Skutor

[imar]

Jag saknar bil på 3988 Amor och 4804 Anna. Någon som har?

[imar]

Aga 4214 .jpg (43.92 KiB) Viewed 16096 times

Jag tänker lägga ut några historiker för skutorna som funnits i Skärhamn. De kommer i alfabetisk ordning efter det namn de hade i Skärhamn. Först ut blir skonerten Aga.
Aga, med namnet målat på sidan, var hemmahörande i Skärhamn mellan 1918 och 1944. Bilden, som är en del av en bild från 1944 av Stina Thuvik, finns i boken Segla för Tjörn.

Aga Registreringsnummer 4214
Aga byggdes på Södra Garns Varv i Tunge socken i Götaälvdalen 1903 som tvåmastad skonare med namnet Aga. Hon byggdes i fur, ek och gran av varvsägaren Johan August Svensson. Hennes mättal och dimensioner var 59,67 brt, 56,94 brt under däck, 48,19 nrt, 20,26 längd, 5,84 bredd, 2,17 djup och 2,71 meters djupgående. Gustav Olsson på Donsö, som beställt fartyget, var själv befälhavare och hade henne till 1911. Han var far till Sten Allan Olsson som skapade Stenabolagen. Enligt senare källor var Agas lastförmåga 100 tdw.

Den 15 mars 1911 utfärdades certifikat för ett partrederi i Västra Näs på Listerlandet vid Sölvesborg. Huvudredare var sjömannen Harald Julius Nilsson i Västra Näs Sölvesborg och befälhavare var Elias Nilsson i Siretorp i Sölvesborgs kommun. De var båda födda i Mjällby socken och troligen bröder. Köpebrevet som löd på 9 300 kronor var daterat den 13 mars och bröderna hade lika stora andelar. Aga blev ommätt den 20 mars 1914 till 60,25 brt och 49,41 nrt. Den 22 september 1916 när de låg i Stettin blev Harald Julius mönstrad som befälhavare av den svenske konsuln. Brodern hade, av personliga skäl, hastigt måst resa hem med järnväg och färja, står det i handlingarna. Partrederiet Hilmer Råberg i Grönhögen på Öland anmäldes den 16 mars 1917 som köpare av fartyget för 20 000 kronor. Råberg hade själv 6/20. Befälhavaren, Edvin Gustav Jonsson i Lindby, Ventlinge församling Öland, hade 2/20. Det fanns ytterligare delägare.

Aga såldes därefter genom köpebrev den 8 mars 1918 till ett partrederi i Skärhamn för 30 000 kronor. Anmälan härom gjordes den 11 mars. Huvudredare var Richard Patrik Hansson som var född den 28 september 1889 och bodde på Båtvägen 4 i Skärhamn. Han var gift med Anna Beata Berntsson som var född i Skärhamn den 23 oktober 1895. Richards föräldrar var fiskaren Hans Eliasson och Anna Kristina Berntsdotter. Dessa var födda i Bö 1845 och i Nötsäter 1853 och bodde på Båtvägen 4. Richards svåger, Robert Samuelsson, var befälhavare ombord. Han var född i Skärhamn den 20 juni 1890 och bodde på Dalgatan 1. Han var gift med Elemina Kristina Hansson som var född i Skärhamn den 27 september 1892. Hon blev senare samhällets barnmorska. Roberts föräldrar var salteriidkaren Samuel Eliasson och Inger Johanna Rutgersdotter. Dessa var födda i Säby 1841 och i Utäng 1852 och bodde på Dalgatan 1, vilket senare överläts till sonen Robert. Richard och Robert ägde Aga tillsammans med lika stora delar. I februari 1920 ändrades fartygsbeteckningen till motorskonare sedan de satt in en motor på 25 hk. I samband härmed blir fartygets nrt ändrat till 44,83. I 1927 års skeppslista redovisas mättalen 61,93 brt och 39,98 nrt. Det kan vara då Aga fick styrhytt.

Den 18 januari 1927 sålde Robert Samuelsson sin hälftendel i Aga till Richards bror för 7 000 kronor. Den nye delägaren var Johan Hilmer Hansson. Han var gift med Roberts syster, Klara Justina Samuelsdotter. Johan och Justina var födda den 24 februari 1887 och den 25 augusti 1887. De bodde på Blåsarliden 8. Den 28 januari 1932 utfärdades nytt certifikat. Johan hade då köpt Richards del för 7 500 kronor och på så sätt blivit ägare till hela fartyget. Han var själv befälhavare. I certifikat den 15 januari 1935 framgår att Johans dotter, Inga Kristina, blivit ny huvudredare och ägare till 1/100 som hon köpt av fadern för 100 kr. Hon var född den 21 november 1916 och bodde hemma. 1937 riggades Aga om till galeas sedan hon fått ny Säfflemotor på 30 hk. Anmälan om detta gjordes den 29 december. I 1943 års skeppslista har hon mättalen 61,93 brt, 39,98 nrt och 100 tdw.

