för Tjörn, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Bröderna Larssons skutor, Danmarks Skibsliste 1915 och 1916, Sveriges skeppslista 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933, 1935 och 1963, Vaerfter- skibsbyggerier- skibsbyggere av Jörgen Marcussen, Politiets Registerblade 1908, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkarkivalier Stenkyrka.
.

[imar]

Bilden föreställer den tvåmastade skonaren Astor som hade Skärhamn som hemort mellan åren 1916 till 1920 och 1931 till 1945. Fotografiet är hämtat ur bokverket Tjörns båtar.

Astor Registreringsnummer 6339
Den tvåmastade skonaren Astor byggdes 1900 av ek och fur på stålspant av Johan Oskar Johansson vid Eckernas skeppsvarv i Göta älvdalen. Hennes första mätbrev från den 10 april 1900 visar 73,72 brt och 61,26 nrt. Bilattesten är daterad den 14 maj 1900. Hon hade beställts av ett partrederi på Styrsö där Andreas Svensson Friberg var huvudredare och själv befälhavare med 1/16 i fartyget. De övriga delägarna var handlare August Karlsson Göteborg med 9/16 och sjökapten Nicklas Jansson Källö med 6/16.

Hon såldes vidare till ett partrederi i Skärhamn genom köpebrev den 11 februari 1916 och anmälan den 8 mars där bröderna Axel Andersson och Petter Emanuel Andersson hade hälften var. Petter var befälhavare och Axel var huvudredare. Axel var född den 26 augusti 1880 och Petter den 12 november 1886, båda i Skärhamn. Deras föräldrar var Anders Jonasson och Inger Pettersdotter. Anders var född i Bö1844 och Inger i Skärhamn 1849. Axel var gift med Tyra Lovisa Ruckman som var född i Sältebo den 11 juni 1879 och de bodde på Postvägen 10. Petter var gift med Syster Gunhild Pettersson som var född i Stockevik den 27 augusti 1891. De bodde i Stockevik. I 1917 års skeppslista redovisas Astors mättal och dimensioner med 73,72 brt, 70.63 brt under däck, 61,26 nrt, 21,70 längd, 6,50 bredd, 2,59 djup och ett djupgående på 2,9 meter. Hemort är Skärhamn.

Den 22 januari 1920 såldes Astor vidare för 19 500 kronor till ett partrederi med Emil Victor Rutgersson och Birger Napoleon Nilsson i Stockevik som ägare till var sin hälft. Emil Rutgersson var befälhavare och Birger Nilsson huvudredare. Anmälan om händelsen gjordes den 27 januari. Redan den 16 april 1920 såldes hon till ett partrederi i Hamburgsund för 29 000 kronor. Anmälan gjordes samma dag. Huvudredare var Carl Gustav Sigurd Olsson i Hamburgsund med halvparten i skutan och själv befälhavare. Den andra hälften ägdes av hans bror, Einar Olsson i Hamburgsund. Hemorten ändrades till Hamburgsund. I certifikat den 8 mars 1922 benämns Astor som motorskonare med motor på 25 hk. I 1923 års skeppslista redovisas att mättalen för brt och brt under däck har ökat till 75,45 och 72,25 medan nrt minskat till 58,29. Det senare troligen beroende på att maskinrum tagit en del av tidigare lastrum i anspråk. 1929 hade Astors nrt ökat igen till 62,70.

Astor såldes återigen till Skärhamn i februari 1931 för 11 500 kronor. Ett partrederi med bröderna Gunnar Valdemar Simonsson och Rickard Napoleon Simonsson som delägare anmälde köpet den 14 februari efter intyg två dagar tidigare. Gunnar som var fartygets befälhavare hade 99/100 och Richard som var huvudredare hade 1/100 i partrederiet. Det fanns ett annat intyg från den 5 augusti 1931 att Astor skulle ha sålts för 4 250 kronor utan angiven köpare. I skeppslistan är Astor fortfarande 1943 upptagen med motor på 25 hk. Hon nedskrotades 1945 och avfördes då från registret som upphuggen. Hon hamnade till slut som bryggunderlag i Djupvik på Tjörn.

