Var i dagarn och dök på M/S Harm...pos...Lindalssundet, STHLM, är det någon som kan berätta mer.vad hände och var var hon på väg,last,foto mm
Ryktet talar även om två sjunkna bogser båtar utanför som tydligen har med det hela att göra.Skulle vara kul att veta mer!
Harm
-
- Posts: 11
- Joined: 03 Apr 2005, 22:54
- Location: Spain and Sweden
- Contact:
Hej!
Fakta:Förlisningsdatum 1969-08-15, skada babord vid lucka 2 (kollision med annat fartyg), 340 bruttoton, last järngöten, hemort Naantali Finland.
Kolla denna länk: http://www.dykarna.nu/diveSpots/show.asp?dyk=1
Det ryktas att skepparn på Harm var lite "parfymerad".
Bogserbåtarna du talar om är en bogserbåt vid namn "Pluto" och ett passagerarfartyg vid namn "Skraken" Pluto bogserade Skraken när Skraken började brinna. dessa ligger ungefär på position 59.25.100N 18.30.400E Kolla Med Åkersberga Dykskola som kör utfärder dit ofta(jag jobbar där).
MVH
Niklas
Fakta:Förlisningsdatum 1969-08-15, skada babord vid lucka 2 (kollision med annat fartyg), 340 bruttoton, last järngöten, hemort Naantali Finland.
Kolla denna länk: http://www.dykarna.nu/diveSpots/show.asp?dyk=1
Det ryktas att skepparn på Harm var lite "parfymerad".
Bogserbåtarna du talar om är en bogserbåt vid namn "Pluto" och ett passagerarfartyg vid namn "Skraken" Pluto bogserade Skraken när Skraken började brinna. dessa ligger ungefär på position 59.25.100N 18.30.400E Kolla Med Åkersberga Dykskola som kör utfärder dit ofta(jag jobbar där).
MVH
Niklas
-
- Posts: 73
- Joined: 29 Jan 2005, 15:43
- Location: Tromsø, Norway
"Skraken" var en Skärgårdsbåt.
"Ejdern", "Grisslan" och "Skraken" var tre systrar som byggdes i Tyskland år 1953 om jag inte missminner mig. De byggdes för att ingå i det trafikupplägg, som SÅA (Sthlms Ångslups AB) tillsammans med BSS (Busstrafiken Sthlm-Södertörn) och BSBV (Busstrafiken Sthlm - Björknäs -Värmdö) hade för skärgårdstrafiken till Möja, Sandhamn, Nämndö, Ornö och Utö under en 15-årsperiod. Alla dessa bolag ingick i Wallenbergssfären. De övertog denna trafiken från Waxholmsbolaget och grundtanken var att det skulle vara busstrafik och passbåtstrafik i samarbete.
År 1964 gick "Skraken" på grund. I samband med bärgningen tog "Skraken" fyr tillsammans med den bogserare, som höll på att länsa henne. Resultatet blev att man drog bägge fartygen ut på djupt vatten där de sjönk.
År 1968 tog Waxholmsbolaget tillbaka trafiken från SÅA. "Ejdern" blev under några år Waxholmsbåt innan den såldes till utlandet. "Grisslan" hamnade hos Strömma Kanalbolaget under namnet "Mälardrott". Senare såldes den till Vänern där den under namnet "Vänersol" förolyckades. Jag tror faktiskt att den också är ett lämpligt dykobjekt.
De här tre båtarna påminde lite grand om Rödlöga i uppbyggnad och inredning. De var ju också samtida. De hade också jämförbara fartresurser, dvs lite snabbare än Ångbåtar och Ö-båtar men långsammare än Snabbåtarna.
För övrigt har jag personligen jobbat både på "Ejdern" och "Grisslan". På "Ejdern" var jag biljettare en kort period på slutet av 60-talet och på "Mälardrott" var jag chief i sex timmar ditkommenderad på min lediga dag sedan ordinarie person blivit opasslig. Jag minns bara att den hade ett dj****a idiotiskt elsystem.