Den 24 mars 1944 såldes Aga till skepparen Oskar Wilhelm Torstensson på Kållandsö för 14 500 kronor. Han var själv befälhavare och behöll fartyget till den 12 april 1946 då han sålde vidare till skepparen Johan Gustav Wilhelm Johansson i Köpmannebro. Priset är inte känt. Johansson var själv befälhavare och han döpte om fartyget till Svanefjord. I 1945 års skeppslista har hon mättalen 66,88 brt och 45,18 nrt. I april 1951 bytte Johansson sitt namn till Sahlning.

Den 6 januari 1952 förliste Svanefjord kl 16,15 efter brand, 5 distansminuter NO Gälle udde i Vänern, på resa mellan Göteborg och Otterbäcken med kol. Branden uppstod genom gnistor från maskinens avgasrör som antände föremål i maskinrummet. Under natten sjönk fartyget.

I en rapport som upprättats långt efter olyckan av amatördykaren Klas Andersson står följande: ”Fartyget var på väg från Göteborg till Otterbäcken, lastat med 100 ton kol, när det uppstod brand i maskinrummet. Skepparen/ägaren, Wilhelm Sahlning, och besättningsmannen ankrade då upp fartyget och räddade sig iland i livbåten. Elden spred sig även till lasten och brände upp hela aktern innan fartyget slutligen sjönk på 12 meters djup med endast masten över ytan. Året efter bärgades last med en skopa. Vraket hittat med hjälp av de ”mén” som fyrvaktaren på Gälle udde tagit när han satte ut vrakpricken efter olyckan. Förskeppet står helt oskadat med bogsprötet och allt kvar men bakom främre lastrumskanten är det bara en stor krater i botten. Lasten, motorn och det som kan ha varit kvar av aktern är helt bortgrävt vid bärgningen av lasten”.

Källor: Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Skeppslista över segelfartyg i utrikes fart, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier i Stenkyrka.

[Torsten H]

Skepparen Edvin Gustaf Jonsson var från det Lindby på Öland, som ligger NO om Grönhögen - inte från Skurupstrakten.

[imar]

Du har rätt Torsten. Jag hittar honom nu som Edvin Gustav Valdemar Jonsson, född den 19 januari 1892 i Lindby, Ventlinge (H). Han finns som skeppare och avled den 28 juli 1975 i Kalmar. Ventlinge ligger 2 km nord om Grönhögen. Lindby hörde till Ventlinge församling. Tack för rättelsen.

[imar]

Agathe.jpg (32.28 KiB) Viewed 15873 times

Näst i tur av skutorna i Skärhamn blir Agathe. Det blir lite bökigt för radbredden är inte samma här som i mitt worddokument. För mig verkar det otroligt att hon kostat 700 000 danska kronor men det är vad jag fått fram.
Bilden föreställer tremastskonaren Agathe. Hon hade Skärhamn som hemort mellan åren 1935 och 1946. Bilden är från tidningen Länspumpen 1976:1.


Agathe Registreringsnummer 8056
Den tremastade skonaren Agathe byggdes i ek av Hans Christian Poulsen i Rudköbing 1918 (född Hansen, namnändring 1904) till en kostnad av 700 000 danska kronor. Agathe var motordriven från början och hade en dansk 4-cyl diesel på 160 hk av märket Holeby. Hon byggdes för Motor-Sejlskibsselskabet Agathe och registrerades den 19 december 1918, efter köp den 22 november. Bertrand Mahncke i Rudköbing var huvudredare, C Rask befälhavare och Rudköbing var hemort. Hennes mättal och dimensioner upptas i 1919 års skeppslista till 313 brt, 281 brt under däck, 65 rt maskinrum, 31 rt manskapsutrymmen, 218 nrt, 490 tdw, 132 fots längd, 29 fots bredd och 12,9 fots djup. 1 1922 års skeppslista är Hans Nielsen huvudredare med samma ägare och i 1927 års skeppslista är Niels Emil Fisker befälhavare.

Den 9 januari 1927, på resa från Whitehaven i Irländska sjön till Teignmouth på Englands sydkust, fick Agathe motorhaveri. I en redogörelse för händelsen till ”Board of Trade” den 2 februari lämnades följande uppgifter: ”Klockan 5 på eftermiddagen, då Agathe befann sig 15 sjömil nord om Skerries i grevskapet Dublin på Irland i hård kuling från VNV med hög sjö, rusade motorn. Därefter miste förbindelsestångens toppände i cylinder nummer 1 fattningen med stämpeln varefter stämpelstången mosade såväl cylindrarna som fundamentplattan”.

Den 11 december 1927 såldes Agathe till kapten Robert Nelberg i Reval Tallinn Estland för 28 000 danska kronor. Den 11 februari 1928 såldes fartyget vidare till J Piibemann i Tallinn. Fartygets namn var oförändrat. Piibemann står som redare i Lloyds register 1930/1931. Hon var då såld till T Liiman, R Nellberg & J Piibemann i Tallin. 1932 såldes Agathe till Guernsey Shipping Co Ltd på Guernsey i England och fick då namnet ändrat till Merina. Efter Guernsey Shipping såldes Merina tillbaka till Tallinn i Estland. I Lloyds register för 1931/1932 är hon registrerad som Agathe och 1932/1933 är hon registrerad som Merina och redare är Robert Nelberg (Th Wompa Mgr) efter övertag 1931. Theodor Liiman i Tallinn finns upptagen som redare i Lloyds register för 1934/1935 och 1935/1936. Jakob Pajos var befälhavare. Under perioden med Estniska ägare användes fartyget bl.a. för spritsmuggling. En liknande ägarhistorik med samma ägare i Estland hade systerfartyget Norik.