Gunnar Simonsson var född den 29 oktober 1903 och gift med Alice Hildur Jansson som var född i Olsnäs den 5 februari 1907. Gunnar och Alice bodde på Skolgatan 28. Richard var född den 18 december 1895, ogift och bodde på Storgatan 10. Gunnars och Richards föräldrar var Simon Robert Berntsson och Helena Nilsdotter. De var födda i Duvedalen Stockevik 1857 och i Kroksdal 1856 och bodde först på Säby ö och därefter på Skolgatan 28.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Tjörns båtar, Skeppslista över segelfartyg i utrikes fart, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1929, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Wanda av Hovenäset.jpg (60.79 KiB) Viewed 12872 times

Den nedersta bilden föreställer galeasen Wanda av Hovenäset under gång söderut genom Kyrkesunds ränna. Bilden är från Kulturarv under segel. Den översta bilden är samma fartyg som skolfartyget Atene vid sin ordinarie kajplats i Skärhamn. Hon hade aldrig Skärhamn som hemort när hon var fraktskuta men sedan 1980 ägs hon av Föreningen m/s Atene i Skärhamn och fungerar sedan dess som skolfartyg. Fotot är taget av Ingemar Gollungberg 2014.


Atene Registreringsnummer 6519
Atene byggdes av skeppsbyggmästare Jörgen Ring Andersen på Fredriksöen i Svendborg 1909. Hon byggdes som tvåmastad skonare för skibsförer Morten Rasmussen i Strynö by på Strynö och blev döpt till Emanuel. Bilbrevet är daterat den 12 september och fartyget blev registrerat den 15 september. Styrnön ligger ca 15 kilometer söder om Svendborg. I den danska skeppslistan från 1911 framgår att Emanuel var byggd i ek och hade ett djup i lastrummet på 6,4 fot, 55 brt och 40 nrt. Dessa mättal finns i skeppslistorna t.o.m. 1916. Hennes lastförmåga uppges i annan källa vara 100 tdw.

Hon såldes i januari 1917 till Hans Petter Herman Jensen och Christian Ludvig Wintermark i Risör Augst-Agder Norge. Hon fick samma år en 2-takt tändkulemotor installerad vid Motorfabrikken Densil v/A Villadsen i Aalborg. I samband med det norska inköpet döptes hon om till Mull. De nämnda köparna var far och son. Herman Jensen var från Roskilde i Danmark men hade utvandrat till Norge och drev där export av fältspat och andra mineraler. Sonen var maskiningenjör i företaget. Någon annan var befälhavare på fartyget. Hon var sysselsatt med transporter av företagets produkter. I den norska skeppslistan redovisades hon 1920 till 55 brt och 35 nrt. Hon avfördes från det norska registret den 3 mars 1921 som såld till Sverige.

Mull såldes den 26 april 1921 för 33 000 kronor till ett partrederi på Fisketången med Johan Albert Amandusson som huvudredare och Johan Hilding Larsson som delägare och befälhavare. Hon blev omdöpt till Anna-Lisa efter befälhavarens adoptivdotter. Under första resan med en stenlast från Lysekil till Malmö gick befälhavaren överbord och drunknade. Ombord fanns Johan, Hilding och en jungman, Erik Wingård. Den första natten var det mycket fint väder så Hilding, som hade vakten, uppmanade Erik att gå och lägga sig. En stund därefter vaknade Johan av att seglen slog. Han gick upp på däck och fann vare sig Hilding eller Erik. Erik hittade han sovande i styrmanshytten men Hilding var försvunnen. De befann sig då i närheten av Anholt. Kursen lades om till kontrakurs. De mötte då Johan Olsson med jakten Elly från Fisketången, som var på väg söderut med gatsten. Han vände också, men sökandet gav inget resultat. Händelsen inträffade den 9 juli 1921.

