Större slussar i Göta Älv
Större slussar i Göta Älv
Vad tycker ni om Trafikverkets plan om att expandera slussarnas dimensioner i Göta Älv för trafik upp till Vänern? Själv är jag i eld och lågor över de positiva planerna. De större dimensionerna gör ju att man kan få upp mer Europa standardmässigt tonnage. Det kommer göra trafiken lönsam samt att man kan få ekonomi i Containertrafik in i Vänern. Detta är väl en trevlig julklapp att man önskar satsa på Vänern. Och då slipper vi alla domedagsrapporter utan kan se på framtiden med hopp.
http://ttela.se/start/trollhattan/1.183 ... rollhattan
http://ttela.se/start/trollhattan/1.183 ... rollhattan
Fredrik Ahlman
Re: Större slussar i Göta Älv
Det är positivt att dom diskuterar det åtminstone.kapstans wrote:Vad tycker ni om Trafikverkets plan om att expandera slussarnas dimensioner i Göta Älv för trafik upp till Vänern? Själv är jag i eld och lågor över de positiva planerna. De större dimensionerna gör ju att man kan få upp mer Europa standardmässigt tonnage. Det kommer göra trafiken lönsam samt att man kan få ekonomi i Containertrafik in i Vänern. Detta är väl en trevlig julklapp att man önskar satsa på Vänern. Och då slipper vi alla domedagsrapporter utan kan se på framtiden med hopp.
http://ttela.se/start/trollhattan/1.183 ... rollhattan
Jag tycker att allt inte måste ligga på en lastbil under transport hela tiden utan ett visst mått av framförhållning måste finnas(lagerhållning).
Ett fraktfartyg motsvarar ganska många lastbilar och om man pratar miljö så borde det ju vara plus.
Trevlig helg
Christian
Re: Större slussar i Göta Älv
Att sjötransporter inte skulle behövas 2028 förefaller vara en utopi. Det är faktiskt så att trots den nedgång i rater som nu sker på fraktmarknaden så ökar faktiskt transportvolymerna konstant. Nedgången har mer att göra med att det råder en överbyggnad av tonnage i världen som ännu inte har planat ut.
Sedan är det till viss del konjunkturberoende också.
Vägtransporter är ingen framkomlig väg för lastbilar blockerar vägar och är ett dåligt miljöalternativ. Järnvägarna börjar nå sitt kapacitetstak med än högre infrastrukturell kostnad i utbyggnad. Flyget är ingen konkurrent när det kommer till volymer.
Då återstår sjöfarten som faktiskt är det bästa miljömässiga alternativet som också håller på att bli än bättre ur SOX och NOX perspektiv. Detta är en investering för framtiden och en rimlig sådan om man ser till den över tid.
De slussdimensioner vi har idag är för små för att uppnå tillräckligt intressant volym för framtiden. Dimensionen 110 x 17 är bra för vi får upp ett betydligt större tonnage. Dessutom med sådan längd och bredd att containerfeeders kan trafikera området. Idag kan du max få upp 200 TEU vilket inte är jättemycket kommersiellt sett.
När den möjligheten öppnas upp får intermoudalsatsningarna runt Vänern en riktig betydelse där det kan bli mer intressant att frakta containers in och ut från sjön med fartyg.
Genom de nya möjligheterna kommer leden att kunna attrahera mer gods av fler slag än tidigare.
Vänern och även Mälaren har framtiden för sig.
Sedan är det till viss del konjunkturberoende också.
Vägtransporter är ingen framkomlig väg för lastbilar blockerar vägar och är ett dåligt miljöalternativ. Järnvägarna börjar nå sitt kapacitetstak med än högre infrastrukturell kostnad i utbyggnad. Flyget är ingen konkurrent när det kommer till volymer.
Då återstår sjöfarten som faktiskt är det bästa miljömässiga alternativet som också håller på att bli än bättre ur SOX och NOX perspektiv. Detta är en investering för framtiden och en rimlig sådan om man ser till den över tid.