Den 10 december 1935 såldes Merina för 50 000 kronor till partrederiet August Olsson i Skärhamn. Hon återfick namnet Agathe vid registreringen den 27 januari 1936. I registre-ringscertifikat den 4 februari framgår att August Olsson ägde 1/3, Sigvard Johannes Olsson, (senare Tallvik) 1/3 och August Valfrid Olsson 1/3. August Olsson var född i Nordvik den 24 december 1871 och bodde på Sjömansvägen 4. Hans föräldrar var Olle Pettersson och Kristina Jonasdotter i Nordvik. De var födda i Nötsäter 1845 och i Säby Nordgård 1839. August var gift med Augusta Mathilda Johannesdotter som var född i Utäng den 18 april 1877. Hennes föräldrar var Johannes Eliasson och Elsa Johansdotter i Utäng. De var födda i Kyrkefjäll Klövedal 1839 och i Mölnebo 1838. Sigvard Olsson var född i Skärhamn den 15 september 1909 och fick senare adress Storgatan 29. Han var gift med Alice Paulina som var född i Klövedal den 29 juni 1917. Valfrid Olsson var bror till Sigvard och född i Skärhamn den 20 juli 1907. Han var gift med Karin Ingeborg Hermansson som var född i Skärhamn den 14 februari 1907. De bodde på Storgatan 13.

Vid övertagandet uppgavs mättal och dimensioner för Agathe till 316,13 brt, 236,59 nrt, 39,44 meters längd, 8,80 bredd och 3,85 djup. Hon var därmed, när hon köptes, det största fartyg som hade hört hemma i Skärhamn. Hennes systerfartyg Norik, som levererades från samma varv året efter Agathe, var något större med mättalen 351 brt och 253 nrt. Hon inköptes till Stockevik på Tjörn 1936. Under de närmaste åren i Skärhamn var Agathe inblandad i ett flertal olyckor som grundstötningar och kolissioner med andra fartyg, en av dem med dödlig utgång på det andra fartyget. Under sommaren 1942 anlitades tre utomstående befälhavare för Agathe. G A Gustavsson från Göteborg tillträdde den 6 maj och avlöstes den 12 juni av Arne Evert Clarence Pettersson från Mjällby. Den 19 maj fick man rigghaveri i en storm i Mecklenburgska bukten när de var på resa från Stettin till Lübeck. Den 7 juli tillträdde Axel Sigfrid Borg i Domsten Hälsingborg men avlöstes som befälhavare av, delägaren i fartyget, Valfrid Olsson den 5 september. Den 3 november 1942 var Sigvard Olsson tillbaka som befälhavare. På resa med cement från Degerhamn till Örnsköldsvik den 6 november 1943 grundstötte Agathe på Södersvaget vid Kullbådan i farleden utanför Öregrund.

Walfrid Olsson sålde sin tredjedel i fartyget den 8 februari 1944 till Sigvard Olsson och Karl Folke Augustsson för 39 100 kronor. Av anmälan den 18 februari samma år framgår att Agathe då ägdes av August Olsson, Sigvard Olsson och Folke Augustsson. August Olsson avled den 7 mars 1944 och den 24 mars anmäldes att hans hustru, Matilda Olsson, antagits som huvudredare för fartyget. Hennes son, Sigvard, var fortfarande befälhavare. Av 1945 års skeppslista framgår att han antagit efternamnet Tallvik. Mättal och dimensioner redovisas då till 329,76 brt, 243,07 nrt, 450 tdw, 160 std, 39,44 längd, 8,80 bredd, 3,85 djup och 2,27 djupgående. Ännu en incident inträffade under tiden i Skärhamn. Den 7 september 1945 kolliderade hon med ett okänt föremål i Gdynias vrakfyllda hamn. Det tog 20 dagar innan hon kom loss. Folke Augustsson var född i Lungås Skaraborg den 12 september 1916. Han gifte sig med Sylvia Margaretha Olsson som var född i Skärhamn den 8 augusti 1916. Hon var dotter till August Olsson som var delägare i och tidigare huvudredare för Agathe.