Johan Amandusson tog över som befälhavare den 19 augusti. Anna-Lisa såldes den 8 februari 1923 för 16 000 kronor till ett partrederi på Hovenäset med skepparen Hilding Vilhelm Johansson som huvudredare och hälftenägare. Den andra halvan ägdes av Eskil Mathias Johansson på Hovenäset, som även var befälhavare. Den 7 oktober 1927 brandskadades Anna-Lisa i Kalmar efter lastning av fodermjöl framställt av palmkärnor och kopra. Branden startade med en våldsam explosion i skansen sedan ångorna från fodermjölet antänts när någon tänt en tändsticka. Brandkåren kunde efter en och en halv timmas intensiv brandbekämpning få elden släckt men skadorna var så stora att Anna-Lisa kondemnerades och avfördes från skeppsregistret. Vraket fördes till Björknäs varv i Nacka kommun för reparation. Eskil Johansson övertog den 25 maj 1928 fartyget för 2 000 kronor. Hon blev i samband med reparationen omriggad till galeas och den 30 oktober ommättes hon till 57,85 brt och 39,92 nrt. Den 2 mars 1929 fick hon certifikat som motorgaleasen Wanda med Eskil Johansson som ägare och befälhavare. Hon var då åter i skick att återgå till fraktfart med motor på 35 hk. Hennes mättal och dimensioner var 57,85 brt, 51,47 brt under däck, 39,92 nrt, 20,62 längd, 5,75 bredd och 1,97 djup enligt 1929 års skeppslista. 1931 års lista är kompletterad med uppgift om 2,7 meters djupgående. Han behöll henne till 1933.

Den 14 januari 1933 såldes hon för 17 000 kronor till ett partrederi med Karl Julius Eriksson på Bohus Malmön som huvudredare. Hans son, Karl Elof Eriksson, var befälhavare och en annan son, Ivar Alexius Eriksson, var också med i partrederiet. Fadern och de två sönerna hade en tredjedel vardera i fartyget. Certifikat utfärdades den 21 januari med Bohus Malmön som hemort. Ivar blev befälhavare den 23 februari 1937 och samma år fick Wanda även ny Skandiamotor på 50 hk. Den 24 april 1942 blev Karl Olof befälhavare och den 31 mars 1943 blev Ivar åter befälhavare. Den 5 januari1944 sålde två av delägarna sina andelar för 16 000 kronor. Karl Olof Eriksson köpte den ena tredjedelen och hans fru, Elsa Maria Charlotta Eriksson, den andra delen. Karl Elof blev då huvudredare och befälhavare för Wanda som blev kvar på Bohus Malmön till den 30 april 1955. I skeppslistan 1947 redovisas motor på 50 hk samt en lastförmåga på 100 tdw.

Nytt certifikat utfärdades den 8 februari 1956 i vilket framgick att Wanda ägdes av Ture Valdemar Larsson i Gerlesborg Tanum. Han var ensam ägare och själv befälhavare och hade köpt fartyget för 22 000 kronor den 30 april 1955. Han sålde sitt fartyg den 13 oktober 1960 för 4 750 kronor till bergsprängare Sune Broberg i Göteborg för att bli lustfartyg. Anmälan lämnades in den 28 februari året därpå. Efter bara ett år såldes hon för 4 000 kronor den 22 september 1961 till John Stefanus Andersson i Göteborg för att användas till att frakta fisk-avfall. I anmälan den 20 februari året därpå redovisades att den aktre masten var borttagen och att hon var att betrakta som slup. I certifikat från den 10 mars 1962 framgår att motorjakten Wanda tillhör skepparen John Andersson i Göteborg. Svensk Sjöfartstidning skriver då att hon åter är lustfartyg.

I certifikat den 9 mars 1966 står att lustmotorskonaren Atene tillhör, partrederiet, båtbyggaren Einar Karlsson i Kårehogen, med Kungsviken som hemort. Einar Karlsson ägde 2/3 av fartyget och befälhavaren, Svante Lindström i Karlstad, 1/3. Einar Karlsson hade köpt Atene från varvsägaren Sigvard Karlsson på Källö Knippla för 6 000 den 31 december 1964 och sedan, den 15 februari 1966, sålt 1/3 till Svante Lindström i Karlstad för 2 000 kronor. Sigvard Karlsson hade dessförinnan köpt Atene för 6 000 kronor den 3 december 1964.