Men jag skall berätta en gammal historia. Jag minns nämligen att "Ejdern" var inblandad i en märklig incident. Då var den en av få Waxholmsbåtar som inte hade radar. Magnetkompass och annat var väl inte heller något att hurra för. Jag tror det var på våren 1970 men är inte säker. Det var i varje fall en dag med alldeles våldsam tjocka. Man såg absolut inte ett dugg. Här vill jag reservera mig för detaljerna - jag minns nog fel här och där men den grundläggande "chain of events" var som följer:
Den hade i vart fall gått mot Grundvik men kom aldrig fram. Över kommunikationsradion framgick att man inte igen sig när man kom till vad man trodde var Grundviks brygga. Eftersom man inte hade säker position vågade man inte gå ut och irra runt i dimman.
Man måste ju vara nära för man hade ju varit i Linanäs bara några minuter tidigare. En närbelägen W-båt med radar gick mot Grundvik och letade. Man fann ingenting..... Man gick fram och tillbaka, man följde land, man gick över till Saxaröarna. Ingen "Ejdern" fanns att finna. Det hela var ett mysterium. En båt som "Ejdern" liggande vid strandkanten skulle ju vara ett gigantiskt radareko och en baggis att hitta.
Då tog sig biljettaren och ett par passagerare i land. Det enda han kunde hitta var igenbommade sportstugor - många sportstugor. Inte en människa, inte något som antydde var man befann sig. Han tog sig ombord igen. Inte heller någon av passagerarna kände igen sig. Tiden gick - flera båtar letade nu efter "Ejdern", men den var som uppslukad av jorden.
Slutligen krävdes radikala medel - bryta sig in i en stuga med telefonledning, ringa televerket och finna ut var telefonen befinner sig........ Detta gjordes och då var mysteriet löst. På Västra sidan av Ljusterö, helt nära Grundvik är det en lång och djup vik där ingen Waxhomsbåt varit inne vare sig förr eller senare. Där låg "Ejdern". Det var bara att leta sig ut ur viken och fortsätta resan med lotsning av den radarförsedda W-båten......
"Ejdern", "Grisslan" och "Skraken" var tre systrar som byggdes i Tyskland år 1953 om jag inte missminner mig. De byggdes för att ingå i det trafikupplägg, som SÅA (Sthlms Ångslups AB) tillsammans med BSS (Busstrafiken Sthlm-Södertörn) och BSBV (Busstrafiken Sthlm - Björknäs -Värmdö) hade för skärgårdstrafiken till Möja, Sandhamn, Nämndö, Ornö och Utö under en 15-årsperiod. Alla dessa bolag ingick i Wallenbergssfären. De övertog denna trafiken från Waxholmsbolaget och grundtanken var att det skulle vara busstrafik och passbåtstrafik i samarbete.
År 1964 gick "Skraken" på grund. I samband med bärgningen tog "Skraken" fyr tillsammans med den bogserare, som höll på att länsa henne. Resultatet blev att man drog bägge fartygen ut på djupt vatten där de sjönk.
År 1968 tog Waxholmsbolaget tillbaka trafiken från SÅA. "Ejdern" blev under några år Waxholmsbåt innan den såldes till utlandet. "Grisslan" hamnade hos Strömma Kanalbolaget under namnet "Mälardrott". Senare såldes den till Vänern där den under namnet "Vänersol" förolyckades. Jag tror faktiskt att den också är ett lämpligt dykobjekt.
De här tre båtarna påminde lite grand om Rödlöga i uppbyggnad och inredning. De var ju också samtida. De hade också jämförbara fartresurser, dvs lite snabbare än Ångbåtar och Ö-båtar men långsammare än Snabbåtarna.
För övrigt har jag personligen jobbat både på "Ejdern" och "Grisslan". På "Ejdern" var jag biljettare en kort period på slutet av 60-talet och på "Mälardrott" var jag chief i sex timmar ditkommenderad på min lediga dag sedan ordinarie person blivit opasslig. Jag minns bara att den hade ett dj****a idiotiskt elsystem.