Agathe såldes den 25 januari 1946 till Johan Teodor Johansson (från 1950 Stenevad) i Gravarne för 135 000 kronor. Anmälan om ägarbytet gjordes dagen därpå. Man meddelade samtidigt att fartyget skulle döpas om till Lena. I certifikat den 18 april 1946 framgår att Johansson var ensam ägare och själv befälhavare. Anmälan om motorbyte till 2-cyl Skandia på 180 eff.hk. gjordes den 27 november. Den 11 november 1952 blev John Bror Eberhard Berntsson i Skärhamn befälhavare. Han var född i Skärhamn den 29 maj 1916 och son till John Birger Berntsson och Bertilina Emerentia Edvardsdotter. Dessa var födda i Skärhamn 1891 och Aröd 1893. Bror gifte sig med Lilly Anna-Lisa som var född i Svanvik Valla den 7 januari 1921. De bodde senare på Storgatan 14. Stenevad övertog själv rollen som befälhavare den 8 mars 1955. Med last av gödning, gick Lena på grund utanför Smygehamn den 28 mars 1957. Hon fördes in till Ystad av bärgningsfartyget Harald sedan en del av lasten lossats. Den 22 september 1960 grundstötte hon vid Brantevik. Den 18 mars 1961 anmäldes att fartyget har en Skandia motor på 210 eff.hk.

Lena såldes på exekutiv auktion den 25 september 1962, liggande i Gravarne. Köpare, för 1 200 kronor, var Sigvard Karlsson på Källö-Knippla utanför Göteborg. Han sålde vidare den 16 oktober till Kohlsäters bruk AB i Sundbyberg för 5 000 kronor. Hon såldes igen den 21 januari året därpå för 12 000 kronor till Brattefors Kalkbruks AB i Götene kommun och döptes då om till Calcia med Götene som hemort. I nationalitetscertifikatet angavs Brattefors som hemort. Hon blev använd för transporter för brukets räkning. Under 1964 borttogs hennes förmast för att användas till stormast på tremastskonaren Grazia men den 26 april 1965 framgår av certifikat att hon fortfarande var 3-mastskonare. Befälhavare på Calcia var då Eskil Alfred Jacobsson från Trollhättan. Hon blev därefter registrerad som lustmotorskonare.

Som sådan såldes hon den 5 augusti 1965 för 10 000 kronor till Jan Gunnar August Hemberg i Mariestad för att bli ombyggd till lustfartyg. Hon fick då tillbaka namnet Lena och uppankrades i Skenäsviken på Torsö efter att den 6 augusti ha gått för egen maskin från Hörviken på Kållandsö. Hemberg var ensam ägare och själv befälhavare. Hon sjönk samma höst under oklara omständigheter i Skenäsviken. Hemberg överlämnade det sjunkna fartyget till Mariestads dykarklubb den 13 oktober 1967. Samma dag anmäldes att hon blivit överlåten till dykarklubben. Efter att hon den 17 juni 1971 anmälts ligga sjunken i Skenäsviken på Torsö blev hon avförd från registret den 22 september sedan det mesta av vraket sprängts. Vraket är utmärkt och ligger ca en halv distansminut väster om Skenäsudde.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla. Svenska seglare och motorseglare, Museet för söfart i Helsingör, Danmarks Skibsliste 1919 – 1928, Coasters & other ships revived, Sveriges skeppslista 1945, Lloyds register 1930 - 1945, Register over nogle Danske handelsskibe, Danish Family Search, Slaegt & Data – Dis Danmark, Tjörns båtar, Dansk Söulykke-statistik 1927, Tidningen Länspumpen 1976:1, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Skuta nummer 3 i min samling.
Bilden föreställer tremastskonaren Agnes vid egen brygga i Skärhamn. Hon hade Skärhamn som hemort från 1930, då hon köptes från Danmark, till 1960. Bilden från Bohusläns museum har tagits av fotografen Stina Thuvik.



Agnes Registreringsnummer 7665
Tremastskonaren Agnes byggdes i ek av skeppsbyggmästare Jörgen Olsen Christensen i Marstal 1901, för Rederi H C Christensen i Marstal. Bilbrevet var daterat den 1 februari och hon var registrerad den 30 januari. Rederiet som köpte var grundat av Hans Clausen Christensen. Han var far till Jörgen Olsen Christensen och hade även drivit varvet innan han avled 1879. Rederiet fick behålla hans namn även efter hans död. Vid sjösättningen döptes fartyget till Niels. Hennes mättal var i 1903 års skeppslista upptagna till 169 brt, 146 nrt och 10,3 fots djup. J T Jensen var befälhavare. 1909 var Rasmus Vilhelm Caspersen befälhavare och 1913 var H Christensen befälhavare, vilket han fortsatte med till och med 1929. 1919 uppges att Niels hade 265 tdw lastförmåga. Den 19 september 1919 såldes hon till H C Christensens Damp og Sejlskibsrederi AS i Marstal. Niels var kvar i samma familj i dansk ägo till vintern 1930 då hon såldes, liggande vinterupplagd i Marstal.

Det var ett partrederi i Skärhamn, med Bernt Rutgersson som huvudredare, som köpte Niels den 15 mars 1930 för 21 000 danska kronor och döpte om henne till Agnes efter Bernts yngsta dotter. Bernt var född den 8 januari 1876 och bodde på Kroksdalsliden 20. De övriga delägarna i rederiet var Bernts båda söner Sven Bruno Berntsson och Tage Reinhold Berntsson. Delägarna hade 1/3 vardera. Karl Bernhard Kristiansson i Skärhamn blev befälhavare utan andel i fartyget. Han avlöstes den 17 april 1931 av Bruno Berntsson som ny befälhavare. Han var född den 14 mars 1902 och bodde senare på Parkgatan 6. Agnes blev under 1930 utrustad med en 2-cyl Bolinder fotogenmotor på 69 hk. Mättal och dimensioner i 1931 års skeppslista är redovisade med 167,65 brt, 167,42 brt under däck, 138,72 nrt, 31,65 längd, 7,45 bredd och 3,28 djup. Hemorten är angiven till Skärhamn.

