Skutor

[Torsten H]

Du ger varken namn eller regnr, men jag förstår, att det rör sig om LINA, regnr 4891. Måtten är normala för ett fartyg av den här typen - i Sv Skl 1943 är måtten: 39.67 brt 30.02 nrt. Dim: 14.81 x 6.10 x 2.09 m. 70 ton last på 3m djg. Djupgåendet är inget skeppsmätarmått - det angavs av redaren, så det är nog inte alltid alldeles exakt.
Köparen i Norge hette HAUAN i efternamn.

[imar]

Det var inte avsiktligt jag utelämnade namn och nummer. Jag var nog trött och ber om ursäkt för det inträffade. Ja det är Lina jag menar och hon har som du säger nummer 4891. Tack för namnet på den norska köparen. Vad som hänt henne efter det förmodar jag att du inte känner till. Det verkar på dig som mina beräkningar inte är alldeles käpprätt åt ---. Om man räknar ytterligare på de 1,20 som blir kvar så skall de täcka garnering, spant, bordläggning och köl nedanför bordläggningen. De siffrorna kanske kan bli i centimeter 5 + 20 + 5 + 50. Det skulle göra 80 och för att komma till 1,20 behövs ytterligare 40.

Om hon lastas ner ytterligare så minskas differensen men att lasta ner henne så mycket som ytterligare 40 cm verkar mycket men om kölen sticker ytterligare lite utöver min gissning på 50 så kan det kanske bli rätt. Man kanske också har tagit till lite för att vara på den säkra sidan.

Få se om jag hittar Hauan.

[imar]

Här kommer ett konstigt mått på ett fartyg som jag aldrig sett bild av. Det är Linudden 7071 som byggdes på Nyköpings varv 1923 av Carl Olof Hjalmar Flach för egen räkning. Han skulle ha båten för transport av gäster mellan Nyköping och sin dansbana på Linudden i Nyköpingsfjärden. Så blev det också. Han var själv befälhavare. Måttet ja, 21,83 X 4,96 X 2,00. Ingen vanlig segelskuta precis. Hon kunde ta upp till 200 passagerare.

Och så var det motorn, Tjörns båtar säger att det var 120 hk Bolinder som skulle användas till tremastskonaren Falken. Skeppslistan 1927 säger att Linudden hade 100 hk. Om man tittar på Falken i Lloyds register så är det samma motor från 1936 till 1945 och där står att det var en 2 cyl Bolinder som var inmonterad 1929. Angående styrkan står där 34 NHP fram till 1944 och för 1945 har man inte med just den uppgiften. I skeppslistan 1929 står för Falken 56 hk motor. Det är samma som står i Tjörns båtar där det också står att den byttes 1939 till 120 hk. Svenska seglare nämner exakt samma och hänvisar till uppgifter från redaren. Men så står det inte i Lloyds register. Det verkar som inte Lloyds register fått rätt uppgifter.

Tyvärr har jag en lucka beträffande Falken mellan 1929 och 1963 i skeppslistan och Linudden har jag inte efter 1935.

Jag skulle gärna vilja se ett foto på Linudden. Har någon sett ?
Dessutom behöver jag hjälp med motorn.

[imar]

På den första bilden i nedanstående adress kan man se en av båtarna som Carl Flach använde för att transportera gäster till sin danspaviljong på Linudden. Jag misstänker att motorfartyget Linudden kan ha sett ut på något liknande sätt. Det var ju en båt som han byggde för detta ändamål. Den borde då likna något slags passagerarbåt som den på bilden. Men jag har ännu inte fått någon bild.

Om det nu är så att hennes motor sattes in i Falken så är det av den anledningen det är intressant här.

Här kommer adressen:http: //www.bygdeband.se/wp-content/uploads/upl ... g_0049.pdf

[Torsten H]

Falken fick 1929 insatt en 60 hk Bolinder tkm, 2 cyl, 2-t, 240 x 250 mm, 475 v/m, tillverkad 1929.
-"- 1939 -"- 120 hk Bolinder tkm, 2 cyl, 2-t, 330 x 340 mm, 350 v/m, tillverkad 1917 - togs från Linudden, skrovet därefter sålt till TÖS.
-"- 1959 -"- 125 hk Volvo-Penta diesel, 6 cyl, 4-t, 120 x 140 mm, 1800/xxx v/m, typ MD 96, tillverkad 1958.

