Hästholmen vid Vättern

[Skepparättling]

Årnäs är väl 7032 fd Jal och sedan Västraviken
Linnea och Tärnan KAN vara de som fortfarande bär namnen, fast vi får se ifall skepparna kan ge klarhet.
Likaså skepparen på Amelia/Amalia och Gunborg kanske kan locka fram rätt fartyg.

Och om det är någon som tycker att även de andra uppräknade måste visualiseras får denne hojta till, får vi se vad som kan skramla fram.

Likaså vet jag att det finns bilder på när Trafik lastar fordon, MEN jag har inga sådana....

Nedan är redigerat då jag kom på att jag skulle röra till begreppen något

Nerike i Hästholmen det lät enkelt så det kommer här varsågod

Hästholmen Trafik o 3354 Nerike .jpg (96.81 KiB) Viewed 29661 times

Hästholmen utan Trafik är väl otänkbart från vykort postat 1914

MEN eftersom det det rörde sig om år 1948 så är det denna Nerike:

6511 SS Nerike mfl.jpg (82.29 KiB) Viewed 29661 times

Kortet är suddigt, Nerike och Trafik ser jag men vilka är de 2 andra? Det är iaf inte 7032 Årnäs innanför Nerike.
Och tydligen tjänstgjorde även Nerike som färja.

[johanmmolin]

Oj, nu blev det mycket på en gång!

1921 byggdes den nya NERIKE.
När det gäller det äldre fotografiet så är det taget före 1910. Då byggdes Mjölby-Hästholmens järnväg, och dess hamnspår måste klämmas in mellan smalspårets stickspår och hamnmagasinen, vilket i sin tur krävde en utbyggnad av hamnen för att alltsammans skulle få plats.

1915 - 1932 trafikerades Hästholmen av göta kanalångaren PRIMUS, jag är rätt säker att det är hon som skymtar längst bort vid kajen.
Bilden är under alla omständigheter tagen före 1939.

Medan vi funderar vidare på vad farkosten innanför NERIKE är (motorpråm av något slag får jag det till) kan jag lista kaptenerna som dyker upp 1948:

TÄRNAN - Lyckvik (?)
AMELIA - Hansson
GUNBORG - T Johansson
SVANEN - Larsson - bör väl rimligen ha varit Algot Larssons Svanen?
LINNEA - Berntsson

[johanmmolin]

För att förtydliga min uppfattning om PRIMUS:
Efter PER BRAHE:s förlisning återinsattes VIKTOR RYDBERG på traden Jönköping - Stockholm tillsammans med PRIMUS. 1919 – 1922 bör det då (?) ha varit den förstnämnda ångaren som gjorde hästholmen-anlöpen.
Sedan VIKTOR RYDBERG gått på grund 1922 blev dock PRIMUS ensam kvar, och jag har ett vykort någonstans i gömmorna där PRIMUS på dagtid precis har lämnat Hästholmens hamn. Det ter sig således ganska rimligt att i varje fall första åren PRIMUS anlöpte Hästholmen. När dessa upphörde vet jag inte.

Dock: 1933 - 1935 var det MOTALASTRÖM som gick på jönköpingstraden, följt av, de sista åren, 1936 - 1938 BALTZAR v PLATEN.
Och som noterades från hamnliggarna från 1937: Då anlöptes inte hamnen av några kanalbåtar.

PRIMUS hade ett karaktäristiskt utseende på styrhyttens fönster i fronten, med det mittersta större och högre än de båda på vardera sidan. Fotografiet ovan visar detta ganska väl tycker jag, så jag drar därför slutsatsen att det måste vara PRIMUS. Troligen tidigt 1920-tal.

Någon gång i början av 1920-talet skulle frälsarkransarna målas röd-vita, tidigare var de helt vita, som på pråmen på bilden. Jag deltog i en rätt intressant diskussion om detta för längesedan på forumet Skärgårdsbåtar, eftersom det bevisligen finns TVÅ leveransfoton av WILHELM THAM 1912, där redan då man tydligt kan se att dessa var rödvita.

Så mitt bud är att det "nyare" kortet från Hästholmen är daterat någon gång c:a 1923 - 1925.