1933 gjordes nya luckor vid Djupviks varv på Tjörn till en kostnad av 1 540 kronor. Detta föranledde ändrade mättal och i skeppslistan redovisas samma år 171,85 brt och 142,53 nrt. Under vintern 1937 utfördes ytterligare reparationsarbeten vid Djupviks varv. Ny kajuta i ek och masonit byggdes till en kostnad av 3 200 kronor. I skeppslistan 1945 har mättalen blivit ändrade till 188,45 brt, 141,76 nrt och 285 tdw. Den 18 februari 1937 anmäldes att Bernt sålt 1/12 i fartyget till sin son Johan Gustav Rutgersson för 2 300 kronor. Bruno Berntsson överlät samtidigt 2/12 till Gustav för 2 300 per andel. Bruno överlät också 2/12 till Tage för samma belopp. Efter dessa köp med köpebrev den 18 februari hade Bernt Rutgersson 1/4, Tage Berntsson 1/2 och Gustav Rutgersson 1/4.

I och med Brunos utträde ur rederiet efterträddes han den 7 maj samma år som befälhavare av Arvid Harald Pettersson i Skärhamn. Gustav sålde sin andel i fartyget den 10 februari 1939 till Tage för 10 000 kronor. Tage hade därefter 3/4 och fadern 1/4. Gustav Olsson tillträdde som befälhavare den 15 mars 1939. Tage Berntsson avlöste honom den 14 oktober 1940 fram till den 25 april 1941 då Frank Edgar Olofsson blev befälhavare. Tage Berntsson hade hittills inte haft rätt behörighet men under vintern 1941/1942 läste han förste skepparekursen i Skärhamn och kunde den 15 maj 1942 bli behörig befälhavare på Agnes. Fadern var fortfarande kvar som huvudredare.

Bernt Rutgersson var gift med Selma Josefina Andersdotter som var född i Nötsäter den 17 juni 1877. Efter Selmas bortgång gifte Bernt om sig med Selmas syster Johanna. Hon var född den 26 augusti 1879. Hans föräldrar var Rutger Berntsson och Britta Johansdotter i Skärhamn. De var födda i Nordvik 1835 och i Toftenäs 1839 och bodde först på Kroksdalsliden 5 och därefter på Postvägen 23. Bruno var gift med Ellen Axelina Sandberg från Rönnäng som var född den 20 oktober 1904. Tage var född den 18 augusti 1906 och gift med Ally Davida Olofsson som var född i Skärhamn den 23 februari 1907. Karl Kristiansson var befälhavare från köpet 1930. Han var född i Skärhamn den 18 april 1883 och hans föräldrar var Kristian Eliasson och Britta Helena Andersdotter. Kristian var född i Säby 1831 och Britta i Kebene 1852. Han gifte sig med Elin Charlotta Hermansdotter som var född i Kroksdal den 12 maj 1888. De bosatte sig på Bagarliden 1. Harald Pettersson, som var befälhavare på fartyget från maj 1937, var född i Skärhamn den 2 januari 1897 och gift med Edina Olausson som var född i Skärhamn den 1 november 1897. De bodde på Storgatan 18. Hans föräldrar var August Pettersson och Hilma Johannesdotter. De var födda i Skärhamn 1872 och Utäng1873. Gustav Olsson, befälhavare från mars 1939, var född i Skärhamn den 13 juni 1912. Han var son till Rutger Olsson och Albertina Andreasdotter. De var födda i Brevik 1877 och i Nötsäter 1876. Gustav var då ogift och bodde i föräldrahemmet på Djurgårdsvägen 12. Edgar Olofsson, befälhavare från april 1941, var född i Skärhamn den 22 november 1915 som son till Bernhard Olofsson och Julia Johannesdotter. De var födda i Skärhamn 1878 och i Utäng 1880. Edgar var gift med Karin Cecilia som var född i Nordvikstrand den 21 november 1915. De bodde på Skutvägen 5. Tages son, Erik Sverker Berntsson, blev befälhavare den 16 juli 1952, fram till försäljningen åtta år senare. Sverker var född i Skärhamn den 14 maj 1929. Han var gift med Inga-Maj Birgitta Berntsson som var född i Mollösund den 3 mars 1932. De bodde på Toftenäsvägen 1.

