Hej.
Medans jag ännu får ha tid att vara ute på nätet(pga av det finns barn i min närhet som jobbar EM skift vid datorn) , så har jag en fråga till Stig Samuelsson angående kopplingen till pråmen, är det med vajrar från låringspollarna till hörnen på pråmen eller med en sk. ridgid coupling med sprintar i passande hål i notchen på pråmen.
jag undrar även om det är en sk. deep notch pråm eller en shallow notch
pråm.Tackar på förhand.
Pushern Karl Erik
-
Stig Samuelsson
- Posts: 108
- Joined: 21 Nov 2005, 11:42
- Location: Lysekil
Jaha du,,,,, vad deep notch pråm osv är, vet jag inte, men KEOX har två stöddiga hydraler som vi passar in i hack(notches?) på den tillbyggda delen av pråmen.
Samma system har Mega, fast ett eller två nummer grövre grejor, ett antal danska o finska puttare. Vi lär enligt vad som sägs kunna koppla de flesta av dem.
De stora finska gossarna "Steel" t.ex har även en hydral som går från själva stäven på puttaren o in i pråmen.
På så sätt blir det en enda enhet som rör sig som ett vanligt fartyg i sjön.
Våra hydraler blir i stället som ett gångjärn. När pråmens akter reser sig i sjön, reser sig K-E s förskepp, det kändes en aning konstigt till en början.
Systemet med vajrar skulle med största sannolikhet inte hålla i en kuling till sjöss.
Hoppas du kan förklara för mig vad deep notch o shallow notch står för.
Samma system har Mega, fast ett eller två nummer grövre grejor, ett antal danska o finska puttare. Vi lär enligt vad som sägs kunna koppla de flesta av dem.
De stora finska gossarna "Steel" t.ex har även en hydral som går från själva stäven på puttaren o in i pråmen.
På så sätt blir det en enda enhet som rör sig som ett vanligt fartyg i sjön.
Våra hydraler blir i stället som ett gångjärn. När pråmens akter reser sig i sjön, reser sig K-E s förskepp, det kändes en aning konstigt till en början.
Systemet med vajrar skulle med största sannolikhet inte hålla i en kuling till sjöss.
Hoppas du kan förklara för mig vad deep notch o shallow notch står för.
Pusher och pråm
Hej.
Jag översätter direkt från en bok, om livet ombord på amerikanska bogserbåtar av Virginia Thorndike, som heter "On Tugboats, stories of work and life aboard.
Notch: ett urtag i aktern på pråmen formad för att passa i förändan på den skjutande båten. Kan vara djup,(deep) som då tar in nästan hela båten i aktern, eller grund(shallow) som då endast har några fot av fören i urtaget. Det här med 3 tums vajrar från låringspollarna användes oftast i trafik inomskärs(floder, kanaler odyl.). En del båtar har precis som ni kraftiga hydruliska sprintar som passar i urtag i pråmen.
hoppas det klargjorde lite ikring frågan.
Jag översätter direkt från en bok, om livet ombord på amerikanska bogserbåtar av Virginia Thorndike, som heter "On Tugboats, stories of work and life aboard.
Notch: ett urtag i aktern på pråmen formad för att passa i förändan på den skjutande båten. Kan vara djup,(deep) som då tar in nästan hela båten i aktern, eller grund(shallow) som då endast har några fot av fören i urtaget. Det här med 3 tums vajrar från låringspollarna användes oftast i trafik inomskärs(floder, kanaler odyl.). En del båtar har precis som ni kraftiga hydruliska sprintar som passar i urtag i pråmen.
hoppas det klargjorde lite ikring frågan.
Håkan Sundström
-
Stig Samuelsson
- Posts: 108
- Joined: 21 Nov 2005, 11:42
- Location: Lysekil
-
Sven Olofsson
- Posts: 62
- Joined: 21 Sep 2005, 13:59
- Location: Haparandapojke som ankrat i Kisa
-
Tomas Olsson
- Posts: 44
- Joined: 28 Sep 2005, 02:05
- Location: Sandarne
Ekonomin i det hela ang sjöfarten är nog inte lätt att förstå.
Men ett pusherekipage har vissa fördelar.
Liten besättningskostnad i relation till transporterad last.
Relativt korta hamntider med tanke på den mängd last som hanteras, inte alls längre kajtid än lastfaryg med konv. lastrum.
Hamnarna behöver inte vara utrustade med mer än hjulastare och ev lastbilar för att hantera bulklaster, då alla svenska pusherpråmar är utrustade med ramp/ramper.
Nakdelen är att vi är mer väderkänsliga än konv. fartyg.
Mvh
Tomas.
Men ett pusherekipage har vissa fördelar.
Liten besättningskostnad i relation till transporterad last.
Relativt korta hamntider med tanke på den mängd last som hanteras, inte alls längre kajtid än lastfaryg med konv. lastrum.
Hamnarna behöver inte vara utrustade med mer än hjulastare och ev lastbilar för att hantera bulklaster, då alla svenska pusherpråmar är utrustade med ramp/ramper.