Föreningen m/s Atene i Skärhamn köpte henne 1980 och hon har sedan dess Skärhamn som hemort. Hon är numera skolfartyg. På föreningens hemsida framgår i fartygets historik att den första motorn på 35 hk fanns i fartyget när hon hade Fisketången som hemort mellan 1921 och 1923. Motor på 50 hk sattes in 1937 när hon fanns på Bohus Malmön. Hon har därefter haft motorer på 100 hk, 180 hk till dagens motor från Volvo Penta på 280 hk. Efter förvärvet till Skärhamn har hon genomgått flera mycket omfattande reparationer och renoveringar och kan nästan betraktas som ny.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Tjörns båtar, Föreningen Atenes hemsida, Danmarks skibsliste 1911 – 1916, Sveriges skeppslista 1929, 1931, 1935 och 1947, Danish Family Search, Dis-Norge, Ingvar Olsson Brastad, Bo Antonsson Fisketången, Kulturarv under segel, samt Kyrkoarkivalier från berörda församlingar i Bohuslän.

[imar]

Augusta.jpg (61.12 KiB) Viewed 12819 times

Augusta hade Skärhamn som hemort från 1914 till förlisningen vid Skalkorgarna utanför Göteborg 1961. Bilden är från ett vykort som införts på sjöfartsforumet Fallrepet den 10 augusti 2010.


Augusta Registreringsnummer 5004
Den tvåmastade skonaren Augusta byggdes i ek, som Lovise, av Jörgen Ring Andersen i Svendborg 1899. Hon byggdes för Niels Peder Gammelgaard i Troense som även var fartygets befälhavare. Hon fick Svendborg som hemort. I 1901 års skeppslista framgår att mättalen var 51 brt, 42 nrt och 7,2 fot djup i lastrummet. I februari 1904 såldes Lovise till Hans Christian Christensen i Vejle. Han döpte om henne till Laura och var själv befälhavare fram till försäljningen den 6 mars 1907. Hon köptes av Peder Christian Jeppesen i Norlaeggersund Fjerritslev som gav fartyget namnet Margrethe med Thisted som hemort. I den danska skeppslistan 1909 är redarens hemort benämnd Aggers. Fjerritslev är en ort i Jammerbugts kommun i nordvästra Danmark.

Den 14 april 1909 såldes Margrethe för 10 000 kronor till ett partrederi i Karlshamn med handlanden Petter Olof Hansson på Hallö i Hälleryds socken som huvudredare och ägare till halva fartyget. Den andra hälften ägdes av fartygets befälhavare, Tuve Persson i Karlshamn. Vid inköpet till Karlshamn ändrades namnet till Augusta. Den 15 februari 1913 anmäldes att Petter Hansson sålt sin hälft i fartyget till Tuve Persson för 3 400 kronor genom köpebrev den 13 februari. Tuve Persson sålde därefter den 15 februari 1/20 till kronolotsen John Thornström i Karlshamn för 350 kronor. Thornström blev samtidigt huvudredare för fartyget.

Augusta såldes därefter den 19 mars 1914 till ett partrederi i Skärhamn med tre bröder som delägare och Edvin Albert Hansson som huvudredare. Han var född den 23 mars 1892. Hans far, August Hansson, född i Södra Bäck den 19 april 1854, var befälhavare. Hans föräldrar var Hans Persson och Elsa Johanna Andersdotter. De var födda i Kebene1825 och i Södra Bäck 1826. Edvin var ogift och bodde senare på Strandvägen 7. August var gift med Elisabeth Andreasdotter som var född i Hällebäck den 29 november 1862. Elisabeth avled 1908 och August gifte om sig tre år senare med Kristina Berntsdotter från Toröd Klövedal. Hon var född den 19 mars 1863. Han bodde med sin familj på Blåsarliden 5 i Skärhamn. En annan av de tre bröderna som var delägare i Augusta var Oskar Emanuel Hansson som var född i Skärhamn den 1 januari 1895. Han var ogift och bodde senare på Strandvägen 7. Den tredje delägande brodern var Axel Harald Hansson som var född i Skärhamn den 4 augusti 1889. Han var gift med Jenny Ingeborg Gundersen som var född i Skärhamn den 14 november 1897. De bodde i Skärhamn. Bröderna hade 1/3 vardera i Augusta. I 1917 års skeppslista redovisas hennes mättal och dimensioner med 49,69 brt, 46,34 brt under däck, 38,55 nrt, 19,71 längd, 5,32 bredd och 2,68 djup. Som befälhavare redovisas August Hansson. Den 5 april 1919 anmäldes att en Säffle tändkulemotor på 20 hk satts in i fartyget. Skeppslistan 1923 redovisar en minskning av utrymmet för last till 35,54 nrt. Förklaringen är det nya maskinrummet som tagit ca 3 registerton av lastutrymmet i anspråk.