LR är ingen tillförlitligt källa, när det gäller skutor. Alla svensk- och danskbyggda klassade träskutor var klassade i Bureau Veritas. Det är deras registerböcker man skall se i. I andra hand för nordiska fartyg över 100 brt är Norske Veritas ganska/mycket bra.
Tyskbyggda träskutor var ofta byggda till klass i Germanischer Lloyd och finns då i deras registerböcker. Kort sagt - LR är i regel ingen bra källa i det här fallet.
På 1920-1930-talen krånglade Kommerskollegium om gränsen mellan motorfartyg och segelfartyg med hjälpmaskin - därför stämmer inte alltid 'skeppslistehästkrafterna' överens med de verkliga.

[imar]

Tack för dessa klarlägganden Torsten. Skeppslistan 1963 anger på Falken 150 hk men det är således motorn på 125 hk, insatt 1959, som redovisas på det sättet?

Sommarhälsningar

[imar]

Din uppgift stämmer bra med databasen för Finlands handelsflotta där Falken finns som Elise med 127 hk.

[Torsten H]

Den 6 mars 1928 kom Kommerskollegium med en förordning/rekommendation till sjömanshusombudsmännen, att om ett fartyg skulle få anses vara 'segelfartyg med hjälpmaskin', och segla utan maskinist, så fick maskinstyrkan inte överstiga: tredje roten ur fartygets bruttotonnage i kvadrat gånger en konstant, som var 2.8 för axelhästkrafter och 4.1 för indikerade hästkrafter.
Med Falken som exempel; den mätte då 99 brt; det talet i kvadrat blir 9801. Så skall vi få fram ett tal, som 3 gånger sig självt blir 9801; det blir ca 21,4. Så tar vi 21,4 x 2,8 = ca 60 hästkrafter. Det passar ju bra till förordningen - fast kanske 4 hk mindre för säkerhets skull; då är vi på 56 hk.
Jag vet inte hur länge man höll fast vid den här bestämmelsen; 1938 fick t ex en 3-mastskonare en motor på 180 hk, men skulle enligt den här mallen inte få ha haft mer än ca 80 hk. Jag tror inte, att det skapade några problem; kanske berodde en del på en förstående sjömanshusombudsman

[imar]

Tack Torsten för dina räkneexempel. Det var precis så de slapp maskinist då på Falken. Bestämmelsen verkar ha varit en ren skrivbordsprodukt. Ditt exempel gör det lättare att förstå varför man ibland mönstrade en motorskötare. Jag har undrat. Linudden verkar vara svår att få bild på men jag har inte gett upp och letar nu efter en kontakt på Sörmlands museum som jag blivit rekommenderad.

Jag får passa på att önska alla en trevlig midsommar. Det kanske kan bli uppehållsväder någon stund.

Imar

[imar]

I Danmarks skibsliste 1930 och 1931 nämns skonaren Maja som byggd 1908 i Kaseldorf av I Ladiges. Jag har förgäves sökt efter denne I Ladiges men hittar honom inte. Däremot hittar jag en Johann Ladiges som hade varv i Haseldorf. Jag misstänker att det är felskrivningar på båda ställena. Haseldorf får sitt rätta namn när Maja säljs till Sverige 1931 men I Ladiges finns nämnd även i Svenska seglare som skeppsbyggmästare för Maja, ex Prinz Carolath.

Någon som vet något om detta? Dessutom saknar jag uppgifter om vad som hänt henne efter tiden i Skärhamn utöver det som står i Tjörns båtar. När blev hon avregistrerad tex.

[Torsten H]

Iohann - Johann - Ian - Iain - John - Johan - inte ett iota - inte ett jota = same, same but different.
Jag vet inte vad det står i Tjörns båtar, men jag har antecknat, att hon sjönk tidigt den 24 september 1976 ca 7' NO om Bondens fyr och ligger på 30-40 meters djup. Besättningen på 3 man gick i en flotte och bärgades efter några timmar. Hon avfördes ur registret troligen i september 1977.

[Sluputen]

Är det månne den här skutan ni diskuterar?
//Sluputen

[Torsten H]

7732 Maja såg ut så här 1970. Hon blev lustfartyg 1965. Sluputens fartyg kan inte vara samma fartyg, och någon annan Maja har inte funnits.

[imar]

Maja 7732.2.jpg (69.99 KiB) Viewed 12246 times

Torsten, så är det naturligtvis beträffande förnamnet. Jag tänkte inte på det i en hast. Jag bifogar texten med bild på Maja son den är återgiven i Tjörns båtar och jag bifogar även utdrag om byggmästaren från en skrift som heter Landgemeinde Haseldort. Jag gör ett nytt försök att få med rätt bild.

Jag tror som Torsten att Sluputens bild är på ett annat fartyg. Den galeasen har ett annat utseende på förskeppet. Min gissning är att den är svenskbyggd. Få se om någon kan finna ut vilken det är.

[imar]

Extrabilden som kom med är från Sjöhistoriska, före 1965 tror jag. Var den är tagen vet jag inte.