Av många anledningar har mitt fokus så småningom landat på lilla Hästholmen med sin intressanta historia, sitt persongalleri av kända och okända människor, och den transporttekniska spännande miljön med två järnvägar (smalspåriga FVÖJ och normalspåriga MHJ) och hamnen som givetvis är så intimt förknippad med s/s Trafik, men som tjänat så många andra fartyg också.
Som ett led i att försöka mig på att förstå mig på denna lilla del av världen har jag lyckats få kontakt med en mycket vänlig kille i Ödeshögs kommun som generöst håller på att förse mig med hamnliggare från Hästholmen. Hittills har jag fått liggare från juni - augusti 1937, 1943 och 1948. Fler är på gång. Tyvärr finns ett jätteglapp mellan 1894 och 1937, spännande år som man gärna velat botanisera i. Jag hoppas de liggare som finns dock ska skapa mig en bättre förståelse om sjöfarten rent allmänt på Vättern och i synnerhet till denna lilla f.d, medeltidsstad.
Jag tar mig friheten att redan i mitt allra första inlägg presentera det lilla jag lyckats lista ut om hur denna värld såg ut 1937. Givetvis är jag medveten om att 3 månader innebär ett skevt urval, många transporter var förstås säsongsbundna.
Jag vore mycket tacksam om någon vill fylla på med information om de skutor och fartyg jag har hittat; somliga har jag en del information om, andra är ganska anonyma.
Först några bilder från liggarna för att skapa en "miljöstämning" kring dessa gamla liggare:
Hamnliggare för juni - augusti 1937 i Hästholmen. En våt dröm för en båtnörd som jag. Här är beviset på att den stagade kapten Lamberg fortfarande styrde s/s Trafik med säker (?...) hand.
De varor som nämns i de två första bilderna är destinerade till Svanshals, Hedaslätt och Rök, så rimligen har de transporterats vidare med MHJ.
Det var rätt livlig trafik med andra fartyg också. Ska nu bara försöka dechiffrera vilka alla var.
Här finns allting från gevär, vaggor och kaniner till cementsäckar och traktorer nämnda...
Och OBS! skutan Framåt, med skeppare Fägersten, ett klassiskt efternamn bland de tidigare jönköpingska stenroddarna.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och som sängfösare till alla som gillar mycket text och få bilder: Här är ett försök till sammanställning:
Hästholmen var en trafikkuntpunkt av intresse vid denna tid. Sjöfarten från Vättern och Göta Kanal sammanstrålade i mångt och mycket här, och levde i en symbios med såväl Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnväg, sedermera en del av Mellersta Östergötlands Järnvägar, som Mjölby-Hästholmens Järnväg, som hade två år kvar som enskild järnväg vid denna tidpunkt. Ni får ursäkta om det dyker upp lite järnvägsinformation bland alla båtarna också.
MJÖLBY-HÄSTHOLMENS JÄRNVÄG
1936 var ett år när trafiken revolutionerades på MHJ. Detta år inköptes en rälsbuss från NOHAB i Trollhättan, och denna skötte sedan all persontrafik, utom vid stor tillströmning av resenärer till helgerna, då fortfarande ångloksdraget persontåg användes.
Samma år köptes en lokomotor från Kalmar Verkstad, och i tjänstetidtabeller från 1938 visas tydligt att det är denna lokomotor som sköter godstrafiken genom lokalgodstågen 15 och 16.
FÅGELSTAD-VADSTENA-ÖDESHÖGS JÄRNVÄG
Godstågen var fortfarande ångloksdrivna och förblev så ända fram till 1955, 5 år efter förstatligandet. Ångloksdraget persontåg förekom fortfarande, framförallt för att passa ss Trafiks dagliga tur till och från Hästholmen. Resten sköttes med motorvagn, MÖJ 4, en länkaxelmotorvagn från Hässleholm som visade sig vara ett osäkert kort som behövde diverse verkstadsöversyner och dessutom var dyr i drift.
Styckegodstrafiken sköttes dels genom styckegodsvagnar från Linköping, Fågelsta och Vadstena, dels genom en styckegodsvagn som specifikt avdelats för frakterna Hästholmens hamn - Ödeshög. Det torde framgå nedanför varför.
S/S TRAFIK
Denna ångbåt från 1892 var legendarisk vid detta laget, och var den viktigaste transportlänken mellan Västergötland och Östergötland. Fortfarande år 1937 hade hon denna funktion, trots att hon sedan Hjo kommuns övertagande av trafiken i början av 1930-talet alltmer kommit att betraktas som turistångare. Hamnjournalerna ger dock inte alls denna bild.
Under sommarmånaderna fraktade hon 75 ton gods mellan Hjo och Hästholmen och vice versa. Omedelbart famkommer att de väsentliga godsleverantörerna och - mottagarna var Ödeshög (43 ton) och Hästholmen (25,7 ton).
MHJ stod för 4 ton styckegods (Hedaslätt-Rök-Svanshals) medan FVÖJ stod för resterande 5,1 ton frakt.
I allt väsentligt var ss Trafiks transporter i symbiotiskt förhållande till smalspårsjärnvägen således, och, som sagt, den överväldigande majoriteten av transporterna skedde till och från Ödeshög.
Allt mellan himmel och jord transporterades, alltifrån metallvaror av olika slag (jordbruksredskap, gjutgods, smidesprodukter, fältässjor, maskiner och maskindelar mm) till jordbruksprodukter, av vilka intressant nog kan nämnas inte helt oväsentliga kvantiteter majs och jordnötter.