Agnes såldes till Bergkvara den 1 juni 1960 för 38 000 kronor. I certifikat den 7 juli framgår att Alf Rune Edvin Andersson var ensam ägare och själv befäl-havare. Han sålde den 9 februari 1963 hälften i fartyget för 19 000 kronor till skeppsmäklare Karl Gustav Hilding Svensson i Degerhamn och bildade med honom partrederiet Alf Rune Edvin Andersson i Bergkvara. Han ägde hälften i fartyget och var huvudredare och själv befälhavare. I 1963 års skeppslista anges mättalen till 191 brt, 136 nrt och 100 std. Hemorten anges vara Bergkvara. Hon fick i juli 1962 en ny 6 cyl 4 takt Volvo Penta dieselmotor inmonterad. Uppgiften kommer från Bureau Veritas där hon var klassad.

Under befäl av Rune Andersson och med totalt 6 mans besättning var Agnes den 27 oktober 1963 på resa från Pateniemi vid Uleåborg i Finland till Vejle i Danmark med last av sågade trävaror. Hon hade avgått från den finska hamnen dagen innan mitt på dagen med 100,3 std och var destinerad till Vejle. Utanför Brahestad Finland i Botaniska viken kantrade hon. Då däckslasten kapades överbord tog den med sig master och rigg i havet. Under bogsering grundstötte hon så svårt att hon efter bärgning blev kondemnerad. De ombordvarande räddade sig i livbåten. Fartyget reste sig senare och kunde bogseras in till Brahestad. I en odaterad senare anmälan meddelades att lasten såldes för 24 420 finska mark och skrov med maskin och inventarier för 9 000 finska mark. Hon avfördes från registret 1964.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Sjöfartsforumet Fallrepet, Danmarks Skibsliste 1903 – 1930, Sveriges skeppslista 1931, 1933, 1935, 1945 och 1963, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Register over nogle Danske handelsskibe, Tidningen Länspumpen 1976:1, Danish Family Search, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Nummer 4 av mina skutor är den svenskbyggda kuttern Alfhild.
Bilden föreställer den svenskbyggda kuttern Alfhild, här liggande i Hamburgsund. Alfhild var hemmahörande i Skärhamn mellan åren 1901 och 1910 samt mellan 1916 och 1933. Bilden är hämtad från Digital museum och tillhör Bohusläns museum.


Alfhild Registreringsnummer 5820
Kuttern Alfhild var byggd som galeasriggat fiskefartyg i ek och fur 1901 av skeppsbyggmästare Johan Oskar Johansson vid Eckernas skeppsvarv i Göta älvdalen i Lilla Edets kommun. Beställare var ett partrederi i Skärhamn med salteriidkaren Anders Johan Johansson som huvudredare och befälhavare. Alfhild fick Skärhamn som hemort. Anders Johans föräldrar var Johan Engelbrektsson från Köleröd i Klövedal och Anna Andersdotter från Skärhamn. De var födda 1820 och 1822. Anders Johan var född i Skärhamn den 30 september 1849 och bodde på Båtvägen 2. Han var gift med Regina Persdotter som var född 1850 på Postvägen 24 och var dotter till Per Kristiansson och Anna Persdotter som bodde i det gamla posthuset. De var födda i Nordvik 1823 och i Skärhamn 1819.

Bilbrevet från byggnationen 1901 lyder som följer: ”Vi undertecknade intyga härmed att galeasen Alfhild, som enligt svenska mätbrev av den 21 november 1901 har en längd i däck av 19,70 meter, en bredd av 6,00 meter, samt en djuplek av 2,47 meter, under år 1901 blivit nybyggd vid Eckernas Skeppsvarv i Tunge socken av Älvsborgs län av ek och furuvirke på träspant och kravell av Skeppsbyggmästare J O Johansson efter antagen beställning av kapten A J Johansson, Skärhamn. Alfred Andersson Kvartersman och Samuel Magnusson timmerman.” Alfhilds lastförmåga var 100 tdw.

Alfhild såldes till Björholmen 1910. Det var ett partrederi med fyra delägare som hade en fjärdedel vardera i rederiet. De fyra delägarna var Hilmer Berndtsson som var huvudredare, Karl Berndtsson som var befälhavare samt August Johansson och Karl Johansson. Fartyget fick Björholmen som hemort.

Den 5 juli 1916 köptes Alfhild åter till Skärhamn då Karl Olsson köpte kuttern för 8 175 kronor. Alfhild fick då motor och hon anmäldes då även för registrering. Den 6 juli utfärdades mätbrev av Göteborgs tullkammare med mättalen 52,12 brt och 35,58 nrt. Den 20 juli registrerades Alfhild med Karl Olsson som huvudredare och hans son Karl Arvid Karlsson som befälhavare. Hemorten var Skärhamn. Hennes mättal och dimensioner har i 1917 års skeppslista angetts till 52,12 brt, 51,01 brt under däck, 35,58 nrt, 19,60 längd, 5,98 bredd, 2,45 djup och 3,40 i djupgående. Motor på 25 hk inmonterades 1916.

Arvid var född den 16 oktober 1893. Han gifte sig med Anna Ingeborg (Inga) Margaretha Wågman som var född i Norra Kyrketorps socken i Skaraborgs län den 17 februari 1895. De bodde på Storgatan 24 och antog senare släktnamnet Skärhammar. Karl Olsson var född den 30 oktober 1867 och son till Olof Eliasson och Kristina Berntsdotter, på Djurgårdsvägen 4 i Skärhamn, vilka var födda i Skärhamn 1835 och i Nordvik 1841. Karl gifte sig med Anna Kristina Andersdotter från Säby som var född den 12 mars 1868. De bosatte sig på Djurgårdsvägen 2.

