Vad gäller timmerbogseringen är jag helt säker på att transportstödets införande inte påverkade att denna försvann. Däremot andra ekonomiska aspekter. Inte minst för långa ledtider. Kapitalet var bunden för lång tid från skog till färdig produkt. Arbetskraftskrävande och med stort svinn. Miljöaspekter började även att uppmärksammas. Men den förmodligen största orsaken var att skogsbolagen började att byta skogsområden med varandra. För den intresserade finns det ekonomiska översiktskartor att tillgå och jämföra. Se från t.ex. 50-talet och framåt samt även var respektive skogsbolag har sina industrier placerade så ser ni ett tydligt mönster. Om ni tänker efter så drogs flottarna ganska irrationellt. Vi mötte varandra, ofta med likvärdiga lass.
Tyvärr är timmerbogseringen en för alltid försvunnen epok. Det är bara att inse, den blev för olönsam.
Däremot vad gäller utskeppning av färdiga produkter har transportstödet påverkat sjöfarten och Norrlandshamnarna negativt. Transportstödet är numera ändrat så det gäller sedan ca 5 år tillbaka även sjöfarten. Dock medförde snedförördelningen från början att transportkanaler upparbetades vilka lever kvar än idag. Åk till Varberg och läs vad som står på virkespaketen så får ni se.
Varför är det då så om nu även sjöfarten får ta del av transportstödet?
Jo, transportstödet har endast numera en marginell betydelse. Det stora är att de olika transportslagen inte bär sina egna respektive kostnader.
Siffror som ofta används är att sjöfarten bär ca 90% av sina kostnader, landsvägstrafiken ca 60% och järnvägen ca 25%. Resterande är skattefinnansierat.
Om alla transportslag hade burit sina kostnader så hade vår sjöfartsnäring varit betydligt livligare.
Dock har vi även inom sjöfarten problem med att vi inte täcker våra kostnader. Vissa saker kommer vi att lösa, t.ex. med hjälp av modern teknik stor del av lotsningen.
Andra är värre. Finansieringen av isbrytningen. Exempelvis ifrågasätts om farledsavgifter till Brofjorden, Göteborg etc skall bekosta isbrytningen i norrland. Detta är svår regionalpolitik men helt klart är att norrlandsjöfarten inte kan bära sina egna kostnader. Statligt stöd i någon form behövs.
Jag hoppas att fokus flyttas mer mot järnvägen och landsvägen, dvs att även dessa i större grad skall bära sina kostnader.
Green Cargo har en vd som flera gånger offentligt har sagt att Sverige endast skall ha en hamn: Göteborg! Jag är av en annan åsikt.
En pikant detalj är att denne vd säger sig vara sjökapten. Jag vet inte om det är sant.
Flottningens nedläggning.
-
Gudleif Hallonsten
- Posts: 4
- Joined: 12 Mar 2006, 09:53
Flottningens nedläggning
"Stor del av lotsningen löser man med modern teknik" så resonerar en
person som inte har en susning om vad det innebär att lotsa ett fartyg.
Minst sagt "skrämmande "åsikt av en människa som inte verkar ha någon form av verklighetsförankring.
Byråkratresonemang !!!!!!!
person som inte har en susning om vad det innebär att lotsa ett fartyg.
Minst sagt "skrämmande "åsikt av en människa som inte verkar ha någon form av verklighetsförankring.
Byråkratresonemang !!!!!!!
Flottningens nedläggning
Byråkrat? Nej, herr ”Hallonsten”, nu får ni nog ta och tänka till lite.
För de flesta som har varit till sjöss i modern tid, dvs efter segelfartygen och sedan hjälpmedel såsom radar uppfanns (har ni det herr ”Hallonsten”?) kanske kan hänga med i följande resonemang.
Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk. Med det menas att verket skall leva ett eget liv. Inkomster och utgifter skall gå ihop. Inga medel skall tillskjutas från staten.
Om vi delar upp denna debatt i två delar, Lotsning respektive Isbrytning.
Lotsningen går inte ihop trots mycket höga avgifter och ett monopol. Rörelseresultatet är ca –155 milj. kr.
Monopolet och lotsningsreglerna påtvingar exempelvis det mindre tonnaget lots i många fall där det kan ifrågasättas. Väntetider på lots, ibland deviationer för att ta respektive lämna lots. Detta belastar fartygen med stora kostnader. Detta är konkurrenshämmande för vår sjöfart och ytterst vår industri. Tittar vi sedan på reglerna för att få lotsdispens och hur de gäller så är det inte alla gånger helt logiska.
Vem är det som sätter upp reglerna för lotsdispenserna? Jo, lotsarna.