[Skepparättling]

För att förtydliga min uppfattning om PRIMUS:
Efter PER BRAHE:s förlisning återinsattes VIKTOR RYDBERG på traden Jönköping - Stockholm tillsammans med PRIMUS. 1919 – 1922 bör det då (?) ha varit den förstnämnda ångaren som gjorde hästholmen-anlöpen.
Sedan VIKTOR RYDBERG gått på grund 1922 blev dock PRIMUS ensam kvar, och jag har ett vykort någonstans i gömmorna där PRIMUS på dagtid precis har lämnat Hästholmens hamn. Det ter sig således ganska rimligt att i varje fall första åren PRIMUS anlöpte Hästholmen. När dessa upphörde vet jag inte.

Dock: 1933 - 1935 var det MOTALASTRÖM som gick på jönköpingstraden, följt av, de sista åren, 1936 - 1938 BALTZAR v PLATEN.
Och som noterades från hamnliggarna från 1937: Då anlöptes inte hamnen av några kanalbåtar.

PRIMUS hade ett karaktäristiskt utseende på styrhyttens fönster i fronten, med det mittersta större och högre än de båda på vardera sidan. Fotografiet ovan visar detta ganska väl tycker jag, så jag drar därför slutsatsen att det måste vara PRIMUS. Troligen tidigt 1920-tal.

Någon gång i början av 1920-talet skulle frälsarkransarna målas röd-vita, tidigare var de helt vita, som på pråmen på bilden. Jag deltog i en rätt intressant diskussion om detta för längesedan på forumet Skärgårdsbåtar, eftersom det bevisligen finns TVÅ leveransfoton av WILHELM THAM 1912, där redan då man tydligt kan se att dessa var rödvita.

Så mitt bud är att det "nyare" kortet från Hästholmen är daterat någon gång c:a 1923 - 1925.

Hmmm, kort från 12 augusti 1922 visar att båthusen ligger i en annan riktning (den riktning de ligger i idag) än på kortet med "nya" Nerike.

Antingen är denna dag feldaterad ( I learned it from a book). eller så har kortet jag tidigare lade ut fel datum då det på det kortet var tryckt 13 augusti.

[johanmmolin]

Det sista kortet MÅSTE ju vara taget 1922 (Per Brahe)! Då är således kortet med NERIKE nr 2 taget senare – vi har ju hela resten av 1920-talet på oss att gissa, fram t.o.m. 1932.
Vilket gör all diskussion om kanalångaren på detta kort överflödig; då måste det vara PRIMUS.
Diskussionen om frälsarkransar leder ofta fel. Att en ny regel instituerades (1922?) innebar ju inte att många farkoster av lite enklare slag inte fortfarande kunde ha helvita dito tio år senare.

Intressant är att Vätterns första fiskemotorbåt, byggd 1910, syns på många hästholmenvykort framöver, bl.a. på det från 1922!

[Skepparättling]

Vart jag ville komma är att Nerike kortet borde vara från 1921 då hon byggdes då. Och båthusen sedan ändrades till att ligga som de gör idag och på bärgningskortet från 1922. På Nerike kortet saknar ju det bortersta båthuset tak, kanske de redan då höll på att plockas ned?

Med på bärgningskortet syns även motorlupen Vanäs och segelslupen Måsen av Harge.

Motor fiskebåten, om det nu är samma vi menar, så syns den också på den film som existerar från bärgningen. Användes kanske som persontransport under bärgningstiden?

[johanmmolin]

Om vi är överens om att det är PRIMUS som ses på "andra Nerike-bilden" så måste det betyda att i och med att PER BRAHE förliste var det PRIMUS som fick överta turerna via Hästholmen och VIKTOR RYDBERG fick istället ta över PRIMUS turer via Hjo. I så fall kan 1921 stämma. Några ledtrådar gör dock att jag fortfarande är tveksam:

Om du jämför med "rälsbusskortet" från slutet av 30-talet ser båthusen likadana ut då som på andra Nerikebilden:



Alltså tror jag att den senare bilden inte är från 1921 utan senare på 1920-talet.

Det här med datering av fotografier är ett spännande detektivgöra, och tyvärr ramlar man ju i diket alltsom oftast då kort påstås vara från ett annat datum än vad som är verkligheten. Känner mig väl förtrogen med den erfarenheten...