Den 3 april 1918 överläts kuttern till ett nytt partrederi i Skärhamn för 17 000 kronor med Karl Olssons båda söner som ägare till hälften vardera. De var Anders Osvald Karlsson som var huvudredare och Karl Arvid Karlsson som var befälhavare. Hemorten förblev Skärhamn. Alfhild ommättes vid Marstrands tullkammare den 5 april till 39,18 nrt. Den 4 oktober 1920 registreras att Osvald Karlsson är fartygets befälhavare. Efter reparationer av halvruff, lastluckor och annat i mars månad 1921 ommättes fartyget vid Marstrands tullkammare den 24 mars till 54,50 brt och 39,20 nrt. I 1923 års skeppslista nämns att Alfhild även förbyggts och drivits 1918 och att Osvald Karlsson är huvudredare.

Arvid sålde sin del i kuttern den 4 mars 1929 till sin bror Osvald för 7 500 kronor och blev istället fyrinspektör. Osvald ägde därefter hela fartyget och var själv befälhavare. Vid ommätning vid Marstrands tullkammare den 17 juli fick Alfhild mättalen 56,77 brt och 39,90 nrt. Osvald var född den 15 april 1895 och gifte sig med Adolfina Pettersson från Skärhamn som var född den 18 januari 1900. De bosatte sig på Skansvägen 7. Osvald Karlsson blev senare ägare till skonaren Anna-Stina.

Alfhild såldes den 2 februari 1933 till ett partrederi i Hamburgsund med Herman Aronsson som huvudredare och hans son Bernt Helge Aronsson som befälhavare och ägare till 99/100. Herman Aronssons del i rederiet var 1/100. Köpeskillingen var 9 400 kronor och hemort för fartyget blev Hamburgsund. Alfhild låg i Oslo den 9 april 1940 när tyskarna ockuperade Norge. Hon blev belagd med kvarstad till den 25 april då hon släpptes och fick segla på egen risk.
Hon genomgick därefter en stor reparation och förbyggnad vid Källvikens varv Dragsmark. Hon fick ny bordläggning ovan vattenlinjen, nytt däck, drivning, ruffar, styrhytt och annat. Hennes dimensioner blev då förändrade till 19,81 längd, 6,04 bredd och 2,50 djup. Innan förbyggnaden var motsvarande uppgifter 19,70 längd, 6,00 bredd och 2,47 djup. Motorn försågs med ny cylinder och tändning och ansågs vara 50 hk stark efter moderniseringen.

Bernt Aronsson anmälde till Kommerskollegium i Stockholm den 21 april 1942 att han antagit släktnamnet Akervall. Mellan 1943 och 1952 görs ett flertal ommätningar. Den 30 mars vid Lysekils Tullkammare till 60,50 brt och 39,79 nrt. Den 26 juni 1943 vid Malmö Tullbevakningsinspektion till 63,25 brt och 43,39 nrt. Den 7 juli 1944 vid Lysekils Tullkammare till 63,34 brt och 42,96 nrt. Den 17 juli samma år registrerades att Alfhild fått ny motor på 60 hk. Den 3 november 1952 blev hon mätt vid Lysekils Tullkammare till 61,49 brt och 39,96 nrt.

Herman Aronsson avled 1954 och dödsboet stod kvar med sin del i rederiet till 1961 då den övergick till sonen Bernt Akervall i Hamburgsund för 3 500 kronor. Den 2 april 1961 sålde Akervall kuttern till Stockholm. Köpare var köpman Sven Ulrik Lindberg. Priset sattes till 3 500 kronor och hemorten ändrades till Stockholm. Lindberg blev redare och befälhavare. Den 6 september samma år såldes Alfhild vidare till skrothandlare Sven-Olof Andersson i Sala för att användas som lustfartyg. Andersson blev befälhavare och redare och Alfhild fick Västerås som hemort.

Den 7 januari 1962 blev plåtslagare Nils-Erik Andersson i Hedemora ägare till Alfhild för 5 000 kronor. Han stod som redare och befälhavare och hemorten förblev Västerås. Den 21 augusti 1968 kom meddelande till Fartygsbyrån (från 1969 Sjöfartsverket) från Bo Ohlsson i Vällingby och Lilli Andersson i Hedemora att Alfhild är skrotad vid stranden av Torö den 7 november 1966. Torö ligger i Nynäshamns kommun i Stockholms skärgård. Hon avfördes från registret den 6 januari 1969 som upphuggen.

Källor: Kutterepoken, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Beslagna Segel, Digitalt Museum, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1925 och 1927, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[imar]

Alma 3499 bild 2.jpg (74.74 KiB) Viewed 15114 times

Nummer 5 av mina skutor är galeasen Alma.
Galeasen Alma från Skärhamn som ägdes av Bernhard och Johan Johansson mellan åren 1906 och 1921. Bilden är från Hunnebostrands bildarkiv.

