Nådastöten

Diskussionsforum - Registera dig för att läsa och skriva på forumet.
Post Reply
Boxerbåt
Posts: 2
Joined: 13 Sep 2006, 10:03

Nådastöten

Post by Boxerbåt »

Det är nu drygt ett år kvar innan de nya kraven på fartcertifikat även kommer att gälla fartyg på 20-100 brutto.
Fartygsinspektionen kommer att ha en del att stå i för att hinna med alla fartyg som hittills har undantagits kravet
på fartcertifikat, då fartygen varken kör last eller passagerare, t.ex mindre bogserbåtar.
(Juridiskt sett är alla fartyg skepp när de är över 12x4 meter, och båtar när de är under det måttet. Jag föredrar att kalla dem båtar här.)
En båt på 20 brutto är inte speciellt stor och fartområdet kan vara inre fart, dvs insjöar och skärgård. Fram till den 21 Juli 2008 räcker det, precis som tidigare, med att
båten har genomgått en sjövärdighetsbesiktning och fått en tillsynsbok. Det är redarens ansvar att se till att hålla båten i sjövärdigt skick och hålla tillsynsboken uppdaterad.
Efter ovan nämnda datum måste alltså alla båtar från 20 brutto ha fartcertifikat, som ska förnyas med ett par års intervall med besiktning både invändigt och utvändigt (skrov), då hela båten grundligt inspekteras.
Det kommer att innebära stora kostnader då fartygsinspektionen tar 400 kr per halvtimme, och enligt deras
egen uppskattning så kommer summan att hamna på ca 25000-35000 kr. Sen tillkommer förstås kostnad för varvshyra, och kostnad för stabilitetstest. Det sistnämnda gör inte fartygsinspektionen, utan man måste anlita ett godkänd företag som gör det.
För småföretagare som har liten, eller sakta växande omsättning, är det här ett riktigt dråpslag. Jag antar att det blir ett rejält prisras på båtar i storleken 20-100 brutto, så man kanske inte får igen pengarna genom att sälja båten. Förmodligen kommer det även att bli stor efterfrågan på båtar under 20 brutto, eftersom det blir alternativet om man överhuvudtaget ska kunna fortsätta.
Man kan undra varför de plötsligt gör såna här förändringar. Man säger i utredningen (till lagförslaget) att det ska höja säkerheten. Jag tror något helt annat. Det handlar om att komma åt skattefifflet, dvs det skattefria drivmedlet. De som inte har någon verksamhet, sållar man effektivt bort genom att svälta ut dem. Det ska helt enkelt inte vara lönt att hålla ett fartyg i skick om man enbart har en hobbyverksamhet. Tyvärr så drabbar det även de som försöker få det att gå ihop, och jobbar för småpengar och inte för att det är så upphetsande att putsa på en gammal båt. Det har funnits andra förslag tidigare som inte har gått igenom, som skulle begränsa antalet bunkerkunder.
Visst är det märkligt, att ett statligt verk, tillika tillsynsmyndighet, tar betalt för kontakten med medborgarna. Jag har t.o.m debiterats för telefonsamtal. Tänk er att t.ex Skatteverket skulle ta betalt när folk vänder sig dit. Man skulle inte gärna kontakta dem i onödan. Man kan ta sig en funderare om luftfartsverket gör på samma vis. Hur stor är egentligen säkerheten på lågprisflygen? Någonstans måste man ju banta om man ska kunna sälja billiga flygresor.
Vad händer med båtarna som ingen har råd att använda? De kommer att försvinna på sikt eller byggas om (av privatpersoner) till något som man inte bör ge sig ut med. En mardröm för alla skeppsromantiker.
I de blanketter sjöfartsverket skickar ut så hotas det med böter och 6 månaders fängelse, för de som inte har skaffat fartcertifikat.
På samma blankett finns tre kryssrutor. Man kan välja att avregistrera pga av att båten inte längre finns, eller fritidsskeppsregistrera, eller beställa tid för sjövärdighetsbesiktning.
Som vanligt är det Kustbevakningen som kommer att borda båtar för att kolla om det här efterföljs, och de är som bekant, lika trevliga som parkeringsvakter med "snut"-attityd. Kunskaperna är dessutom begränsade då de utför uppdrag åt många andra myndigheter, som Polis, tull, naturvårdsverket och Sjöfartsverket. Se bifogad länk.
I andra länder har myndigheterna sin egen organisation till sjöss, lika så deras kustbevakning. Kustbevakningen i sverige kämpar aggresivt för att hävda sin existens, och utför alltså inga egna uppdrag. De pengar som läggs på en sådan myndighet för att se över fartygssäkerheten, borde istället finansiera fartygsinspektionen, så att det blir rimliga kostnader för småföretagare till sjöss. Kontakten med sjöfartsverket är dessutom alltid lättare än kontakten med kustbevakningen, eftersom kustbevakningens intresse enbart handlar om att sätta dit folk.