[Skepparättling]

Oj, nu blev det mycket på en gång!
Medan vi funderar vidare på vad farkosten innanför NERIKE är (motorpråm av något slag får jag det till) kan jag lista kaptenerna som dyker upp 1948:

TÄRNAN - Lyckvik (?)
AMELIA - Hansson
GUNBORG - T Johansson
SVANEN - Larsson - bör väl rimligen ha varit Algot Larssons Svanen?
LINNEA - Berntsson

Kan bara hålla med Johan NU blev det mycket. För om teorierna om båthusen stämmer innebär det att de först (?) låg som de gör nu. För att sedan ligga som på Nerike och Anna bilder, ungefär där sjösättnings rampen numera är. För att sedan åter flyttas tillbaka för att ligga som de gör nu.

Efter denna utvikning om båthus, åter till skutor (då jag tror de ovan uppräknade är sådana).

Tärnan stämmer skepparen med Tärnan av Hambusrgsund, alltså den tärnan man fortfarande kan se ovan vatten ytan.
ur svensk skeppslista 1951:

5484 Tärnan Galeas 80 hkr 22,04x5,86 m b 1913 Karlshamn redare och skeppare Eric Nestor Lyckvik.

stort FRÅGETECKEN KRING NÄSTA
6159 Amalia av Skärhamn ex Gry I galeas 35 hkr 21,45x6,10 b 1904 Marstal skeppare R P Hansson redare R P Hanssons DÖDSBO (fast det kanske var ett Hanssonskt släkt företag. Så skepparen kanske iaf hette Hansson)

6326 Gunborg Skärhamn ex Guri galeas 80 hkr 23,56x6,30m b Marstal 1914 skeppare T V Johansson, redare B H Johansson

Larssons 3287 Svanen köptes av dessa 1943 och såldes 1949 så antagandet är rimligt.

Linnea ?? 4 kandidater ur 51 års skeppslista:

4625 Linéa redare/skeppare Fritiof Ragnvald Pettersson Skärhamn

1716 Linea redare/skeppare Ragnar Mauritz Sundberg Linanäs

5731 Linnéa redare/skeppare Ernst Alfred Nilsson Rönnäng

7346 Linnéa redare/skeppare Erik Alexius Jansson Grebbestad

Men den skeppare som står i skeppslistan behöver ju inte nödvändigtvis vara den som VAR skeppare ombord

[johanmmolin]

AMALIA kan väl stämma, dina uppgifter är ju från 1951, och "Hansson" kanske fortfarande levde 1948. Det var väl inte så länge ett dödsbo fortsatte äga en skuta innan den antingen registrerades i en släktings (hustrus?) namn, eller såldes vidare. Så jag köper din idé där.

Om Linnea var rätt stavad så måste det ju vara någon av de sistnämnda.

En ren spekulation från min sida, jag kan vara ute i fria rymden nu, men:

Jag har ett intryck av att skutor från västkusten rätt ofta sökte sig upp i Göta Kanal och till Vättern, men att det var betydligt mer ovanligt för ostkustska (!) skutor, och inte minst för dem som härrörde från stockholms skärgård och norrut. Rätt eller fel?

[Borgholm]

6159 AMALIA:

1949, feb 15: Cert, änkefru Anna Beata Hansson, Skärhamn. Ägare: oskiftade dödsboet efter R P Hansson, Skärhamn. Befälhavare: Hans Sune Hansson. R P Hansson född den 28.9.1889 avled den 26.10.1948.

1951, feb 13: Cert, pr skeppare Hans Sune Hansson, Skärhamn, själv befälhavare, ½. Övrig delägare: sjöman Ralf Bernt Göte Hansson, Skärhamn, ½. Bouppteckning efter Anna Beata Hansson f 24.10.1895, avliden 22.7.1950, moder till delägarna.

1951, mars 7: befälhavare: Erik Bertil Roland Lottsson, Skärhamn f 22.2.1923 (skI 4/1948).

1952, mars 27: befälhavare: Ralf Bernt Göte Hansson, Skärhamn, f 31.5.1930 (Östersjösk 16/1952).

1952, apr 24: anmälan; såld till pr fru Ruth Ragnhild Maria Johansson, Degerhamn, ¼. Befälhavare: John Viktor Julius Johansson, Degerhamn, ½ (Beh.bev 311/1936). Övriga delägare: sjöman Arne Jonny Mauritz Johansson och fröken Ragna Ingegerd Marianne Johansson, Degerhamn, 1/8 vardera.