Nakdelen är att vi är mer väderkänsliga än konv. fartyg.
Mvh
Tomas.
-
Stig Samuelsson
- Posts: 108
- Joined: 21 Nov 2005, 11:42
- Location: Lysekil
-
Tomas Olsson
- Posts: 44
- Joined: 28 Sep 2005, 02:05
- Location: Sandarne
Pråmar
Hej.
Skall försöka klargöra litegrann om varför bogserbåtar och pråmar är så vanligt i USA, dels genom en bekant i USA som har jobbat på div.båtar och dels genom lite egen forskning i "tug business" pga ett intresse i detta. En stor del beror på ekonomi delvis pga. kryphål i lagar.
Tillexempel en båt under 200 gross ton (vilken 80% av båtarna är) ur ägarnas synvinkel det mest ekonomiska både på bemanningssidan och på regler och föreskrifter for driften av densamma. Amerikanska regler tillåter ägarna till fartyg uner 200 t större frihet i bemanning och drift.
Jag skall igentligen inte gå så mycket på djupet i detta, för det är så komplicerat på många sätt att undgå 200t regeln(beroende hur man definierar t.ex en överbyggnad mm.mm.) T.ex en båt på 4 mans besättning under 200t, kopplas till en tankpråm på högt 10.000 ton(tomvikt) (som inte heller går under några högre uppsatta regulationer) gör att "vipps" så har du ett tank ekipage på max 250 meter långt och
fortfarande kan båten vara sk. oinspekterat fartyg med ett lägre krav på behörigheter för skeppare och lotsar. Detta gäller även båtar som är kontinuerligt ihopkopplde med pråmen. Motsvarande tankbåt i den här vikt klassen har då kanske upp till 8-10 man ombord och betydligt hårdare regler och klassningar på både båt och besättning.
För övrigt, som han sa, så när det gäller säkerheten i usa på vattensidan (terror), så kan vem som helst kapa en fullastad tankpråm och köra i full fart mot t.ex en bränsledepå ikring N.Y området och tänk er sen efterföljderna.
Det är förövrigt lite känsligt att tala om hotbilder o.dyl, för de jag har kontakt med i usa vill egentligen inte uttala sig i dessa frågor pga. deras arbetgivare, jobb odyl. Det är i dagens tider inte så lätt att bli anställd i bogserbranchen i usa. (den gamla härliga "westerntiden " är sedan efter 9/11 förbi.) Jag har för övrigt fått tag i en bok från usa på 50-talet om tugs
den skall jag recsensera senare i vinter. Känner ni någon som har jobbat i USA på bogserare, så hör gärna av er till mig.
Det vart lite långt inlägg, men hoppas ni har överseendemed det.
Snöiga hälsningar från
Skall försöka klargöra litegrann om varför bogserbåtar och pråmar är så vanligt i USA, dels genom en bekant i USA som har jobbat på div.båtar och dels genom lite egen forskning i "tug business" pga ett intresse i detta. En stor del beror på ekonomi delvis pga. kryphål i lagar.
Tillexempel en båt under 200 gross ton (vilken 80% av båtarna är) ur ägarnas synvinkel det mest ekonomiska både på bemanningssidan och på regler och föreskrifter for driften av densamma. Amerikanska regler tillåter ägarna till fartyg uner 200 t större frihet i bemanning och drift.
Jag skall igentligen inte gå så mycket på djupet i detta, för det är så komplicerat på många sätt att undgå 200t regeln(beroende hur man definierar t.ex en överbyggnad mm.mm.) T.ex en båt på 4 mans besättning under 200t, kopplas till en tankpråm på högt 10.000 ton(tomvikt) (som inte heller går under några högre uppsatta regulationer) gör att "vipps" så har du ett tank ekipage på max 250 meter långt och
fortfarande kan båten vara sk. oinspekterat fartyg med ett lägre krav på behörigheter för skeppare och lotsar. Detta gäller även båtar som är kontinuerligt ihopkopplde med pråmen. Motsvarande tankbåt i den här vikt klassen har då kanske upp till 8-10 man ombord och betydligt hårdare regler och klassningar på både båt och besättning.
För övrigt, som han sa, så när det gäller säkerheten i usa på vattensidan (terror), så kan vem som helst kapa en fullastad tankpråm och köra i full fart mot t.ex en bränsledepå ikring N.Y området och tänk er sen efterföljderna.
Det är förövrigt lite känsligt att tala om hotbilder o.dyl, för de jag har kontakt med i usa vill egentligen inte uttala sig i dessa frågor pga. deras arbetgivare, jobb odyl. Det är i dagens tider inte så lätt att bli anställd i bogserbranchen i usa. (den gamla härliga "westerntiden " är sedan efter 9/11 förbi.) Jag har för övrigt fått tag i en bok från usa på 50-talet om tugs
den skall jag recsensera senare i vinter. Känner ni någon som har jobbat i USA på bogserare, så hör gärna av er till mig.
Det vart lite långt inlägg, men hoppas ni har överseendemed det.
Snöiga hälsningar från
Håkan Sundström