Alma Registreringsnummer 3499
Galeasen Alma byggdes i ek och fur på klink av Anders Mattsson i Kungsviken 1899 för Johan Henrik Christiansson i Hunnebostrand. Hon mättes till 41,77 brt och 30,75 nrt den 9 juni 1899. I registreringscertifikat den 17 juni framgår att Johan Christiansson var ensam ägare och själv befälhavare. I nytt mätbrev den 7 maj 1900 har nrt ökat till 32,48. Namnet fick hon efter Johans dotter.

Hon köptes till Skärhamn den 28 februari 1906 för 3 200 kronor och i certifikatet den 6 mars framgår att bröderna Bernhard och Johan Johansson från Utäng ägde fartyget med lika delar. Bernhard var befälhavare och huvudredare. Han var född den 27 april 1879. Johan var bästeman och född den 18 september 1882. Deras föräldrar var Johan Jonasson och Britta Niklasdotter i Utäng vilka var födda i Utäng 1841 och Fosseröd 1840. Bernhard gifte sig med Alma Andersdotter från Grinneröd som var född den 20 januari 1878. De bodde i Utäng. Johan var ogift och bodde också i Utäng.

I Sveriges Skeppslista 1908 finns galeasen Alma upptagen till 41,77 brt, 41,53 brt under däck och 32,48 nrt. Hennes dimensioner anges till 15,37 längd, 6,26 bredd, 2,13 djup och 2,70 i djupgående. Hemorten är Skärhamn. I 1917 års skeppslista är motsvarande mättal 42,08, 41,33 och 32,07. Dessutom framgår att hon drivits 1911. Motor på 20 hk installerades 1917. Alma såldes till Emil Gottfrid Rutgersson i Stockevik den 1 februari 1921 för 12 000 kronor. Den 9 februari kan man av certifikatet utläsa att han var ensam ägare och själv befälhavare. Han sålde 1/4 i fartyget den 8 september 1922 till Albert Fredrik Nilsson i Stockevik för 2 000 kronor. Nytt certifikat utfärdades den 16 september.

Den 31 november 1932 befann sig Alma på resa från Oxevik vid Lysekil till Aarhus med last av 800 tomma silltunnor. Samma kväll klockan 22.30, när fartyget befann sig några nautiska mil öster om Fornäs fyr vid Grenå på Jyllands ostsida, blev motorn obrukbar på grund av varmgång i vevlagren. De tog sig för segel till Isefjorden på själland, men då Isefjordens inre del saknar fyrbelysning ankrade man i inloppet för att där invänta dagsljus. Man hade lagt ut båda ankarna men båda brast och Alma drev iland söder om Hundested och blev vrak. 100 silltunnor av lasten gick förlorade men de övriga samlades in på strandningsplatsen och transporterades med ett annat fartyg till mottagningsorten.

Anmälan om förlisningen inlämnades den 12 januari 1933 från Köpenhamn. Efter intyg den 9 februari om att Alma blivit vrak avfördes hon från registret i samma månad som strandad.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla, Segla för Tjörn, Tjörns båtar, Christian Eklund i Hunnebostrand, Sveriges Skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925, 1927, 1929 och 1931, Bidrag från medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.

[Torsten H]

7665 Agnes: ca 1961 insattes en 200 hk Volvo-Penta diesel, 6 cyl, 4-t.

[imar]

Tack Torsten. Om jag inte noterat fel från 1963 (ev 1965) års skeppslista så står där motor på 90 hk. Jag tror på det du säger men varifrån kommer uppgiften?

[Lars Johansson]

Har någon på forumet information om Agnes, SHOK, regnr 5562, byggd i Ystad 1914?

Agnes ligger på Beckholmen för renovering och jag själv arbetar och seglar med hennes syster Helene, byggd i Ystad 1916, numera med Ystad som hemort.

[imar]

Tyvärr Lars så har inte jag något om Agnes 5562 men det kanske kommer från annat håll. Skulle tro det.

När det gäller Agnes 7665 så visar det sig att jag missat på uppgiften när hon såldes till Bergkvara. Det skall vara 1960 och inte 1963. Jag rättar min historik senare. Och då kan man bättre förstå att det sattes in ny motor ca 1961. Men det är ju konstigt att det i skeppslistan 1963 står 90 hk när Torsten menar att den nya motorn var på 200 hk.

[kapstans]

Jag tycker det är väldigt kul att läsa om dessa skutor från Skärhamn och se bilderna från en svunnen tid. Då jag själv är i Skärhamn väldigt ofta så passar man på att kika lite på hur miljöerna förändrats sen bilderna tagits och nu.

[imar]

Agnes 7665 har blivit redigerad idag.

[Torsten H]

7665 Agnes: det blir tyvärr en korrigering till; Volvo-Penta-dieseln sattes in i juli 1962. 200 hk, 6 cyl, 4-takt, 120 x 140 mm, 1800/x00 v/m, typ TMD96 B1, tillverkad 1962. Uppgiften kommer från Bureau Veritas, där hon var klassad.
Attn: Lars Johansson - kolla dina meddelanden.