[johanmmolin]

O, tack! Det måste ju vara hon! Då fattas bara den tidigare historien, och så förstås en bild...

[Skepparättling]

O, tack! Det måste ju vara hon! Då fattas bara den tidigare historien, och så förstås en bild...

Lånad på nätet

[Torsten H]

Linea är den med regnr 4625.

[johanmmolin]

Tack! Uppenbarligen dyker hon upp igen nu:


Nu förflyttar vi oss till 1953.

TRAFIK tycks ha ett sinande underlag för godstransporter.
Till Ödeshög fraktas fortfarande styckegods, en hel del gods till Ödeshögsverken (1,3 ton plåt, 740 kg kullager, 480 kg järnvaror mm). I övrigt återfinns kaffe, färg, kemikalier, turistsängar mm.

Borghamn och Omberg tar emot totalt 480 kg styckegods via TRAFIK. Ingen av stationerna längs med Mjölby-Hästholmen-banan är dock längre godsmottagare från den gamla ångaren.

I allt väsentligt är det som fraktas ut från Ödeshög möbler och gurkor (!).

Däremot transporteras 20 bilar österut och 21 bilar västerut, förutom ett antal motorcyklar.



Skut-trafiken är då intressantare. Lastsjöfarten tycks ha fått ett visst uppsving i början av 1950-talet. Nu har de sista lastångarna definitivt försvunnit, och allt som fraktas är bulkgods.
Det rör sig om c:a 600 ton ”norgesalpeter” in till Hästholmen, och ut, från Centralföreningen och John Andersson 1527 ton raps, 961 ton spannmål och 554 ton vete.

När det gäller namnen på flytetygen så kan konstateras att hamnkaptenen i varje fall år 1953 inte lärt sig att skriva begripligt. Jag ska göra så gott jag kan att dechiffrera dem. Här följer en exposé över vilka skutor som anlöpte, och antal gånger under sommaren:

Lossade salpeter gjorde
TÄRNAN (1) --- E Lyckvik
SOLVIG (1) --- H Johansson
BO HUGO (?) (1) --- H Johansson (också?)
FREDRIK (1) --- P Larsson, samt
KAJSA --- B Christiansson, som även lastade vete vid sitt enda anlöp


Lastade raps gjorde
JUNO (1) --- O Pettersson
VÄTTERVIK (2) --- Bülow
SYLVIANA (1) --- Petersson
ETHEL (1) --- Bülow
MINA (???) (1) --- Magnusson ???
ÄRAN (1) --- J Petersson
LINEA (2) --- K F Davidsson
GARIBALDI (1) --- L Carlström
LILLY (1) --- E Johansson
FRITIOF (1) --- Nilsson
KLIPPEN (1) --- Larsson (som också vid ett annat tillfälle lastade spannmål) samt
IDA (1) --- Alfredsson

Lastade spannmål gjorde också

TRELLEVIK (1) --- inget namn
EOS (1) --- inget namn (i liggaren stavat E.O.S.)
SOLOMIT (???) (1) ---Andersson
LIDAN (1) --- Persson
JÄRPEN (1) --- Pilqvist och
IRENE (1) -- J G Gustafsson

Vete slutligen, förutom KAJSA nämnd ovan:

JANSEN (?) (1) --- inget namn
GERDA (?) (1) --- H? Larsson samt
RENGEN (2) --- Johansson

En strid ström av fartyg således, med totalt 30 anlöp under 92 dagar, men endast VÄTTERVIK, LINEA och RENGEN syntes mer än en gång under sommaren.

Ett antal farkoster som ter sig självklara, LINEA är väl samma som nyss nämnts, men några jag inte har en susning om.

[Skepparättling]

Jag tolkar många frågetecken som de osäkra korten.


Inget referensbibliotek i närheten (det står hemma idet som en gång var skepparen på Vätterviks villa men som numera är min) så inga bilder och direkt ur huvudet:

Mina är MINNA med skeppare Hilding Magnusson

Solomit är SOLAMIT Otroligt nog kan du se fakta om henne på http://www.skargardsbatar.se/anna_1912/ dock ingen bild där ännu...