Timmer bogsering.

[Ruston]

Hej alla.

98 % av de som var med och timmer bogserade säger att det var det bästa jobb de haft, och ser lite drömande ut i ögonen....
Kan ni som var med på den tiden förklara varför det var så bra?
Var det inte mycket slit med kätting björnar och wire?

Kom med era berättelser!

Ruston

[Ruston]

Jaha..
Det här inlägget föll platt som fura! Är det ingen här på forumet som har något att berätta om timmerbogsering?
Kom igen nu, släpp loss tangenterna!!

[Husum]

Hej. Lite mycket att göra just nu, men låt tråden stå kvar så kommer jag att berätta om några episoder jag har varit med om. jag tror förövrigt att jag skrev någonting för nåt år sen här, ska försöka hitta tråden och flytta hit.
Hav tålamod, det är sjösättning och vårrustning både hemma och på båtarna för tillfället.
Hälsn

[Jevemo]

Nog kunde det vara mycket jobb med rangeringar etc, men de långa lugna skärgårdsresorna vägde upp slitet i det långa loppet.

Dessutom upplevde jag ett kanon kamratskap mellan gubbarna i andra båtar, oavsett rederi.

(Det var väl inget drömjobb att björna upp ett släp som fått lite sjö på sig men så här långt efteråt har man nog en förmåga att glömma eländet och bara minnas de bra tillfällena.)

[Staffan Öberg]

År 1963, 16år, Skeppare på t/b Törevik, 11.2 * 2.2, öppet stålskrov med midskepps ruff, maskin = skakfyra Vabis i fria luften akter om ruff, diesel kap. 80liter i tank samt ett 200 lit. fat i aktern samt ett i fören på durken, bränslet från fat till tank via en s.k. " damugang" ,eller hur det stavas, en sån där rund dung som är av räfflad galvplåt med ett runt lock i mässing, påfyllning via munsughävert med slang, under akterkant motor en bakplåt modell djup för uppsamling av motorolja,för återfyllning i motor samt separering från vatten, detta maa läckage i ramlagret, vinchen var handvevad med 8 m/m vajer, som enda ombordanställd innehade jag samtliga befattningar ombord, teknisk navigationsutrustning saknades men astronomisk navigation brukades vid klart väder,sjökortet var 1:1oo.ooo eftersom det även utgjorde bordsduk fanns det även grynnor på kortet vilka ej fanns i verkligheten, de s.k. heldragna linjerna för "ofullständigt angifvna djup" kunde vid jämn radie vara märken/ringar från sopptallriken, under försommaren kunde temperaturen ibland vara bara ett par grader ibland och då fick man starta värme anläggningen som utgjorde samma djävla bakplåt, som skulle "lirkas fram under motorn den ställdes på två tegelstenar på durken intill britsen och fylldes med krossat rödtegel samt någon liter rödsprit hälldes på samt en tändsticka, det var Runes uppfinning, men ack så livsfarligt. Jaja, arbetsuppgifterna bestod i att dels rangera timmerramar för MoDo Törefors, bistå " Dom stora båtarna" genom Siknäsrännan, samt att bogsera skärgårdsvirke från skärgårn till Jämtösund, mat förrådet var mest konserver, limpa, kaviar, bulla, mariekex och saft, köksutrustningen bestod av ett rödspritkök, att koka potatis kunde ta 3 tim.Man kunde ex. lämna Törehamn en mån.morgon för att samla ihop buntvirke, ca 15m3/bunt, på flera öar, ex Hindersön, Brändön, Småskär, Degerön, samt södra sidan av Rånön/bergön, det kunde vara 10-20 buntar runt om i vikarna, samla ihop till ca 80 bunt, rangera hela rader, ofta fick man björna om en hel del med spakbjörn, kättingen var långlänkad s.k. bindkätting eller som man sa "Vassholmare". Vid ett tillfälle en tidig morgon när jag passerade Sigfridsön med ett buntsläp blev jag passerad av Munksund 3:an, när jag sedan kom upp till Jämtösund för att lämna släpet och klarera med faktor Helmer Boman, så kom skepparen från 3:an och frågade om jag var ensam ombord och hur gammal jag var, och hur lång tid det tog att få fram släpet från yttre skärgårn (ca 20 timmar)han tittade länge på mig, sedan gick han, på den tiden trodde jag att han var imponerad av min kapacitet, men sen jag blev något äldre förstår jag att han tänkte någe annat, och sedan skulle man också passa sig för en finklädd man i en Citroen DS 19 = sjöfarsinspektören Hjertstedt, ja det fanns mycket att säga om detta, men de som har egen erfarenhet från detta yrkområde förstår säkert mer än vad jag skriver, en sak som inte går att förneka Rune Nilsson var duktig på att " peppa " sin personal. Men visst och sant det var det bästa jobb jag haft eller om det var nån sorts välsignelse.I aug. flyttade jag över till Storvik och kursen var huvudstaden, men det är en annan historia.

[Husum]

Hej, skicker en berättelse som jag tidigare skrev till tugboatlars, men kopierar den hit så finns den under den här tråden också, det här var tiden efter jag gick på kustbogseringen, som jag återkommer till lite senare, när det lugnat ned sig på båtfronten.
SOMMAREN 1984

Skriver ner lite information om timmerbogseringen från magasinen runt ikring Husums skärgård, med "Bure" som vi höll på med under 80-talet.
En normal arbetsdag under normala förhållanden, Kl.0700 starta upp och avgår varvskajen i Husum
lättgång till Bergöfjärden med en fart av ca. 10 knop framme ca.kl.0815 lägger fast båten i bakändan av timmer magasinets ,( som består av ca.15-20 rambredder) yttersta rad
Båtköraren kokar kaffe medan däckarn går ut och lossar förtöjningskättingarna, utom den främersta,går tillbaks till båten och fikar, under tiden vind och ström får timret att driva ut (förhoppningsvis)
0900 startar och börjar gå emellan raderna för att undvika att dom hakar fast i varandra, krokar släpet med kort vajer för att manövrera ut det till öppet vatten, kl.1000 sticker ut ca 200 meter vajer
och börjar dra med 2300RPM och 2,5 knop, (dvs. I stort sett gasen i botten)Matdags vid 1100 , skepparn och däckarn kör ungefär halva sträckan var.
Kl 1530 framme vid fabrikens timmerbom kortning av dragvajern och fastläggning av släpet, 5 minuters gång till varvet och förtöjer båten kl 1600, Kväll
Denna resa jag skrev om är från det magasin som låg längst bort från Husum, det fanns 5 st.sk.bommar, (förtöjningsplatser) med timmer som kommit från kusten med större bogserare, bara i Bergöfjärden
Vi hade också 5 st bommar i Fanbyviken, som låg en liten bit norr om Husum, där var det mest björktimmer pga. att det hade lättare att bli tungt och att det därför var kortare bit att dra hem . det fanns även en såkallad reserv bom i Ultråfjärden, som användes om det kom väldigt mycket timmer någon gång.I området i kring fabriken och varvet fanns det 6 st bommar, Totalt fanns det 17 st bommar, alla med egna namn såsom
Domsjöbommen,Lindströmsbommen Norr på Ramön, sandöbommen etc.etc. med en total lagrings kapacitet av cirka15,3 miljoner m3 fast mått under bark(m3 f ub). Års förbrukningen av virke i husumsfabrik var
1984 ca: 2,8 milj. m3 f, idag är den 3,3 milj. m3