Den 21 januari 1921 anmäldes att Augusta sålts inom Skärhamn samma dag för 21 000 kronor till ett nytt partrederi med två delägare. Huvudredare och hälftendelägare var Axel Edvard Pettersson som var född den 12 juni 1897. Hans föräldrar var Petter Olsson och Albertina Andersdotter på Djurgårdsvägen 7 i Skärhamn. De var födda i Bö Dampegård 1860 och i Nötsäter 1866. Axel förblev ogift och bosatt i Skärhamn. Befälhavare och ägare till den andra hälften var Axel Bernhard Johansson (Farson). Han var född i Säby Sörgård den 26 december 1888 och hans föräldrar var Johan Andersson från Säby och Inger Kristina Andersdotter från Skärhamn. De var födda 1859 och 1853 och bodde i Skärhamn. Axel var gift med Hulda Charlotta Johansdotter som var född i Berga Valla den 11 januari 1894. De bodde först på Storgatan 1 och senare på Tvärgatan 1 i Skärhamn.

Med tiden kom Axel Petterssons yngre bröder in som delägare. Axel Johansson sålde sin del i Augusta för 2 000 kronor den 17 februari 1931 till Adolf Teodor Pettersson som då blev ny huvudredare. Anmälan gjordes den 18 och 25 februari. Axel Petterssons hälft såldes till Bror Allan Pettersson den 11 januari 1933 för 3 000 kronor enär Axel avlidit året innan. Allan hade på grund av sin brors död redan tillträtt som befälhavare den 4 juli 1932. Anmälan om försäljningen och hans tillträde som befälhavare gjordes den 12 januari 1933. Då anmäldes samtidigt att till ny huvudredare utsetts brödernas syster, Ida Maria Pettersson Skärhamn.

Adolf var född den 2 november 1902 och bodde på Djurgårdsvägen 7, ogift. Allan var född den 6 december 1906. Han var gift med Ingrid Alfrida Andersdotter som var född i Lirås den 23 februari 1907. De bodde på Postvägen 23. Ida var född den 27 juli 1911. Hon bodde på Djurgårdsvägen 7. Syskonens föräldrar var de tidigare nämnda Petter Olsson och Albertina Andersdotter i Skärhamn. Augustas lastförmåga uppgick till 90 tdw. 1931 förbyggdes och reparerades hon så att mättalen efter det redovisas med 51,80 brt, 46,34 brt under däck och 37,03 nrt. Adolf Pettersson tillträdde som befälhavare den 8 februari 1936.

Den 30 april 1940 när Augusta var på resa från Limhamn till Göteborg med last av cement, grundstötte hon på Stengrundet. Pricken som markerade grundet var avbruten av isen, vilket man inte kände till ombord. Augusta fick skador på köl och stäv och måste dras loss av bärgningsångaren Dan. Hon blev med tiden nedriggad till galeas och fick även starkare motor, enligt obekräftad uppgift på 50 hk, och 1951 en 2-cyl Säffle tändkulemotor på 80 hk. Hon är i 1961 års skeppslista redovisad med denna motor och 56 brt, 32 nrt och 90 tdw.

Augusta gick på grund och totalförliste vid Skalkorgarna utanför Göteborg den 25 augusti 1961. Hon var på resa från Menstad till Vadstena med last av kalksalpeter och skulle runda Skalkorgarna för att gå upp i Göta älv och via Göta kanal komma till Vättern. Hon hade då haft Skärhamn som hemort i 47 år, vilket är längst av alla fartyg i denna sammanställning.

Källor: Sjömanshusmusset i Uddevalla, Skutminnen - Sterner Johannesson berättar, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartforumet Fallrepet, Slaegt & Data – Dis Danmark, Danmarks Skibsliste 1901 – 1909, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1925, 1927, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt Kyrkoarkivalier Stenkyrka.