"Utökat krav på fartcertifikat"
http://www.sjofartsverket.se/templates/ ... _5736.aspx

"Kustbevakningens regelverk är så krångligt att det ibland blir svårt för tjänstemännen att agera rätt. "
http://hd.se/inrikes/2007/02/13/kustbev ... i-tuffare/
User avatar
Arne Timmerling
Posts: 114
Joined: 28 Oct 2004, 10:39

Post by Arne Timmerling »

Mycket intressant inlägg. Jag tror inte att det är skattetekniska skäl som ligger bakom. Det finns nog inga kopplingar mellan Sjöfartsinspektionen och skattmasen. Däremot så är det EU-anpassning. Den gräns på 100 GT som vi har finns ingen annan stans i Europa än i Sverige, utan det är 24 meter (lpp) som är gängse gräns. I Finland, Danmark och Norge har Nordisk Båtstandard som regelverk för båtar upp till 15 meter. Tror inte att det kommer att kvarstå som gräns i framtiden. Tror inte heller att 20 GT kommer att var någon undre gräns för yrkesfartyg/båtar. Det kommer nog bli en gräns i meter som ligger kring 6 meter.
lee loo
Posts: 31
Joined: 14 Jul 2005, 20:47

Post by lee loo »

Håller med..Men en fundering ,man backar nu till sommaren på behörigheter (kolla sjöfv nya best för mindre flytetyg).Tog ett tag att de skulle hajja att de e lite fel med att tex en rör -pulare med sin båt behövde kl8 för att ta sig och sin verktygslåda till sin arb pl.Jag har ett skepp som är 15,4X4,2m 22ur Dvs ca 22grt som jag håller på att regga som yrk skepp I inre fart.(ej pasagerarfartyg)Gissa om de e knepigt.Men de går.Jag märker på sjöfinsp att de tycker att min lilla farkost är lite fånigt att de skall vara tillsyns enh för.De åker runt klotet och i svedala och kollar sällan så små flytetyg.Men var skall gränsen vara i storlek?Vissa saker sköter sig automatiskt.Som tex att tillom 1jan 07 var radio pliktikt fartyg över 300br eller över 50m.DVS många waxholmsbol,mm behövde ej vhf?Var de så att de inte hade de?Nej logiskt så fungerade inte..Hoppas att det om lite tid ramlar ner flera poletter...De verkar som de är på rätt väg eller?Ps rätta mig om jag har fel i sak eller i övrigt.Jag jobbar på :D
User avatar
Husum
Posts: 388
Joined: 05 Jan 2006, 18:19
Location: Husum

Post by Husum »

Hej.
Med anledning av ovanstående inlägg så undrar jag hur länge får yrkesbåtar under 20 Br. vara fredade. Jag har själv en bogs.båt på 11m
ca 11ton som skall användas i en enskild firma. Har kollat lite på säkerhetsutrustning till en sådan båt, och det finns faktiskt vissa problem med denna fråga. Tex. livflottar, minsta är väl "viking" 4 pers. och storleksmässigt går väl den an att ha på min båt utrymmesmässigt sett.
Men enligt nuvarande regler så gäller faktiskt säkerhets utrustningen även yrkesfartyg f.o.m 5 Meter, och skall man ha sådan utrustning på, låt oss säga en styrpulpetere på 6 M, så för att få ombord all utrustnig så kommer den att ständigt gå med överlast, + att hantverkarens vertyg och material också skall med så torde den inte vara i sjövärdigr skick för resa i ytterskärgården. Om nu det blir krav på fartcert.på yrkesfartyg frå 6 Meter, med tillhörande klassningar, så kommer det säkert att köras omkring mycket båtar olagligt, det kostar nog för mycket, kanske det är billigare att sättas dit av KBV då och då och betala böterna? va vet ja.
På en sida på nätet finns det ex.uppgift av en kille på högskolan som har tagit upp detta med säkerhetsutrustning på mindre yrkes fartyg.
http://www.juridicum.su.se/transport/Fo ... 0Final.pdf -
Hälsn.
Håkan Sundström
User avatar
Arne Timmerling
Posts: 114
Joined: 28 Oct 2004, 10:39