De slussdimensioner vi har idag är för små för att uppnå tillräckligt intressant volym för framtiden. Dimensionen 110 x 17 är bra för vi får upp ett betydligt större tonnage. Dessutom med sådan längd och bredd att containerfeeders kan trafikera området. Idag kan du max få upp 200 TEU vilket inte är jättemycket kommersiellt sett.
När den möjligheten öppnas upp får intermoudalsatsningarna runt Vänern en riktig betydelse där det kan bli mer intressant att frakta containers in och ut från sjön med fartyg.
Genom de nya möjligheterna kommer leden att kunna attrahera mer gods av fler slag än tidigare.
Vänern och även Mälaren har framtiden för sig.
Fredrik Ahlman
Re: Större slussar i Göta Älv
Får dra en paralell då med tanke på mitt tidigare jobb som timmerbogserings maskinist/däckare, miljövänligare transportmedel för timmer/massaved får man leta efter men det var ju lagringsproblemen miljö/kostnad som slutförde den epoken, tar ett exempel som gällde då
en normal sörlandsram med massaved hade innehållet ca.300 kubikmeter.f.u.b, och som jämförelse en timmerbil m. släp då hade 10 på bilen o 10+10 på släp =30. en ram var således 10 timmerbilar, vi bogserade 15 ramar i längd med 4-5 i bredd(dvs 60-75 ramar med 2.500 hk som drog.
en normal sörlandsram med massaved hade innehållet ca.300 kubikmeter.f.u.b, och som jämförelse en timmerbil m. släp då hade 10 på bilen o 10+10 på släp =30. en ram var således 10 timmerbilar, vi bogserade 15 ramar i längd med 4-5 i bredd(dvs 60-75 ramar med 2.500 hk som drog.
Håkan Sundström
Re: Större slussar i Göta Älv
Håller också med om att satsning på sjöfart överhuvudtaget är bra.
Sedan är det ju som jag skrivit i en del länkar både här och på Landgången, enkelt för en produktionsplanerare, logistiknisse eller annan inköpare att köra på bil. Man vet ur mycket det går på, kostnad, hur lång tid, kapacitet. Det är ju många företag som har sina lager "på flaket". Och som Husum skriver så tycker man att man binder för mycket kapital i transporten med en stor lastvolym.
Vet ju av egen erfarenhet hur svårt det är att få ett företag att inse vinsterna med att ha ett flöde på böljan, av kanske lågkostnadsprylar och sedan tex ta högkostnad med snabbtransport.
tex så fick jag efter mycket svett och tårar ett av Sveriges största företag att transportera plåtskåp på sjön istället för flyg.
Kostnaden för flygtrpt var ca 1000 usd per st på sjön ca 100-150 usd st, alltså en vinst med ca 8-900 usd, per styck, och då var det ca 500 skåp i veckan. Alltså en transportkostnadsvinst med runt en halv milj USD. I veckan. OK visserligen lite bundet kapital, tiden var istället för ca 2 veckor med flyg ca 4 veckor med båt. Om jag kommer ihåg ratt så kostade ett skåp ca 100 USD.
Mer på sjön
Z
Sedan är det ju som jag skrivit i en del länkar både här och på Landgången, enkelt för en produktionsplanerare, logistiknisse eller annan inköpare att köra på bil. Man vet ur mycket det går på, kostnad, hur lång tid, kapacitet. Det är ju många företag som har sina lager "på flaket". Och som Husum skriver så tycker man att man binder för mycket kapital i transporten med en stor lastvolym.
Vet ju av egen erfarenhet hur svårt det är att få ett företag att inse vinsterna med att ha ett flöde på böljan, av kanske lågkostnadsprylar och sedan tex ta högkostnad med snabbtransport.
tex så fick jag efter mycket svett och tårar ett av Sveriges största företag att transportera plåtskåp på sjön istället för flyg.
