Hästholmen vid Vättern

[johanmmolin]

... och av allt att döma, från de bilder jag har, såg Fyran och Sexan likadana ut. Därav min osäkerhet!

[Torsten H]

Oj då - jag kollade inte Sexan.

[Torsten H]

Här kommer foton på Tvåan och Fyran - de är faktiskt väldigt lika.

[johanmmolin]

Göta Kanal I – VI byggdes ungefär samtidigt, 1888 – 1890. Ettan, Trean och Femman såldes till Argentina omkring 1890 dit de tuffade alldeles själva, 30 m långa!

Tvåan, Fyran och Sexan var således ursprungligen samma andas barn. Så småningom måste detaljer ha kommit att skilja dem vid moderniseringar.

Det förefaller ha funnits en viss uppdelning i deras trafik. Omkring år 1900 annonserades de för veckoliga turer Göteborg – Norrköping, senare kom de att trafikera hela kanalen från Göteborg till Stockholm. Dock tycks de bilder som finns peka på att Tvåan huvudsakligen trafikerade Dalsland och vänerhamnar på vägen, medan Fyran och Sexan på motsvarande sätt betjänade vätterhamnar.
I min genomgång av hamnlistor från Hästholmen år 1937 är både Fyran och Sexan ständigt återkommande gäster där, men av Tvåen ses inte en skymt.

[Akvileya]

Jag är glad att jag hittat ert forum, för just nu är jag intresserad av stenroddare på Vättern under 1800-talet, beroende på att min morfars farfar var stenroddare. När jag googlade på "stenroddare" kom er tråd om Hästholmen upp.

Skulle bli så glad om ni kunde hjälpa mig få fram fakta om just stenroddare och även (om det är möjligt) få reda på vilken som var hans båt.

Ser i en lista här i tråden ett flertal namn på båtar, dess skeppare och även vad de fraktade. På den finns namnet Svensson vid en båt vid namn Byglia. Min anfader hette Karl (Magnus) Svensson och var från Jönköping. Han var verksam som stenroddare ungefär från 1850, och han dog 1887 57 år gammal. Kan liggaren på en av de första bilderna vara från den tiden? I så fall skulle Svensson på Bylgia kunna vara han. Av någon anledning tycker jag dock att liggaren verkar senare.

Nu undrar jag om det finns någon här som kan besvara några frågor;
1. Finns det något båt- och ägarregister någonstans där jag kan söka efter KS och hans båt?
2. Någon skriver i tråden att det inte finns någon hamnliggare i Ödeshög efter 1894, betyder det att det finns hamnliggare före den tiden?
3. Var kan jag i så fall få tag på dem?
4. Vet någon om stenroddarna forslade sten från det rivna slottet i Jönköping? För hela hamnpiren är byggd med stora stenbumlingar, och jag har länge undrat vem som fraktat fram dem?
5. Finns det någon här som vet mera om stenroddare, så är jag tacksam för mer information.

Mycket tacksam för svar från er!
Vänligen Ingegärd

[Torsten H]

I Yngve Malmquists bok De seglade på Vättern finns på sidorna 60 och 61 en artikel: Stenroddarbåten, Vätterns minsta fraktseglare. Där finns också teckningar av en sådan båt resp en stentång.

[Akvileya]

Tack för snabbt svar. Ska genast kolla upp denna bok. Vad spännande att få se speciellt tången.
Ingegärd

[johanmmolin]

Jag har försökt hitta en del om dessa också ...

http://www.motessparet.se/viewtopic.php ... %A5t#p1457

Googla på stenroddare; det verkar inte ha funnits så många andra än de på Vättern!

När det gäller hamnliggare i Hästholmen har jag fått kopierat de från 1894 under sommarmånaderna; sedan finns det inga sparade förrän 1937 (sic!)

[Torsten H]

Under tiden kan du se teckningen här. Är det två fasta och en rörlig klo?

[johanmmolin]

Jag har tolkat den så, ja.

[Torsten H]

Off topic - kommer trafik i gång i år? Norton Security vill inte släppa in mig på deras hemsida.

[johanmmolin]

???

Nu hängde jag inte alls med ...

[Torsten H]

Jag har hört, att Trafik inte kommer ur hamnen pga av det låga vattenståndet i Vättern.

[Torsten H]

En vattenkikare bör väl också ha hört till en stenroddares utrustning.

[johanmmolin]

Jag har länge funderat över vilka människor som "seglade på Vättern". Att det var fler västgötar än östgötar verkar uppenbart.
Det har ju hävdats att östgötabönderna var fullt nöjda med sin utkomst – de fattigaste runt Vättern klagade över att de tvingades äta kräftor och Tåkern-änder som barn – medan många på västra sidan av sjön tvangs att skaffa sin utkomst genom att bli sjöfarare på denna nyckfulla sjö. Uppe i Harge hade man förstås sin historia med pesarna som förde "limsten" till Jönköping.
Likadant i Lemunda med sina kvarnstenar och liknande. Och så förstås Baskarp med sin sand.

Stenroddarna måste ha varit ett särskilt släkte. Arbetet var inte ofarligt men fyllde tydligen ett behov för växande orter som Jönköping och Gränna. Jag vet inte om det kan vara en pusselbit med namnet "Hägersten" som figurerar som jag har hittat det två gånger i stenroddarsammanhang och sedan med jakten FRAMÅT som forslade massaved till Munksjö - i slutet av 1930-talet t o m näst vanligast förekommande skutan i Hästholmen, efter ANNA! Hägersten var en av flera kända resandesläkter i Jönköpingstrakten, och det låter väl inte otänkbart att man "tvingades" ta sig an samhällssysslor som inte var helt självklara för envar att ägna sig åt. Drunkningsolyckor förekom, som sagt.

Med det sagt, omkring 1920 var stenroddarna ett minne blott, liksom krösonabåtarna från norra Västergötland över sjön till östgötasidan; bybåtarna från Visingsö var då också redan ett tynande släkte.
Skutfarten hade nästan utrotats av alla lastångare omkring 1900, motoriseringen gjorde att de så småningom t o m överlevde ångbåtarna, vilka försvann nästan alla omkring 1950. Omkring 1965 dog sjöfarten på Hästholmen ut; i dag finns ju praktiskt sett ingen nyttotrafik alls kvar, inte ens yrkesfiskare ...