Men jag skall berätta en gammal historia. Jag minns nämligen att "Ejdern" var inblandad i en märklig incident. Då var den en av få Waxholmsbåtar som inte hade radar. Magnetkompass och annat var väl inte heller något att hurra för. Jag tror det var på våren 1970 men är inte säker. Det var i varje fall en dag med alldeles våldsam tjocka. Man såg absolut inte ett dugg. Här vill jag reservera mig för detaljerna - jag minns nog fel här och där men den grundläggande "chain of events" var som följer:
Den hade i vart fall gått mot Grundvik men kom aldrig fram. Över kommunikationsradion framgick att man inte igen sig när man kom till vad man trodde var Grundviks brygga. Eftersom man inte hade säker position vågade man inte gå ut och irra runt i dimman.
Man måste ju vara nära för man hade ju varit i Linanäs bara några minuter tidigare. En närbelägen W-båt med radar gick mot Grundvik och letade. Man fann ingenting..... Man gick fram och tillbaka, man följde land, man gick över till Saxaröarna. Ingen "Ejdern" fanns att finna. Det hela var ett mysterium. En båt som "Ejdern" liggande vid strandkanten skulle ju vara ett gigantiskt radareko och en baggis att hitta.
Då tog sig biljettaren och ett par passagerare i land. Det enda han kunde hitta var igenbommade sportstugor - många sportstugor. Inte en människa, inte något som antydde var man befann sig. Han tog sig ombord igen. Inte heller någon av passagerarna kände igen sig. Tiden gick - flera båtar letade nu efter "Ejdern", men den var som uppslukad av jorden.
Slutligen krävdes radikala medel - bryta sig in i en stuga med telefonledning, ringa televerket och finna ut var telefonen befinner sig........ Detta gjordes och då var mysteriet löst. På Västra sidan av Ljusterö, helt nära Grundvik är det en lång och djup vik där ingen Waxhomsbåt varit inne vare sig förr eller senare. Där låg "Ejdern". Det var bara att leta sig ut ur viken och fortsätta resan med lotsning av den radarförsedda W-båten......
Hej jag dök ganska många gånger på harm under 80 talet, Vi hittade i styr hytten ,den aktra delen under infallen garnering 47 fl sprit och massor med limpor cigg.ciggen lämnade vi.. ..Det var ett skåp som var ca 100cm högt.Jag tror att det var ett nav utrymme eller dyl.Vi dök även på de andra vraken som ligger närmare farleden.De ligger dubbelt så djupt.Strömmar och sigt kan växla från bra till ur usel på 5 min .Harm simmade vi till med hjälp av enslinj i land av flaggst mm.Gör ej detta använd båt.Kan vara ett lätt dyk eller ett mycket svårt.På den tiden var vi alla unga och proffs,militärer,nordsjö,mm.och vi ansåg dyket medel....Nu avancerat..................Ursäkta detta kanske seglade iväg men om de sparade någon en massa problem så..
- Lars Johnson
- Posts: 218
- Joined: 14 Jun 2005, 22:39
- Location: Skogås
- Contact:
- Arne Timmerling
- Posts: 114
- Joined: 28 Oct 2004, 10:39
Pilen
Bogserbåten "Pilen" väcker minnen. Jag tror att det är samma "Pilen" som blev ombyggd till segelfartyg och fick namnet "Louisiana". Riggad med två master och skulle ut på långsegling. Det blev givetvis inget av. Hon såldes istället till fyra grabbar som kom till Djurgårdsvarvet med henne. Det var något av de första åren på åttiotalet. Jag minns att det var en som hette Göran, tvillingarna Lennart och Torbjörn samt en fjärde som jag glömt namnet på. Lennart och Torbjörn gick inte att skilja åt. Identiska. Jag lärde mej snart ett trix. Man skrek ett ljudligt "GIV AKT". Då flög Lennart, upp stram som en glasspinne och Torbjörn sjönk darrande ihop . Det var nämligen så att Lennart var yrkesmilitär och Tobbe var "tomhylsa" (vapenvägrare). Nåväl, de började riva det som var dåligt på "Louisiana" och stog givetvis där snart med ett tomt skrov. De fick henne i sjön igen och kom till Luma-kajen i Hammarbykanalen där en smed som hette Lennart Någonting jobbade med lite olika projekt. Lennart var för dj---la duktig. Det gick inte allid så fort, men det blev alltid mycket, mycket bra. Han jobbade gärna när folk hade pengar och tog en paus några månader när pengar saknades. Han hade verkstäder i containrar och hade jobbat länge i Väst Afrika. Folk som klara sej där vet att få till den ljuvligaste Consomé på en endaste liten spik. Han höll också på med en "bagarbåt" som jag glömt namnet på. Det var en ångslup som någon bagare höll på att renovera. Jag undrar vart den tog vägen. Även den blev något i hästväg.