Kostnaden för flygtrpt var ca 1000 usd per st på sjön ca 100-150 usd st, alltså en vinst med ca 8-900 usd, per styck, och då var det ca 500 skåp i veckan. Alltså en transportkostnadsvinst med runt en halv milj USD. I veckan. OK visserligen lite bundet kapital, tiden var istället för ca 2 veckor med flyg ca 4 veckor med båt. Om jag kommer ihåg ratt så kostade ett skåp ca 100 USD.
Mer på sjön
Z
Re: Större slussar i Göta Älv
Timmerbogseringen borde återupptas. Tänk vad mycket trafik på vägarna som skulle försvinna, dessa biltransporter borde utgöra större miljöhot. All utveckling är inte positiv.
Sedan det här med plåtskåpen visar ju klart att sjöfarten är ett bättre alternativ trots lite längre tid i kapitalbindning så är ju det ekonomiska incitamentet stort.
Sjöfarten har framtiden för sig. Dock väldigt konstig inställning blocköverskridande i Sverige bland våra politiker som inte sett nyttan i sjöfarten. Det är först i år som det långsamt börjat vakna men det går alltför sakta.
Bra att man insett att vattenvägarna har potential att lösa transportekvationen men de borde ha vaknat upp tidigare.
Sedan det här med plåtskåpen visar ju klart att sjöfarten är ett bättre alternativ trots lite längre tid i kapitalbindning så är ju det ekonomiska incitamentet stort.
Sjöfarten har framtiden för sig. Dock väldigt konstig inställning blocköverskridande i Sverige bland våra politiker som inte sett nyttan i sjöfarten. Det är först i år som det långsamt börjat vakna men det går alltför sakta.
Bra att man insett att vattenvägarna har potential att lösa transportekvationen men de borde ha vaknat upp tidigare.
Fredrik Ahlman
Re: Större slussar i Göta Älv
Beslut kan komma om ett år.
http://ttela.se/start/trollhattan/1.185 ... slussmotet
http://ttela.se/start/trollhattan/1.185 ... y-slussled
/Micke
http://ttela.se/start/trollhattan/1.185 ... slussmotet
http://ttela.se/start/trollhattan/1.185 ... y-slussled
/Micke
Re: Större slussar i Göta Älv
Rent rimligen blir det ett bifall på en sådan sak, detta ligger helt i linje med EUs intentioner rent transportmässigt.
Fredrik Ahlman
Re: Större slussar i Göta Älv

Kanske någon gång, den som lever får se.
olof
Re: Större slussar i Göta Älv
Det kommer garanterat bli av om du tar del av Näringsdepartementets N2013.01, dvs regeringens handlingsplan för sjöfarten där man skall satsa på inlandssjöfarten och det ser jag som en indirekt JA signal till nya slussar. Hur blir det annars en satsning?
Fredrik Ahlman
- Skepparättling
- Posts: 994
- Joined: 16 Nov 2005, 02:05
- Location: Forsaviken
Re: Större slussar i Göta Älv
Göta kanals utbyggnad av västsidan börjades det diskuteras sent 50 tal, en diger avhandling togs fram. Gruvbolaget som var och är i stort transport behov var villigt att skjuta till pengar. Pappersbolaget hade redan gett upp och lagt över sina transporter på landsväg. Något som ortsborna nu får lida för, då bruket ligger strategiskt för sjötransporter. Men samtliga lastbilar till och från bruket måste genom samhället. Ännu på 80 talet talades det om djuphamnar i Vättern, men nu har det tystnat....
Hoppas innerligt att Vänern Sjöfarten kan överleva.
Hoppas innerligt att Vänern Sjöfarten kan överleva.
Mvh
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge
Anders
Ättling till skeppare Arvid Pettersson på bla Galeasen Don Carlos av Harge. Och Daniel Engdahl skeppare bla på Galeasen Carl Gustaf av Harge