Post by Arne Timmerling »

I England stötte jag på en RIB, en 6 meters gummibåt, som användes av en större båt för att läktra folk där det var grunt. I och med att det var folk som hade betalat för att åka med det större fartyget så räknades dom som betalande passagerare när de skulle åka med den lilla ribben. Följaktligen var dom tvungen att ha en räddningsflotte på ribben för den ibland 20-30 meter korta åkturen. Det hade även varit tal om att dom behövde två flottar i händelse att att dom skulle tappa en i en nödsituation. Länge leve regelverket.
Boxerbåt
Posts: 2
Joined: 13 Sep 2006, 10:03

Post by Boxerbåt »

Om det finns en koppling eller inte mellan olika myndigheter är en tolkningsfråga. Hur som helst så yttrar sig alltid samtliga berörda myndigheter när det gäller sjöfartsfrågor. Det kan man läsa i olika remissvar.
Enligt en remiss från 2004 om "Beskattning av sjöfartens bränslen", är sjöfartsverket positiva till att lägga skatt på all inrikes sjöfart i syfte att skona miljön. Det är lustigt eftersom sjöfarten anses vara den bästa transportmetoden. Sämst är luftfarten, speciellt chartertrafiken. Det borde väl vara bättre för miljön att främja sjöfarten, och straffa de som påfrestar miljön mest.


Citat:
"Sammantaget bedömer Sjöfartsverket att ett borttagande av
skattebefrielsen för förbrukning av bränsle i inrikes sjöfart skulle få vissa
positiva effekter när det gäller internalisering av sjöfartens externa
kostnader. Detta skulle ge ett incitament till bränsleeffektivisering främst
för den mindre inrikes sjöfarten. En viss skatteintäkt skulle också
uppkomma främst från mindre fartyg med huvudsakligen nationellt bunden
verksamhet. De konkurrenssnedvridande effekterna skulle sannolikt bli
obetydliga, men kan behöva belysas ytterligare. Det är troligt att åtgärden
att ta bort skattebefrielsen för inrikes sjöfart skulle få regionalpolitiskt sett
negativa konsekvenser om inte skattehöjningen i vissa fall kompenseras,
t ex när det gäller Gotlandstrafiken."

Om man läser mer så tas ingen större hänsyns till mindre rederier som drabbas hårt av en plötslig skatteökning. Vem som helst kan förstå att t.ex taxibåtar och mindre passagerarbåtar skulle få svårt att klara sig. Man får en känsla av att de helt enkelt inte bryr sig om att det försvinner småredare.
Oväntat så motsätter sig skatteverket förslaget. En mycket spännande läsning.

Beskattning av sjöfartens bränslen (2004)
http://www.sjofartsverket.se/upload/Lis ... 2397-1.pdf


lee loo:
Det är inte bara knepigt, det är även kostsamt eftersom man måste göra om samma procedur med ett par års mellanrum. Det svider mest när båten enligt gamla regler redan är godkänd utan anmärkningar, och att man plikttroget har haft kontakt med verket vid eventuella ändringar.
Jag har jobbat med att par båtar tidigare inför klassning för större fartområde än min egen båt, så det skrämmer mig inte. Det är den enorma kostnaden som gör mig illamående. Man har ju redan återkommande kostnader som att livflotten ska packas om, kompassen certifieras, det ska tankas, samt underhållet. Det finns inget utrymme för några extra kostnader. Systemet är sjukt eftersom en tillsynsmyndighet tar orealistiskt mycket betalt. Hade jag vetat det här innan så hade jag hittat på något annat att göra.
Post Reply