Håll med om, ni som seglar, att nog finns det gånger när ni har undrat över nyttan med lotsen. Flera av er har väl kanske också sett fakturan (lotstaxan finns på Sjöfartsverkets hemsida).
Det är här jag menar att med modern teknik borde lotsningen kunna effektiviseras. Lättnader bör ges i högre grad.
Givetvis inser jag att lotsar behövs, men inte i så stor utsträckning som nu, och inte överallt och alltid.
Om nu lotsningen backar 155 milj., var kommer resten ifrån? Jo, farledsavgifter. Och vem betalar farledsavgifterna då? Vem betalar väntetider? Vem betalar ytterst?
Ja, svara på det du herr ”Hallonsten”.
I detta ämne tror jag att det finns de som tänker protektionistiskt. Det är ofta korttänkt.
Jag ser i ett annat inlägg att jag bör förtydliga vad jag menar med finansieringen av isbrytningen.
Vintern –04/-05, som var en lindrig vinter, kostade isbrytningen ca 158 milj. Det var 434 anlöp som krävde isbrytarassistans. Detta är hämtat från Sjöfartsverkets hemsida.
Om vi generaliserar så kostade varje assistans 364 000 kr. Detta kan givetvis inte varje enskilt fartyg själv bära. Stöd måste komma någonstans ifrån. Som det är nu så är det farledsavgifterna, från hela landet, som finansierar isbrytningen. Är det rätt? Kanske isbrytningen skall ses som en regionalpolitisk åtgärd och finansieras med skattemedel? EU ? Detta för att inte verka hämmande på svensk sjöfart i stort, och indirekt gynna andra transportslag.
För övrigt så är detta inget nytt debattämne. Detta har debatterats i många år. Främst av företrädare från västkusthamnarna. Finland har liknande debatt. Helsingfors och färjorna vill inte betala för isbrytningen i Bottenviken.
Varför belyser jag nu dessa två ämnen? Givetvis vill jag att våra skattepengar skall användas på bästa möjliga sätt till gagn för sjöfarten, inte minst i norrland och det mindre tonnaget.
Att del av lotsning och stor del av isbrytningen finansieras genom farledsavgifter ger ju bara personer som anser att norrland bör läggas ner och att man skall satsa på andra transportslag mer ”bränsle att lägga på brasan”.
Så länge som vi har det på nuvarande sätt kommer vi som värnar om den svenska sjöfarten, inkluderat åretrunt-sjöfarten på hela norrland, att få dessa argument kastade i ansiktet.
Om jag summerar: Effektivisera lotsningen och finansiera isbrytarna genom regionalpolitiska skattemedel, inte genom farledsavgifter. Förstår ni nu?
Några av er kanske såg att jag var ute i detta forum i slutet av förra året för att försöka väcka er vad gäller KBV:s, i mitt tycke, märkliga beställning av fartyg. Varför gjorde jag detta? Jo, för att jag värnar om sjöfarten och ansåg att dessa fartyg borde ha gjorts så att de hade kunnat används som reserv-isbrytare. Det var inte många som reagerade i detta forum. Var höll ni andra hus? Hade ni blivit ”mörkrädd” och krupit under täcket? Orkar ni inte engagera er?
Jag skrev att sjöfarten bär sina kostnader till ca 90% och att resten är skattefinansierat. Det är en bra siffra i jämförelse mot andra transportslag. Nu skall vi komma ihåg att i detta ingår även kostnad för KBV, sjöräddning av fritidsbåtar mm. Bryter vi ut dessa närmar sig sjöfarten 100%.
Naturligtvis så var det rätt att stationera isbrytarna i Luleå. Inte så mycket p.g.a. geografin. Dom hade kunnat ligga var som helst i östersjön, sommartid. Gångtiden upp är inte så stort bekymmer som många vill göra gällande.
Nej, Luleå hade en fin oanvänd kaj till förfogande (dessutom ligger dom i sötvatten större delen av året). Att isbrytarna skulle eventuellt hamna i Gävle, enligt en debattör här i forumet, ser jag som mindre troligt. Man har nog tänkt på andra fartyg när man projekterade utbyggnaden. Varför Gävle i många fall har dragit en vinstlott lämnar jag till er själva att räkna ut.
Bemöt gärna mina inlägg, men gör det sakligt.
För de flesta som har varit till sjöss i modern tid, dvs efter segelfartygen och sedan hjälpmedel såsom radar uppfanns (har ni det herr ”Hallonsten”?) kanske kan hänga med i följande resonemang.
Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk. Med det menas att verket skall leva ett eget liv. Inkomster och utgifter skall gå ihop. Inga medel skall tillskjutas från staten.
Om vi delar upp denna debatt i två delar, Lotsning respektive Isbrytning.
Lotsningen går inte ihop trots mycket höga avgifter och ett monopol. Rörelseresultatet är ca –155 milj. kr.
Monopolet och lotsningsreglerna påtvingar exempelvis det mindre tonnaget lots i många fall där det kan ifrågasättas. Väntetider på lots, ibland deviationer för att ta respektive lämna lots. Detta belastar fartygen med stora kostnader. Detta är konkurrenshämmande för vår sjöfart och ytterst vår industri. Tittar vi sedan på reglerna för att få lotsdispens och hur de gäller så är det inte alla gånger helt logiska.
Vem är det som sätter upp reglerna för lotsdispenserna? Jo, lotsarna.
Håll med om, ni som seglar, att nog finns det gånger när ni har undrat över nyttan med lotsen. Flera av er har väl kanske också sett fakturan (lotstaxan finns på Sjöfartsverkets hemsida).
Det är här jag menar att med modern teknik borde lotsningen kunna effektiviseras. Lättnader bör ges i högre grad.
Givetvis inser jag att lotsar behövs, men inte i så stor utsträckning som nu, och inte överallt och alltid.
Om nu lotsningen backar 155 milj., var kommer resten ifrån? Jo, farledsavgifter. Och vem betalar farledsavgifterna då? Vem betalar väntetider? Vem betalar ytterst?
Ja, svara på det du herr ”Hallonsten”.
I detta ämne tror jag att det finns de som tänker protektionistiskt. Det är ofta korttänkt.
Jag ser i ett annat inlägg att jag bör förtydliga vad jag menar med finansieringen av isbrytningen.
Vintern –04/-05, som var en lindrig vinter, kostade isbrytningen ca 158 milj. Det var 434 anlöp som krävde isbrytarassistans. Detta är hämtat från Sjöfartsverkets hemsida.
Om vi generaliserar så kostade varje assistans 364 000 kr. Detta kan givetvis inte varje enskilt fartyg själv bära. Stöd måste komma någonstans ifrån. Som det är nu så är det farledsavgifterna, från hela landet, som finansierar isbrytningen. Är det rätt? Kanske isbrytningen skall ses som en regionalpolitisk åtgärd och finansieras med skattemedel? EU ? Detta för att inte verka hämmande på svensk sjöfart i stort, och indirekt gynna andra transportslag.
För övrigt så är detta inget nytt debattämne. Detta har debatterats i många år. Främst av företrädare från västkusthamnarna. Finland har liknande debatt. Helsingfors och färjorna vill inte betala för isbrytningen i Bottenviken.
Varför belyser jag nu dessa två ämnen? Givetvis vill jag att våra skattepengar skall användas på bästa möjliga sätt till gagn för sjöfarten, inte minst i norrland och det mindre tonnaget.
Att del av lotsning och stor del av isbrytningen finansieras genom farledsavgifter ger ju bara personer som anser att norrland bör läggas ner och att man skall satsa på andra transportslag mer ”bränsle att lägga på brasan”.
Så länge som vi har det på nuvarande sätt kommer vi som värnar om den svenska sjöfarten, inkluderat åretrunt-sjöfarten på hela norrland, att få dessa argument kastade i ansiktet.
Om jag summerar: Effektivisera lotsningen och finansiera isbrytarna genom regionalpolitiska skattemedel, inte genom farledsavgifter. Förstår ni nu?
Några av er kanske såg att jag var ute i detta forum i slutet av förra året för att försöka väcka er vad gäller KBV:s, i mitt tycke, märkliga beställning av fartyg. Varför gjorde jag detta? Jo, för att jag värnar om sjöfarten och ansåg att dessa fartyg borde ha gjorts så att de hade kunnat används som reserv-isbrytare. Det var inte många som reagerade i detta forum. Var höll ni andra hus? Hade ni blivit ”mörkrädd” och krupit under täcket? Orkar ni inte engagera er?
Jag skrev att sjöfarten bär sina kostnader till ca 90% och att resten är skattefinansierat. Det är en bra siffra i jämförelse mot andra transportslag. Nu skall vi komma ihåg att i detta ingår även kostnad för KBV, sjöräddning av fritidsbåtar mm. Bryter vi ut dessa närmar sig sjöfarten 100%.
Naturligtvis så var det rätt att stationera isbrytarna i Luleå. Inte så mycket p.g.a. geografin. Dom hade kunnat ligga var som helst i östersjön, sommartid. Gångtiden upp är inte så stort bekymmer som många vill göra gällande.