Nu ser jag att gamla "Pilen" återkommit till Djurgårdsvarvet som dessvärre mer och mer börjar likna en kyrkogård för gamla plåtskrov med desillusionerade överbyggnader. Bakom "Pilen" tror jag gamla bunkerbåten "Runö" ligger. Även hon borde fått bli spik. Ägs visst av en australiensisk forskare som bor på Gotland. Hon har en bra länspump. Fast hårt sliten numera.
Arne
Nu ser jag att gamla "Pilen" återkommit till Djurgårdsvarvet som dessvärre mer och mer börjar likna en kyrkogård för gamla plåtskrov med desillusionerade överbyggnader. Bakom "Pilen" tror jag gamla bunkerbåten "Runö" ligger. Även hon borde fått bli spik. Ägs visst av en australiensisk forskare som bor på Gotland. Hon har en bra länspump. Fast hårt sliten numera.
Arne
-
- Posts: 29
- Joined: 21 Jun 2005, 10:10
Tror nog att Kung Arne har rätt i det mesta om Runö, Pilen och Bagar´ns båt, här lite tillägg.
Långslanka Pilen verkar ligga för fäfot, men någon har rivit tältet över "hålet " i däck och hon flyter högre än på länge. Senaste ryktet säger att det är slut med drömmarna om lata latituder, men någon ångbåt lär det heller aldrig bli igen. P var en av reparenterna på Sme´ns (Lennart L) varv på Lumakajen, dessförinnan var hon i docka i Söderköping och svetsning utfördes av Lennart (förstås! dockmästar´n Mattssons son). P omnämns och visas på bild i "Ångbåtstrafiken i Dalarna".
Runös tidigare ägare följde ett i våra kretsar sällan använt råd, nämligen "kasta inga bra pengar efter dåliga" eller om det nu var den
gamla devisen att "bakom varje stor man finns en klok kvinna" som gällde. I vart fall blev det ingen resa till Kritstenshawaii, Aussiens hemvist i norra hemisfären. I somras överläts ägandet till en ny lirare, där en lastbil och ett svetsaggregat utgjorde del- eller full likvid.
Bagar´ns båt heter S/S Runn och den ligger nu körklar med ånga i Smedjebacken. En förening ska ha övertagit ansvaret, även om envisa rykten säger att Bagar´n fortfarande har ett finger med i smeten.
Långslanka Pilen verkar ligga för fäfot, men någon har rivit tältet över "hålet " i däck och hon flyter högre än på länge. Senaste ryktet säger att det är slut med drömmarna om lata latituder, men någon ångbåt lär det heller aldrig bli igen. P var en av reparenterna på Sme´ns (Lennart L) varv på Lumakajen, dessförinnan var hon i docka i Söderköping och svetsning utfördes av Lennart (förstås! dockmästar´n Mattssons son). P omnämns och visas på bild i "Ångbåtstrafiken i Dalarna".
Runös tidigare ägare följde ett i våra kretsar sällan använt råd, nämligen "kasta inga bra pengar efter dåliga" eller om det nu var den
gamla devisen att "bakom varje stor man finns en klok kvinna" som gällde. I vart fall blev det ingen resa till Kritstenshawaii, Aussiens hemvist i norra hemisfären. I somras överläts ägandet till en ny lirare, där en lastbil och ett svetsaggregat utgjorde del- eller full likvid.
Bagar´ns båt heter S/S Runn och den ligger nu körklar med ånga i Smedjebacken. En förening ska ha övertagit ansvaret, även om envisa rykten säger att Bagar´n fortfarande har ett finger med i smeten.