Säsongsbundet tycks transporter av stora kvantiteter glasburkar till bygden runt västra Tåkern vara i slutet av juli, följt av återtransporter av honung över till Västergötland.
Hästar, 1 hund (!) och ett ansenligt antal kaniner transporterades med ss Trafik. Kaninerna exporterades samtliga från Östergötland i augusti månad.
KORT EXPOSÉ AV VAROR FRAKTADE AV SS TRAFIK
1. Ödeshög
27,7 ton styckegods av diverse slag transporterades från västgötasidan till Ödeshög.
Här återfanns tapeter, papper och färg till Kullerstrands, maskiner, spiralfjädrar, fanér, fåtöljstommar, väv och kompressorer till ortens möbelfabriker, diverse livsmedelsprodukter till Löfs kända diversehandel, maskiner till gjuteriet och tomsäckar till valskvarnen, mm.
Betydande kvantiteter möbler exporterades till bl.a. Svenljunga, samt "gjutgods" till Turitz, alltså rörelsen bakom EPA.
2. Hästholmen
Spik, muttrar och smide sändes till gjuteriet, gödning och tomsäcker till Lindgren & Öhman.
Fältässjor, gjutgods och andra metallprodukter exporterades, troligen från gjuteriet, liksom gödning och spannmål, återigen från Lindgren & Öhman. Intressant nog var allra största produkten som skeppades ut från Hästholmen direkt halm, totalt 18 ton på 32 dagar. Vad jag förstår hade Lindgren och Öhman förråd både i Hjo och Hästholmen, och allt efter behoven fraktades både gödning och spannmål fram och tillbaka med s/s Trafik mellan Hästholmen och Hjo.
3. Hedaslätt, Rök och Svanshals (MHJ)
Största produkterna tycks ha varit glasburkar in från Västergötland och honung ut.
Samt,som sagt, en hel del kaniner i augusti. Totalt dock inga stora mängder, totalt 4 ton omsatta.
4. Alvastra, Omberg, Rogslösa, Borghamn och Vadstena (FVÖJ)
5,1 ton styckegods fraktades i båda riktningarna. Här finns återigen glasburkar och honung, 2 höuppfordringsverk till Borghamn, och diverse andra produkter i mindre mängder.
5. Övrigt
s/s Trafik hade vid det här laget även börjat frakta "turistande motorfordon".
Österut skeppades 37 bilar och 29 motorcyklar med släpvagn, framförallt i början av sommaren, medan under den senare halvan fraktströmmarna gick i motsatt riktning: 24 bilar och 10 motorcyklar med sidovagn.
7,5 ton ärter exporterades västerut från Östergötland.
Bland övrigt kan märkas 9 hästar (varav 8 fraktade från Östergötland) och 1 hund!
1 självbindare, mjöl, plåtcisterner, smörjolja och nästan 1 ton ost fraktades också över Vättern.
LASTÅNGARE
De ångare som omnämns under sommaren är Ångfartygs AB Göta Kanals båda ss GÖTA KANAL IV och GÖTA KANAL VI som tillsammans anlöpte Hästholmen knappt var tionde dag, samt ÖSTERGÖTLAND, JÖNKÖPING, SMÅLAND, RAN, BYLGIA, WETTERN II, SIGURD och SOFIA. Totalt gjordes 24 anlöp under 92 dagar, eller ungefär ett anlöp var fjärde dag.
Genomgående anlöpte lastångarna hamnen för att lossa varor, såsom, i fallande frekvens, foder, järn-plåt-balkar-gjutgods, olja på fat - rör- sten, samt jordbruksredskap, salt sill, mjöl, fanér och liknande, eternit och socker.
SKUTOR OCH ANDRA LASTFARTYG
Totalt 70 anlöp gjordes, 0,76 per dag m.a.o. Detta innebar att förutom Trafiks dagliga anlöp gjorde andra fartyg ganska precis ett anlöp per dag.
Överlägset flitigast var motorslupen ANNA, ägd av Kindboms i Rödesund, som kom ungefär var tredje dag för att hämta ved till Munksjös anläggningar. Hon bistods av jakten FRAMÅT från Jönköping, med en skeppare Fägersten, uppenbarligen av gammal traditionell stenroddarsläkt, som befälhavare.
Sågat virke var näst vanligaste exportprodukt, med ELSA, FREY, SYDIA, JOHNNY och de gamla klassiska vättergaleaserna HUGO och SIMON nämnda i skeppslistorna.
Cement var den viktigast importvaran, med 6 anlöp av skutor från Öland (GRETA och KARIN) samt 3 från Hällekis (ESTHER, LÄRKAN och AAGOT).
Gödning och foder lossades (NIORD, SIMSON VII, LINNÉ och TORA).
De motoriserade skutorna SVEA och VALEN lastade massaved för Lilla Edet ungefär varannan vecka.
Totalt anlöpte 32 olika skutor hamnen under de 92 dagar sommarmånaderna varade, med - givetvis - s/s TRAFIK som flitigaste gäst, följd som redan nämnts av slupen ANNA. Tillsammans stod de för 2/3 av alla anlöp i Hästholmen.
Framförallt många av skutorna är halvanonyma för mig. ANNA var tydligen väl känd och näst vanligaste gästen i Hästholmen 1937, men jag har bara sett ett dåligt fotografi av henne + ett jag tror avbildar henne från Munksjökanalen i Jönköping. Är det någon som orkat läsa ända hit och till äventyrs har bilder att visa från ovan publicerade fartyg blir jag mer än tacksam. Är det dessutom någon lika dåraktig som jag som vill läsa mer från hamnliggarna så återkommer jag gärna.