Nej, Luleå hade en fin oanvänd kaj till förfogande (dessutom ligger dom i sötvatten större delen av året). Att isbrytarna skulle eventuellt hamna i Gävle, enligt en debattör här i forumet, ser jag som mindre troligt. Man har nog tänkt på andra fartyg när man projekterade utbyggnaden. Varför Gävle i många fall har dragit en vinstlott lämnar jag till er själva att räkna ut.
Bemöt gärna mina inlägg, men gör det sakligt.
-
Riggmaster
- Posts: 92
- Joined: 22 Dec 2005, 21:13
- Location: Grödinge
Vad det gäller lotsning av fartyg
Så vet Vi bara resultat efter grundstötning
Vilka stömmar och olika vindförhållanden
som finns vid varje krök
Och vad kostar det Staten när Vi helt plötsligt står på grynnan
Oj då vad det kan bli en eller ett flertal milijoner
Den Där Lotsen han är inget värd i dagligt tal men Hur
många gånger har han hjälp till att undvika så kallade katastrofer?
Lots kostnaderna är ett måste
Vi ser även att Lots beställds och använts utan Lotstvång
En välkvaliviserad Lots kan Du ej med tankar eller fantasier
värdera i en farled Föränn larmet går
Aj fan! Vad gör jag Nu?
Vilka krav har Du egentligen?
Varma hälsningar från En äldre Bärgare
Så vet Vi bara resultat efter grundstötning
Vilka stömmar och olika vindförhållanden
som finns vid varje krök
Och vad kostar det Staten när Vi helt plötsligt står på grynnan
Oj då vad det kan bli en eller ett flertal milijoner
Den Där Lotsen han är inget värd i dagligt tal men Hur
många gånger har han hjälp till att undvika så kallade katastrofer?
Lots kostnaderna är ett måste
Vi ser även att Lots beställds och använts utan Lotstvång
En välkvaliviserad Lots kan Du ej med tankar eller fantasier
värdera i en farled Föränn larmet går
Aj fan! Vad gör jag Nu?
Vilka krav har Du egentligen?
Varma hälsningar från En äldre Bärgare
-
Gudleif Hallonsten
- Posts: 4
- Joined: 12 Mar 2006, 09:53
"Påtvingar det mindre tonnaget lots" det är tyvärr oftast det mindre tonnaget som går på grund.
C.a 85% av sjöfartsverkets inkomster kommer från lotsnings o farledsavgifter. Enkel matematik: Inga lotsar som lotsar in fartyg(stora o små fartyg) inga farledsavgifter !!!
"Lotsningen går inte ihop.........."
Lösning: Höj lotsningsavgiften o sänk farledsavgiften, slutsumman blir ändå densamma för sjöfartsverket.
Är innerligt trött på att jämt höra hur eländigt alla redare har det.
Det går alltid med förlust, bara UTGIFTER inga inkomster, månntro om t.ex. holländska "Wagenborg" rederiet har samma problem.
Förmodligen har dom inga utgifter utan enbart inkomster, det är bara dom stackars redarna i sverige som blir utnyttjade hela tiden.
Ang. Isbrytarna: Inga isbrytare= inga fartyg till hamnarna, inga farledsavgifter, inga "lotsningsavgifter", inga exportinkomster, ingen olja o bensinimport, (kan ju kvitta i och för sig vi har inga pengar att betala med i alla fall)
Jag har i alla fall svårt att få den matematiken att gå ihop
Gudleif Hallonsten
C.a 85% av sjöfartsverkets inkomster kommer från lotsnings o farledsavgifter. Enkel matematik: Inga lotsar som lotsar in fartyg(stora o små fartyg) inga farledsavgifter !!!
"Lotsningen går inte ihop.........."
Lösning: Höj lotsningsavgiften o sänk farledsavgiften, slutsumman blir ändå densamma för sjöfartsverket.
Är innerligt trött på att jämt höra hur eländigt alla redare har det.
Det går alltid med förlust, bara UTGIFTER inga inkomster, månntro om t.ex. holländska "Wagenborg" rederiet har samma problem.
Förmodligen har dom inga utgifter utan enbart inkomster, det är bara dom stackars redarna i sverige som blir utnyttjade hela tiden.
Ang. Isbrytarna: Inga isbrytare= inga fartyg till hamnarna, inga farledsavgifter, inga "lotsningsavgifter", inga exportinkomster, ingen olja o bensinimport, (kan ju kvitta i och för sig vi har inga pengar att betala med i alla fall)
Jag har i alla fall svårt att få den matematiken att gå ihop
Gudleif Hallonsten